Detta är en kvalitativ studie med syftet att analysera vilka olika uppfattningar samt arbetssätt det finns bland pedagoger i deras arbete med de yngsta barnens inflytande i förskolans verksamhet. Vår frågeställning till studien är: Vilka begränsningar och möjligheter uppfattar pedagogerna  i sitt arbete när det kommer till de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet? För att få svar på denna fråga har vi utfört observationer samt intervjuat sju pedagoger verksamma i kommunala förskolor belägna i mellersta samt norra Sverige. Genom att observera samt intervjua pedagoger fick vi möjlighet att både se hur pedagogerna arbetar med de yngsta barnens inflytande samt få höra deras uppfattningar och bakomliggande tankar kring arbetet. Därefter har vi med hjälp av Shiers delaktighetsmodell analyserat hur stort inflytande och delaktighet barnen uppfattas få av pedagogerna. Shiers modell bygger på följande fem olika nivåer av delaktighet och inflytande; Barn blir lyssnade till, Barn får stöd för att uttrycka sina åsikter och synpunkter, Barns åsikter och synpunkter beaktas, Barn involveras i beslutsfattande processer och slutligen Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande. Genom att grundligt analysera pedagogernas intervjusvar har vi fått fram ett resultat som visar på olika uppfattningar om delaktighets- och inflytandenivåer i förskolorna. Enligt pedagogerna handlar arbetet med de yngsta barnens inflytande mycket om begränsningen i barnens verbala kommunikation vilket gör att pedagogerna lägger vikt vid att hitta andra sätt att kommunicera på, genom till exempel kroppsspråk eller med hjälp av konkret material. Möjligheter till inflytande beskrivs bland annat handla om att barnen får göra olika val, till exempel var de vill leka eller vad de vill leka med. Begränsningar i inflytandet beskrivs bland annat handla om barnens säkerhet, där till exempel vissa material plockas bort och läggs på hyllor. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar området som komplext men att de tillämpar olika arbets- samt förhållningssätt för att på så sätt kunna möjliggöra för de yngsta barnens inflytande. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med denna studie var att genom en fenomenografisk ansats belysa de variationer av uppfattningar av barns delaktighet och inflytande som kan tänkas finnas bland förskollärare. För att finna dessa variationer genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare i olika åldrar, alla verksamma i förskolans verksamhet. Det datamaterial som samlats in har sedan analyserats och kategoriserats utifrån en fenomenografisk ansats i ett försök att få variationerna att framträda. Resultatet visar en rad olika variationer i förskollärarnas uppfattningar, där det bland annat har framkommit i vårt resultat att förskollärarnas uppfattningar av barns delaktighet och inflytande till stor del handlar om ett ansvar hos förskolläraren, men vi kan också tolka att det även handlar om barnens egna upplevelse av det. De variationer som har framkommit i resultatet redogörs i olika kategorier, där även de uttalanden som ingår i samma kategori har variationer i sig. Detta synliggör den komplexitet som finns i arbetet med barns delaktighet och inflytande, då de olika kategoriernas innebörder som även innehåller variationer i sig gör det ännu svårare att utröna fenomenet. De olika variationerna av uppfattningar ger även olika förutsättningar för arbetet med barns delaktighet och inflytande, därav kan vi se betydelsen av att förskollärare samtalar och reflekterar kring uppfattningar av fenomenet. / <p>2020-06-08</p>

