Denna undersökning handlar om barns litterära upplevelser och hur pedagogerna förhåller sig till det. Syftet är att ta reda på vilken sorts böcker barn och pedagoger tycker om, om pedagogerna har ett pedagogiskt syfte och vem det är som väljer böcker. Vi tar reda på hur pedagogerna tänker angående bokval och om barnen är delaktiga och har inflytande över valet av lånade böcker. Vi har intervjuat pedagoger vid ett tillfälle, samt samtalat med en barngrupp vid två tillfällen. Vi upptäckte situationer där pedagoger och barn tänkte olika. Pedagogerna tog bort vissa böcker som barnen valde eftersom böckerna var enligt pedagogerna för små barn, medan barnen förklarade att böckerna är bra eftersom de är hållbara och har många bilder. Pedagogerna fokuserade på texten medan barnen fokuserade på bilderna.

Vårt syfte med studien är att undersöka vad delaktighet och inflytande innebär för läraren i en årskurs ett, samt undersöka elevernas utrymme till att kunna påverka sin vardag i klassrummet. Vi är nyfikna på barnens perspektiv samt var, hur och i vilka situationer eleverna får delaktighet i klassrumsundervisningen. Men vi vill också få syn på hur lärare i skolan förhåller sig till elevernas delaktighet och inflytande. Lärarens förhållningssätt skapar möjligheter eller begränsar eleverna till reellt inflytande, därför har det betydelse att lärare i skolan utgår från barnens perspektiv. Som analysverktyg har vi använt oss av begreppen barnsyn, delaktighet, inflytande, barns perspektiv, barnperspektiv, inkludering, exkludering, funktionalisering, formalisering, motivation samt lärarens betydelse i klassrummet. Dessa begrepp har valts för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Studien är gjord i en grundskola där intervjuer och observationer har använts som metod. Vårt resultat visar att eleverna inte får utrymme till delaktighet och inflytande som de önskar i klassrummet. Eleverna ansåg själva att de fick bestämma mer på förskolan och upplevde också att det var roligare där än i skolan. Under skoltid vistas eleverna både i klassrummet och på fritidshemmet i halvklasser, eleverna menade att de gavs möjligheter att kunna påverka på ett annat sätt både när det gäller innehåll och utformning på fritidshemmet. Slutresultatet visade att elevernas förutsättningar till delaktighet och inflytande förutsätter att de vuxna inkluderar dem. Klassläraren utgick från ett barnperspektiv och menade att eleverna gavs utrymme till delaktighet och inflytande inom vissa begränsningar på grund av deras låga ålder.

Syftet med examensarbeten är att undersöka demokrati- och inflytande frågor. Vi harvalt att fokusera på pedagogernas arbetssätt och även på barnens uppfattning omdemokrati och inflytande i den dagliga verksamheten. Därför kommer vi att utgå frånbarnperspektiv och barns perspektiv. Studien avgränsas till en undersökning på tvåförskolor. Vi har följande frågeställningar: Hur ser pedagogerna på barns inflytande och delaktighet i förskolorna? På vilket sett får barnen möjlighet att påverka och vara delaktiga i den dagligaverksamheten? Vilken uppfattning om demokrati och inflytande har barnen på de undersöktaförskolorna?Vi har använt oss av kvalitativa metoder och genomfört vår undersökning på tvåförskolor som tillhör våra partnerområden. Vi har observerat sammanlagt cirka femtiobarn, intervjuat tjugo ett barn och intervjuat sex pedagoger. Vårt resultat visar attpedagogerna har intresse för att arbeta efter demokratiska grunder. De är lyhörda ochlåter barnen ha inflytande i verksamheten inom de ramar, som pedagogerna själv harsatt upp. Synen på vad demokrati och inflytande innebär varierar från pedagog tillpedagog. Barnen på båda förskolor har ingen uppfattning om vad inflytande ochdemokrati betyder. Dock är alla barn medvetna om, att de bestämmer i leken

Denna studie handlar om samlingar och barnens möjlighet till inflytande och har barnens egna perspektiv som utgångspunkt. Syftet med studien var att försöka komma åt barnens egna tankar och synpunkter på den ofta traditionsbaserade aktiviteten samling. Frågeställningarna jag använt mig av för att uppnå studiens syfte lyder som följande: Vad har barn för uppfattningar om samlingar? Vad anser barnen att de har för inflytande över samlingarnas utformning och innehåll? Metoden som användes för att få fram resultatet var gruppintervjuer med barnen. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av relevant teori och tidigare forskning om bland annat barns perspektiv och barns inflytande. Studiens utfall pekar på att barnen har en övergripande negativ inställning till samlingar och att möjligheten till inflytande, enligt barnen, förefaller i stort sätt obefintlig.

