Personal assistance was introduced in 1994 as part of “LSS”, Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments. The intention of this assistance is to enable people with severe and extensive impairments to live a “normal life”. In this law text the importance of the user’s influence on how to form the assistance is emphasized; the user also has the opportunity to choose which organization should carry out his/her achievement. The user is encouraged to act independently and autonomously. The main purpose of the present investigation is to shed light on how the user’s influence in the process of gaining assistance and independence in everyday life is perceived and described. The study is based on different forms of qualitative interviews with users, legal representatives, assistance employers, handling officers and personal assistants. The results show that many users need support from others in the process of applying for assistance. Obstacles in the user’s influence are mainly the impairment itself; a failing body, feebleness and other difficulties. Other impediments are lack of knowledge of one’s rights, legislation and the organization of the assistance. Self-determination in everyday assistance is facilitated by the support being given by a few familiar persons in the household. The level of self-determination depends mainly on the relationship between the user and the personal assistant. Users develop different strategies such as adapting the content of the day to the assistant who works that particular day or to employ family members as assistants. For other users it can be difficult to find functioning strategies for self-determination and they imply that the assistants take over the home. The home is being turned into a workplace and the user’s independence in decision-making is questioned and threatened. Many people with severe disabilities have a legal representative. In the inquiry the interviewed representatives are also relatives of the user – often parents. In the application process for assistance the results show that user influence is facilitated when there is a third party who can speak for the user. In daily life however self-determination in the user’s assistance becomes complicated – it becomes difficult for assistants and assistance employers to interpret the difference between the will of the user and the will of the relative/representative. The Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments becomes a paradox when the individual user lacks chances to live up to an active and responsible role which is assumed in the text of the law. The frailest persons lacking representatives run the risk of heavier vulnerability. Then the right to independence and self-determination in their own lives is reserved for the users who have a strong voice of their own or a strong willpower from their legal representatives who are able to claim their rights to influence and self-determination.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagogers arbete med den fysiska miljön i förskolan kan kopplas till barns inflytande och delaktighet. Centrala begrepp i studien är inflytande och delaktighet som till stor del kommer användas synonymt och i vissa fall enskilt. Resultat från tidigare forskning visar att barns inflytande och delaktighet blir begränsat och villkorat beroende på inre faktorer som pedagogers förhållningssätt och yttre faktorer som styr verksamheten. I studien används Dahllöfs ramfaktorteori och organiserade och oorganiserade rum. Teorierna används för att försöka synliggöra hur de yttre och inre faktorerna kan möjliggöra eller begränsa barns inflytande och delaktighet i den fysiska miljön. Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer med sju verksamma pedagoger från två olika förskolor genomförts. Före intervjuerna observerades den fysiska miljön för att få en gemensam referensram att förhålla sig till under intervjun. Resultatet visar att pedagogerna medvetet strukturerar den fysiska miljön för att barnen ska få inflytande och delaktighet. Samtidigt som de yttre och inre faktorerna påverkar vilket inflytande och vilken delaktighet barnen får i den fysiska miljön. Till sist visar resultatet att pedagogerna lyssnar in barnen och låter barnens intresse styra hur rummen struktureras med olika tydliga syften.

Syftet med studien är att genom förskollärares beskrivningar undersöka förskollärares förhållningssätt till yngre barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studien har en kvalitativ forskningsansats och en teoretisk utgångspunkt i relationell pedagogik. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer och åtta förskollärares beskrivningar på tre olika förskolor där alla arbetar med 1 - 3 åringar. Analysen utgår från en tematisk analys där insamlade data har kategoriserats efter teman och har tolkats därefter. Resultatet visar att yngre barns delaktighet och inflytande är att delta, känna gemenskap, göra olika val och att erbjudas aktiviteter som bygger på deras intresse. Betydelse för barnens inflytande och delaktighet är förskollärares förhållningssätt. Hur lyhörd, närvarande och inlyssnande denne är för barnets signaler och uttryck och hur den tillgodoser barnets intresse och behov avgör. Relationen mellan barn och vuxen har en betydande roll och att yngre barn saknar det verbala språket ses som en svårighet för deras inflytande och delaktighet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar förskollärare anser att de har för att kunna erbjuda vårdnadshavare som inte kan svenska och engelska delaktighet och inflytande i förskolan. I studiens tidigare forskning kan det utläsas att ett fungerande samarbete mellan vårdnadshavare och pedagoger är grundläggande för att barnet ska kunna nå sina mål i förskola och skola (Sandberg & Vuorinen 2007). Förskolans läroplan framhäver betydelsen av att informera vårdnadshavare och barn om verksamhetens innehåll och mål, vilket ger dem förutsättningar att kunna påverka innehållet (Skolverket 2018). Utifrån vårt syfte har vi valt det interkulturella perspektivet som har hjälpt oss att tolka och förstå vårt insamlade datamaterial. Vi har genomfört sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare som är verksamma på olika förskolor i en skånsk kommun. Efter att våra intervjuer var genomförda transkriberade vi vårt material och analyserade resultatet. I vårt insamlade material kunde vi urskilja både likheter och skillnader i relation till syftet. Resultatet visade att alla förskollärare ges samma förutsättningar att presentera läroplanen via tolk vid inskolning, utvecklingssamtal och föräldramötet. Skillnaden på förskollärares förutsättningar visade sig främst i den vardagliga kontakten, då vissa förskolor hade tillgång till kollegor som kunde översätta och andra inte.