Förskolan har ett stort och viktigt uppdrag i att ge alla barn möjlighet och förutsättningar till grunden i ett livslångt lärande. Förskolan ska inbjuda till en spännande och lärorik miljö där barnen lockas och uppmuntras till att utforska och lära sig nya saker samt ta ansvar för och påverka sitt eget lärande. För att kunna uppfylla dessa kriterier gäller det att först och främst förstå vad demokratibegreppen inflytande och delaktighet innebär. Syftet i vårt examensarbete är att klargöra när och hur förskollärarna anser att de ger barn inflytande samt vad som kan påverka detta. Vi valde att använda oss av kvalitativ metod, intervju. Vi anser att den metoden passar bäst för vår studie. Genom intervju med öppna frågor och chans till följdfrågor får vi ett brett material med förhoppning om svar på våra frågor i vårt syfte. Resultatet av våra intervjuer visar att pedagogernas förhållningssätt är den viktigaste faktorn för möjligheter till barns inflytande. Förskollärarna menar att engagerade och närvarande pedagoger är en förutsättning för att kunna uppmärksamma barns kroppsspråk och tolka deras uttryck. De redogör för vikten av gemensam reflektion samt observation av barngruppen för att komma vidare i arbetet i verksamheten. Respondenterna beskriver att det inom förskolan finns många olika moment som barnen kan vara med och påverka och på så vis gynna deras möjligheter till inflytande som exempelvis projekt och samling. Det framkommer också i studien att det finns många andra faktorer som påverkar möjligheter för inflytande som exempelvis miljö och organisation.

Syftet med studien är att bidra med kunskap ur barns perspektiv på samling i förskolan. Följande frågeställningar har legat till grund i utförd studie: Vad beskrivs som betydelsefullt av barn att få göra under samling? Vilka förväntningar inryms i barns beskrivningar av samling? Vilka beskrivningar av det egna deltagandet i samling görs av barn? Studien utgår från barndomssociologiskt perspektiv och använd analysmetod är kvalitativ analys med etnografisk ansats där datainsamling har skett i form av fokussamtal. Samtalen har genomförts med barn på förskolor med daglig samling och 16 barn uppdelade på tre fokusgrupper deltog. Resultatet visade att barn beskriver samling som viktig och knyter det till eget deltagande men även att samling innebär förväntningar på barns uppförande. Barn vet vad som förväntas av dem och vad de inte tillåts göra på samling. Samlingens innehåll beskrivs vara omtyckt men det framkommer att barnen vill ha viss förändring där  de får ha önskemål och ta beslut tillsammans med förskollärare.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns delaktighet och inflytande i matsituationen på förskolan. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar; vilka uppfattningar har förskolepersonal av barns delaktighet och inflytande i matsituationer, samt vilka uppfattningar har förskolepersonal av hur barn kan stödjas i utveckling av delaktighet och inflytande i matsituationer. Studien bygger på en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med inslag av den fenomenografiska ansatsen. Vi har i studien valt att intervjua tre olika grupper; barnskötare, förskollärare och rektorer på fyra olika förskolor, både privata och kommunala.    Resultatet i studien visar på att barn i förskolan får möjlighet till delaktighet och inflytande i matsituationerna på så sätt att de till exempel har en önskevecka och får delta i matråd. Resultatet visar också på att storlek på barngruppen samt personalbrist bidrar till svårigheter med att stödja barnens delaktighet och inflytande.

Skolan är en plats för elever att utvecklas och att bli uppfostrade till demokratiska medborgare. En av många aspekter i skolan är att eleverna själva ska få vara delaktiga och kunna påverka sin egen utbildning och framtid. Ett begrepp som används för benämning av detta är elevinflytande, dock finns det frihet för tolkning inom begreppet. Detta konstaterande ledde oss fram till syftet med vår studie, att undersöka hur begreppet elevinflytande tillämpas och konkretiseras i undervisning av kommunanställda lärare i årskurs F-3 på tre skolor i Sverige. Syftet har behandlats med hjälp av frågeställningarna ”Hur tolkar lärarna, på de utvalda skolorna begreppet elevinflytande?”, ”Hur bedrivs arbetet med elevinflytande på de utvalda skolorna?”, samt ”Hur kan lärarnas arbete med elevinflytande förstås på de utvalda skolorna?”. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod och den baseras på fyra deltagande lärare, tre klasslärare och en ämneslärare. Lärarna som deltagit i undersökningen har intervjuats enskilt vid ett tillfälle och observerats en i taget under ett lektionstillfälle. Studien har lett fram till resultat som påvisar att begreppet elevinflytande kan tolkas olika och att det är många olika aspekter som kan vägas in i arbetet med begreppet. Lärarna som deltog i undersökningen förklarade begreppet som svåröverskådligt främst i planering, lärarna har belyst att elevinflytande är något som sker fortlöpande i undervisningen. Elevinflytande ses som ännu en aspekt som lärare ska konkretisera i sin undervisning för att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna att utvecklas som individer.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa och problematisera arbetet kring barns delaktighet i förskolans planerade aktiviteter som förskollärare genomför. Insamlingen av det forskningsmaterial vi fört samman har utförts genom strukturerade och semistrukturerade observationer över förskollärare och barn i förskolans verksamhet. Materialet har analyserats och senare problematiserats genom innehållsanalys och en delaktighetsmodell. De centrala fynd som framkommit via analysen tyder på att förskollärare besitter olika praktiker som de använder för att ge barn delaktighet i planerade aktiviteter. Dessa praktiker relateras också till att barn inom förskolans verksamhet fostras till demokratiska medborgare, samt att förskollärares praktiker skapar möjligheter för barn att bli delaktiga genom olika nivåer i en delaktighetsmodell. Slutligen diskuteras de centrala fynden i studiens avslutande kapitel där förskollärarnas arbete tyder på synen av det kompetenta barnet. Avslutningsvis belyses studiens betydelse för förskollärarprofessionen samt vidare forskning kring närliggande ämnen.

