I Läroplanen för förskolan beskrivs det att förskolan ska vila på en demokratisk grund. Barn ska utveckla sina kunskaper om demokratiska värden. Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns delaktighet och inflytande i förskolan. Mer specifikt vill vi undersöka detta ur förskollärares perspektiv, hur de uppfattar sitt ansvar och hur de i sin tur uppfattar att de skapar möjligheter för barn, utifrån läroplanens riktlinjer.   Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vilka uppfattningar har förskollärare kring sitt ansvar för barns delaktighet och inflytande? Hur uppfattar förskollärare att de skapar möjligheter till delaktighet och inflytande?   Studien grundar sig i en kvalitativ metod, datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerande intervjuer. Vi valde att intervjua sex förskollärare om deras uppfattningar kring ansvaret för barns delaktighet och inflytande. I studien används det sociokulturella perspektivet som teoretiskt analysverktyg. Resultatet visar att förskollärare uppfattar att deras ansvar är att lyssna på barn utifrån ett barns perspektiv. Resultatet visar även att förskollärare uppfattar att de skapar möjligheter till delaktighet och inflytande genom demokratiska lärprocesser.

Denna studie handlar om barns inflytande utifrån yrkesverksamma pedagogers perspektiv. Närmare bestämt syftar undersökningen till pedagogers upplevelser av arbetet med barns inflytande. Studien lutar sig på två frågeställningar, hur pedagoger upplever att de arbetar med barns inflytande i förskolan, samt vad de upplever vara den största utmaningen i arbetet med barns inflytande. För att få reda på syftet har både kvantitativ och kvalitativ metod tillämpats. Den bakgrund som är aktuell för studien presenteras och redogör för barns inflytande ur olika perspektiv. De perspektiv som behandlas är förskolans styrdokument, begreppet inflytande, barnperspektiv och barns perspektiv, yngre barn, vuxnas makt, pedagogers betydelse och barns lek. Den tidigare forskning som presenteras handlar till stor del om vuxnas bemötande och stora barngrupper. Barns möjlighet till inflytande hänger oupplösligen samman med vuxnas och barns samspel. Den sociokulturella teorin förespråkar detta och blir därför relevant till studiens innehåll. Begreppet utvecklingszon lyfts fram som framträdande inom teorin. Den kvantitativa undersökningen som utförts har legat till grund för den senare kvalitativa. De metoder som tillämpats och presenterats är enkät samt fokusgruppsintervju. Enkäterna besvarades sammanlagt av 23 pedagoger på fyra olika förskolor i en mindre kommun. I fokusgruppsintervjuerna deltog totalt åtta förskollärare från två av de förskolor som medverkat i enkätundersökningen. Den insamlade datan från enkätundersökningen bearbetades och sammanställdes. Resultatet härifrån låg sedan till grund för den kvalitativa undersökningen. Genom transkribering och kodning har sedan den kvalitativa datan bearbetats. Resultatet som framkommit av studien visar att pedagoger upplever att det är av stor vikt att ta tillvara på barns intressen och erfarenheter i arbetet med barns inflytande. Det framkommer även att pedagogens bemötande och förhållningssätt upplevs vara viktiga faktorer för pedagogerna. Den största utmaningen som framkommit av resultatet handlar omorganisationens struktur.

Studiens syfte var att skapa kunskap om förskolepedagogers uppfattningar om uttalade och outtaladeregler i förskolan. Målet var att studien skulle bidra till en ökad förståelse för vilken betydelse sådanaregler har i förskolans pedagogiska verksamhet. Studiens frågeställningar var, Vad är vanliga exempelpå uttalade och outtalade regler enligt studiens deltagare? Hur uppstår dessa regler? Har barnenmöjlighet att påverka? Vilken betydelse har dessa regler för den pedagogiska verksamheten medbarnen? Val av metod var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Centralaresultat visade att varken uttalade eller outtalade regler sällan sätts med reflektion kring dess syfte ochhandlar främst om sådant barnen inte får göra eller ur ett säkerhetsperspektiv. Barnens möjligheter tilldemokratiskt inflytande över beslut om regler var således mycket begränsat. Slutsatser var bland annatatt outtalade regler ”sitter i väggarna” medan uttalade regler är förbudsregler. Regler ansågs varaviktiga för barnens trygghet och säkerhet, den sociala samvaron samt för att upprätthålla förskolansverksamhet. Regler sätts sällan utifrån förskolans läroplan. Pedagogerna eftersträvar verktyg ochmetoder för att arbeta med barns demokratiska inflytande kring beslut och reglerprocesser. Reglerpåverkar den pedagogiska verksamheten genom att minska eller öka barnens handlingsutrymmeberoende på reglernas karaktär och eftertanke. Det har i sin tur har relevans för förskolans kvalitét.