Denna studie handlar om hur barns integritet, delaktighet och inflytande beaktas i förskolans pedagogiska dokumentation. Med utgångspunkt i ett etiskt perspektiv har barnets integritet, delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen belysts där syftet har varit att synliggöra barns delaktighet och inflytande över den pedagogiska dokumentationen i förskolan. Metoden i studien baserades på en kvalitativ forskningsansats där datainsamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet bearbetades och betraktades i ljuset av aktuell forskning och teorier som berör barns integritet och inflytande. Resultatet visar att barns möjlighet till inflytande i dokumentationsprocessen är kopplat till deras ålder. Barns integritet beaktas i olika grad beroende på i vilken utsträckning förskolan tillämpar ett etiskt perspektiv på den pedagogiska dokumentationen. En slutsats är att ett etiskt tänkande i förskolans pedagogiska dokumentation är en nödvändighet, och därför krävs det striktare riktlinjer för arbetet med pedagogisk dokumentation.

Studiens syfte har varit att skapa kunskap om hur förskollärare uppger att de arbetar och hur de kan arbeta för att skapa möjligheter för barn att få inflytande i förskolans verksamhet. Metoden som använts för studiens datainsamling är halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av sju förskollärare från två olika förskolor, som aktivt arbetade inom förskolan. Det insamlade materialet från informanterna har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna anser att barnen i förskolan ska ha möjlighet att påverka sin vistelse i verksamheten. De situationer förskollärarna anser att barnen kan ha inflytande om är måltider, lek, samt utformningen av miljön. Vidare framkommer det att förskollärarna ska vara lyhörda och lyssna till barnens intressen vilket förskollärarna i studien uppger skapar en möjlighet för barnen att få ett inflytande i förskolans verksamhet. Den empiriska undersökningen visar också att förskollärarna anser att de behöver utveckla verktyget bildstöd och sitt eget förhållningssätt för att möjliggöra att barnen får ett inflytande i verksamheten.En viktig slutsats vi drar är att förskollärarna är de som besitter makten över barns inflytande. Förskollärarna agerar som portvakter i frågan om vilken typ av inflytande barnen i förskolan ska ha.