Denna uppsats adresserar problemet med att uppnå ökat medborgardeltagande i samhällsplanering och politiska beslut. För att adressera problemet har studien som syfte att undersöka hur svenska kommuners medborgardialogsarbete förhåller sig till de demokratiska värdena legitimitet, effektivitet och social rättvisa. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tre medborgardialogspraktiker från tre olika svenska kommuner. Intervjuerna analyserades utifrån analysramverket demokratikuben och dess dimensioner rekrytering av dialogdeltagare, kommunikation samt grad av inflytande. Empirin kunde visa att kommunernas dialogarbete har potential att bidra till de demokratiska värdena, förutsatt att den enskilda kommunen har en välutvecklad systematik för dialogprocessernas olika faser, resurser nog att hantera dem, samt att ansvariga utförare av dialogerna har tillräckligt god kunskap och värderar de tre demokratiska värdena högt nog att prioritera dem. Studien identifierar även bristen på en tydlig definition av begreppets innebörd, samt dess oklara plats i det politiska systemet som hinder för att förverkliga medborgardialogens potential som demokratiskt verktyg.

Studien tar avstamp i friidrotten och undersöker vilket inflytande sponsorer har i sportjournalistiken. Syftet är att ta reda på om det finns en koppling mellan sponsorers inflytande i medier och friidrottares utrymme i medier. Det handlar framförallt om att förstå hur denna koppling ser ut ifrån sportjournalistikens perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med åtta sportjournalister från varierande sportmedier (Dagens Nyheter, Expressen, Sportbladet och SVT Sport) har vi tagit reda på hur deras erfarenhet och förhållande till sponsorer har varit. Resultaten visar att förhållandet mellan medier och sponsorer är mer nyanserad än den framstår. En slags symbios kvarstår, men hur den utmärker sig visar sig vara annorlunda. De resultat vi har fått analyserar vi med nyhetsvärdering, dagordningsteorin och medialisering som teoretiska grunder.

Syftet med studien är att synliggöra vad förskollärare beskriver som barnens inflytande över förskolans aktiviteter. Genom semistruktuerade intervjufrågor till fem förskollärare i södra Sverige genomförs en kvalitativ undersökning. Studien använder den didaktiska triangeln som ett teoretiskt perspektiv. Den didaktiska triangeln betonar sambandet mellan förskollärare, barn och innehåll. Även den didaktiska pyramiden används för att tolka miljö, styrdokument och arbetslagets påverkan. Hermeneutiken används för att tolka intervjuerna och genom växelvis fokusering på delar och helhet skapas en förståelse av fenomenet. Inflytande är ett brett ämne som ska genomsyra hela förskolans verksamhet. Läroplanen för förskolan visar tydligt på vikten av barns inflytande. Studien visar på liknande uppfattningar och arbetssätt hos de fem förskollärarna.  Slutsatsen är att förskollärarna är positiva till barns inflytande i förskolans verksamhet. Dock nämner informanterna praktiska hinder som personalbrist och tidsperioden för inskolning av barn.