Skollagen fasställer att eleverna ska ha rätt till inflytande över undervisningen och ska ges möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör dem. Skolans mål är att varje elev ska ta ett personligt ansvar över sina studier och få förutsättningar att successivt öka sitt inflytande över sin utbildning. När eleverna får möjlighet till medinflytande och skolarbetet har en demokratisk utformning kan de ges möjligheter att utveckla demokratisk kompetens. Tidigare forskning har lyft fram att lärarens förhållningssätt är avgörande för elevers möjligheter till inflytande, deras upplevelse av delaktighet och utvecklandet av deras demokratiska kompetens. Den här studien syftar till att dels undersöka hur lärare i årskurs 4-6 beskriver begreppet elevinflytande och hur de arbetar med elevinflytande i undervisningen och dels vilka erfarenheter de har av arbete med elevinflytande i samhällskunskapsundervisningen. John Deweys teorier om pedagogik och demokrati är den teoretiska utgångspunkten och pragmatismen utgör den underliggande handlingsfilosofin som ett sätt att undersöka världen utan att ge läsaren några slutgiltiga lösningar.   Studien är baserad på intervjuer med sju lärare på fyra kommunala grundskolor som alla arbetar inom samma kommun. Genom intervjuer var målet att söka förståelse för lärarnas arbete med och erfarenheter av elevinflytande. Ett hermeneutiskt perspektiv är den övergripande vetenskapliga inriktningen som handlar om att tolka, förstå och förmedla.   Resultatet i studien ringade in fyra teman som framträder efter genomgång av materialet. Begreppet elevinflytandet beskrivs av lärarna, att det innebär att eleverna ska kunna vara med och påverka, få sin röst hörd och att de känner delaktighet. Det öppna och trygga klimatet blir grunden för att eleverna ska kunna uttrycka sin åsikt och på så sätt skapas mer plats för elevinflytande. När lärare lyssnar in och synliggör inflytande för eleverna, så skapas förutsättningar för att eleverna också upplever att de har ett inflytande. Syftet med elevinflytande är att eleverna successivt ska utvecklas till ansvarstagande samhällsmedborgare. I samhällskunskapen blir det tydligt när lärarna beskriver sitt arbete med den formella demokratiundervisningen, samt klassråd som en del i elevernas möjligheter till inflytande. Slutsatser från studien är att lärarens inställning till elevinflytande har stor betydelse i dennes aktiva val av arbetssätt och arbetsformer, i att möjliggöra inflytande och delaktighet. Elevinflytande kan också bidra till utvecklandet av elevers demokratiska kompetens och som lärare handlar det om att försöka ge eleverna redskapen för att kunna påverka, därefter är det upp till eleven själv att vilja påverka.

Medborgardialog är ett svenskt samlingsnamn för olika deltagardemokratiska metoder och praktiker, gemensamt är att det handlar om metoder för att låta medborgarna komma till tals i politiken. Medborgardialog förespråkas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och används i många svenska kommuner. I den här uppsatsen studeras ett fall av medborgardialog face-to-face i en svensk kommun. Detta görs genom analys av dokument och deltagande observation samt intervjuer med medborgare, tjänstemän och politiker, för att se i vilken mån fallet uppfyller de deltagardemokratiska värdena: deltagande, inflytande, roller och relationer och deliberation. Fallet jämförs mot teori och tidigare forskning i det övergripande syftet att utröna vilken betydelse medborgardialogen har för demokratin. Med grund i intervjuerna studeras också respondenternas förväntningar och syn på medborgardialog för att ta reda på om de överensstämmer. Resultatet visar att den studerade medborgardialogen i låg grad uppfyller de deltagardemokratiska värdena men att det till viss del finns samsyn och gemensamma förväntningar på medborgardialogen mellan medborgare, tjänstemän och politiker.

I förskolan används olika arbetssätt som gynnar barns lärande och skapar trygga individer. Två arbetssätt som vi har erfarit under våra VFU-tillfällen (verksamhetsförlagd utbildning) är tema och projekt. Tema är flera aktiviteter med en röd tråd och projekt är målinriktade aktiviteter skapade utifrån barns intressen. Det finns ett begränsat utbud av vetenskapliga artiklar gällande tema och projekt. Vi beslöt oss för att intervjua förskollärare kring deras tidigare upplevelser och erfarenheter om begreppen. Vi redogör för hur barn upplever tema och projekt samt om de upplever att de har ett inflytande över arbetssättet som används i respektive verksamhet. I Läroplan för förskolan står det att barn ska utveckla förmågan att utöva inflytande i verksamheten och få känna att deras åsikt räknas (Lpfö98, rev. 2016, s.12). Vi kommer därför att använda metoden barnintervjuer för att få en insyn i om barn upplever att de har inflytande i verksamhetens arbetssätt eller inte. Vi vill tydliggöra begreppens innebörd med hjälp av erfarna förskollärare som arbetat med dessa arbetssätt i verksamheten. Våra tidigare erfarenheter har visat att barn får olika mycket bestämmanderätt över arbetssätten beroende på förskola. Tema och projekt får enligt oss stort utrymme i verksamheten och under vår utbildning har vi fått kunskap om hur viktigt det är för barn att få inflytande i förskolans planerade aktiviteter. Därför har vi valt att undersöka barns inflytande i arbetssätten. Barns inflytande på verksamheten kan differentiera sig mellan förskolor på grund av att läroplanen är tolkningsbar. I läroplanen visas det vilka strävansmål förskolan ska arbeta mot men det framgår inte hur förskollärarna ska arbeta för att nå målen. Genom arbetet hoppas vi kunna ge en bättre förståelse över hur de olika arbetssätten ser ut samt huruvida barns inflytande tas till vara när man arbetar med arbetssätten.