Syftet med vår studie var att undersöka elevassistentens upplevelser av sin yrkesroll och hur arbetsuppgifterna ser ut på fritidshemmet samt rektorers uppfattning om elevassistenternas arbetsuppgifter. De övergripande frågorna vi ville få svar på var; hur upplever elevassistenterna sin roll på fritidshemmet, samt deras möjligheter till inflytande över sina arbetsuppgifter?, hur uppfattar rektorerna elevassistentens roll på fritidshemmet, samt deras möjligheter till inflytande i fritidshemmet och deras arbetsuppgifter? Vi har använt oss av Michel Foucaults teori om makt samt Erving Goffmans teorier om roller och ”masker” och gjort en narrativ analys. I vår studie utgick vi från en hermeneutisk vetenskapsinriktning och av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med två rektorer samt fyra elevassistenter (två mellanstora städer i södra Sverige) för att vi ville komma åt subjektets egna erfarenheter av yrkesrollen. Det vi fann i resultatet var att elevassistenterna ansåg att deras yrkesroll var till viss del otydlig och då främst i fritidshemmet. Arbetsuppgifterna under skoltid var lite mer tydliga än vad det är i fritidshemmet, detta eftersom de inte har ett ansvarsområde på fritidshemmet vilket de har under skoldagen. Något som både elevassistenter och rektorer är överens om är att alla inte passar som elevassistenter och att vissa bara “har det i sig” och har en fallenhet för yrket. Det visade sig också att elevassistenterna inte fick tillräckligt med planeringstid på grund av svårigheter för ledningen att få in det schemamässigt eftersom de behöver ta hänsyn till flera olika verksamheter samtidigt.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka huruvida de psykosociala faktorerna inflytande, ledarskapskvalitet, socialt stöd från överordnad, socialt stöd från kollegor samt social gemenskap är relaterade till arbetstillfredsställelse vid flexibelt arbetssätt under Covid-19 pandemin. Data samlades in utifrån en digital enkät där den generella arbetstillfredsställelsen mättes utifrån mätverktyget Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och de psykosociala faktorerna mättes utifrån mätverktyget Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ III). Resultatet påvisade att samtliga prediktorer var positivt relaterat till arbetstillfredsställelse vid flexibelt arbetssätt under Covid-19 pandemin. Det påvisades även att inflytande och socialt stöd från överordnad predicerar arbetstillfredsställelse vid flexibelt arbetssätt. Således kan resultatet ses som en indikation på att organisationer bör ta inflytande och socialt stöd från överordnad i beaktning vid ett flexibelt arbetssätt för att främja medarbetarnas arbetstillfredsställelse.

Inledning På fritidshemmet innefattar ofta begreppet inkludering att samtliga barn ska vara delaktiga i aktiviteter och den undervisning som bedrivs. Inkludering som begrepp är ständigt aktuellt och har berörts av flertalet forskning under åren. Synen på begreppet har dock genomgått en större förändring på senare tid vilket kommer diskuteras senare i texten. Samtidigt som pedagogers kunskaper och erfarenheter kring praktiskt arbete om inkludering är stor, är skolan i ständig förändring. Förändringarna speglar sig bland annat i komplexiteten i uppdraget med utmaningar såsom exempelvis stora barngrupper och brist på personal. Syfte Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagoger i fritidshem i sin profession arbetar med att inkludera barnen i fritidshem. Hur arbetar de rent konkret, vad finns det för moment de måste uppmärksamma och arbetar de systematiskt för att skaffa sig verktyg för att undvika att barn hamnar utanför. Metod Studien har genomförts i en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från fritidshem i två olika kommuner. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av en tematisk analys med hjälp av teman innehållande olika begrepp rörande inkludering. Studien utgår från den socialkonstruktivistiska teorin som även är kopplad både till Nilholms och Mitchells förståelse av inkludering. Resultat Resultatet visar att pedagoger i fritidshem medvetet och aktivt arbetar med ett inkluderande förhållningssätt för alla barn i fritidshemmet. Genom att fokusera på vilka medlemmar som ingår i de olika elevgrupperna ser pedagogerna till att grupperna fungerar optimalt. De är även beredda på att omgruppera eleverna så att kamratgruppen stärks. Omgrupperingen sker bland annat i samband med att pedagogerna uppmärksammar hur barnen reagerar. Resultatet visar även att deras inkluderande förhållningssätt resulterat i inkludering då det skapat en gemenskap i verksamheten. Pedagogerna har även sett till att rikta inkluderingen mot samtliga elever i verksamheten och inte endast mot en viss grupp elever. Utöver det använde sig pedagogerna även av reflekterande samtal med eleverna samt visade en förståelse för hur olika aktiviteter påverkar dem.

Studien utgår från en kvalitativ ansats och fokusgruppssamtal där totalt sex förskollärare har deltagit. Studien har inspirerats av det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studiens resultat indikerar att förskollärarna anser att pedagogisk dokumentation mynnar ut i att barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Däremot råder det en komplexitet kring att tolka de yngre barnen som också leder oss vidare in i maktbegreppet. I resultatet framkommer det att integritet är nära sammankopplat med pedagogisk dokumentation. Vi kan av resultatet dra slutsatsen att förskollärarnas barnsyn och förhållningssätt gentemot pedagogisk dokumentation är betydelsefullt för hur barnen får delaktighet och ges inflytande i den pedagogiska dokumentationen.