Syftet med studien är att belysa förskollärares arbete med barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet utifrån tre frågeställningar; Hur beskriver förskollärare barns delaktighet och inflytande? Hur möjliggör förskollärare barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet? Vilka hinder upplever förskollärare i arbetet kring barns delaktighet och inflytande? Studien har en kvalitativ metodansats och bygger på tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande vilka också är viktiga centrala begrepp då de utgör teorin. Empirin i studien grundar sig på fyra förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Data har inhämtats med hjälp av semi strukturerade intervjuer vilket har använts som metodverktyg i studien. Resultatet visar att förskollärarna tolkar barns delaktighet som att delta i en gemenskap där de interagera med barnen samt är inlyssnande och lyhörda inför deras uttryck. Inflytande tolkas som barns möjlighet att påverka, dels genom att de får göra val men också genom att förskollärarna tillvaratar barns intressen och behov i planering och utformning av verksamheten. De arbetsmetoder som förskollärarna menar möjliggör delaktighet och inflytande är att erbjuda barn val, involvera dem i beslut, skapa ett tillåtande klimat, samtala, lyssna och tillvarata deras intressen, arbeta i projekt samt dela in barn i mindre grupper. Den svårighet förskollärarna främst upplever är balansgången mellan barns inflytande och deras styrning, men svårigheter återfinns också i personalens olikheter.

Elevdemokrati är ett vanligt använt uttryck, men är skolan verkligen demokratisk? I detta arbete har jag sökt ta reda på om och när den i så fall var/är det. Detta är gjort med utgångspunkt i läroplanerna från 1980, 1994 och 2011 utifrån Robert Dahls fem demokratikriterier; av vilka alla måste uppnås för att uppnå en idealdemokrati. Resultatet visar att alla tre läroplaner uppfyller samma tre demokratikriterier: effektiv delaktighet, upplyst kunnande och inkludering uppnås i samtliga, medan kontroll över dagordningen och politisk jämlikhet inte uppnås i någon av dem. Att kontroll över dagordningen inte uppnås är inte förvånande, då den kan tänkas krocka med skolplikten, men att politisk jämlikhet inte gör det är mer oväntat och kan orsaka problem för samhällskunskapsläraren.

Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar barns möjligheter till delaktighet och inflytande med fokus på förskolans innemiljö. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer av förskollärare. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv och sedan kategoriserats. I resultatet framkommer att verksamheten ska utgå från barnens intressen och att barnen ska kunna vara med och påverka deras dag på förskolan. Förskollärarna beskriver att det finns en svårighet i att veta vad barnen ska ha delaktighet och inflytande i och när de ska ha det. Barns möjligheter till delaktighet och inflytande är också beroende av olika faktorer så som personligheter hos barn och pedagoger, barngruppens storlek, språksvårigheter och miljöns utformning. Det är viktigt att utforma miljön efter barnens intressen och att miljön ständigt kan förändras efter vad barnen visar uttryck för. Resultatet visar betydelsen av att ha materialet tillgängligt. Miljön ska anpassas efter barnen och inte tvärt om.

Detta examensarbete handlar om elevers upplevelse av inflytande på fritidshemmet. Undersökningen syftar till att studera vilken uppfattning elever i fritidsverksamhet har om sitt inflytande i verksamheten och om de upplever att den förändrats eller ökat i förhållande till att de blivit äldre. Avstamp görs i skollagen och Skolverkets styrdokuments formuleringar som beskriver elevernas rätt till inflytande i fritidshemsverksamheten och att inflytandet ska vara anpassat efter ålder och mognad. Studien är framarbetad utifrån ett elevperspektiv. Empirin utgörs av halvstrukturerade intervjuer med fyra fritidshemselever i åldern tio till elva år som analyseras utifrån Harts och Shiers teorier om delaktighet. Resultatet av studien visar att eleverna på det aktuella fritidshemmet upplever att inflytande handlar om deras möjlighet att få välja vilken aktivitet de vill delta i, snarare än att få påverka fritidshemsverksamhetens innehåll. De möjligheter till inflytande som tas upp av eleverna i denna studie är mest de som sker i det informella mötet med de vuxna på fritidshemmet. Inflytandeförhandling och villkorat inflytande, i betydelsen att eleverna måste uppfylla vissa saker för att förtjäna sin delaktighet, beskrivs av eleverna. Resultatet visar även på en upplevd frånvaro av formella kanaler där eleverna kan utöva inflytande. Vidare framgår att eleverna i viss mån upplever att deras inflytande ökat i förhållande till att de blivit äldre och då i mening att personalens tillit till elevernas ansvarstagande har ökat. Slutsatsen som dras, utifrån Harts och Shiers delaktighetsteorier, är att eleverna på detta fritidshem inte har något reellt inflytande i verksamheten.