Syftet med vår studie var att utifrån ett maktperspektiv undersöka när och hur barnen har möjlighet att påverka mellanrumstiden i förskolans vardag. Barns möjlighet till delaktighet och inflytande diskuteras mycket i förskolan men då oftast i samband med den planerade verksamheten. Vi ville undersöka om begreppen diskuteras och synliggörs i samband med tiden mellan de planerade aktiviteterna och rutinsituationer. Vi har valt att kalla denna tid för mellanrumstid i vår studie. Vi ville också undersöka om vi kunde få syn på hur vuxnas användning av makt påverkar barnens möjlighet att få inflytande över denna tid. För att kunna undersöka detta genomförde vi en kvalitativ studie där vi intervjuade sex pedagoger på en förskola.Resultatet av vår studie visade att begreppen delaktighet och inflytande vanligtvis inte diskuterades i förhållande till mellanrumstiden. Eftersom denna tid ofta benämns som ”fri lek” så föranleds pedagogerna att tro att det är just under denna tid barnen har störst möjlighet till delaktighet och inflytande. Resultatet visade också att pedagogerna ansåg att det finns yttre omständigheter som leder till att de inte kan ge barnen det inflytande som de önskar. Dessa omständigheter visade sig i vår studie kunna utgöra en grund för att pedagogerna omedvetet eller medvetet styrde barnen i önskvärd riktning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att pedagogers förhållningssätt gentemot barnen och deras medvetenhet kring olika maktförhållanden i förskolan är en förutsättning för att kunna ge barnen inflytande under mellanrumstiden.

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det påverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur fyra pedagoger på två olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter på området. Med det ville jag också ta reda på hur pedagogerna arbetar med barnens rättigheter i förskolan. Till detta lades användandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgått från frågeställningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tänker pedagogerna kring barnens rättigheter? När får barnen vara med och bestämma i verksamheten? När kan barnen inte få inflytande i förskolan? För att besvara frågorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna. Mitt resultat visar att pedagogerna dagligen arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet. Demokratiska principer tillämpas genom att barnen får rösta från förslag till aktiviteter och liknande givna av dem själva eller pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna arbetar med att försöka se verksamheten utifrån ett barns perspektiv och utformar verksamheten så att den anpassas till barnens behov. / This essay concentrates around teachers work with children´s influence at the preschool and how that affects the days there for the children and the teachers. The purpose of the essay is to present how four educationalists placed at two different preschools work with childrens influence at the preschool and their point of wiev of the matter. With that I also wanted to expose how the educationalists work with childrens rights at the preschool and to that I added how democracy is used at the preschool. The investigation´s starting point was the questions: What does childrens influence at the preschool mean for the educationalists? How do the educationalists think regarding childrens rights? When can the children be included in dessisionmaking at the preschool? When is it not possible for the children to be included in the dessisionmaking? The four educationalists were intervjued seperately to get the most honest answers. The result showed that the educationalists work daily with childrens influence in the preschool. Democracy is implemented through childrens voting from choices of activities given by them selves or the educaionalists. The conclusion is that the educationalists try to see the oporation throung the eyes of a child and form the days to fit the needs of the children.

Denna uppsats är en studie som har för avsikt att beskriva, undersöka hur fem pedagogertolkat och förmedlat begreppen elevdelaktighet och elevinflytande inom en top-down styrdimplementering av ett UNICEF-projekt.I intervjumaterialet framkom att pedagogernas tolkning och förmedlande av ordendelaktighet och inflytande inte är helt samstämmig. Uppsatsen belyser och diskuterar någraverkningar en otydlig/oklar implementering kan innebära för pedagoger och elever.Nyckelord: Barnkonventionen, Artikel 12, Delaktighet, Implementering, Inflytande / AbstractThe purpose of this essay is to describe five teachers’ attempt to interpret and present whatdetermines and restricts students’ participation and influence within a top-down managedimplementation of a UNICEF project. The interview material shows that the projectindicates that the teachers’ interpretation and presentation of the words “participation” and“influence” are not totally consistent. The essay highlights and discusses some of theconsequences students and teachers due to an unclear implementation.Keywords: Convention on the rights of a child, Article 12, Implementation, Influence,Participation

Self- determination and autonomy of elderly people living in long- stay care homes is the forefront of discussion in the media and in society today. It examines the extent to which elderly people actually have the opportunity for self- determination and to what extent they have an impact and influence in their daily lives. A suitable way to look at how the quality of long –stay care looks like is too look at the extent to which the user has self- determination.The aim of our study was to examine how self-determination appears in long- stay care homes. We also talk about in what way the officials perceive self- determination and how elderly identify and perceive their right to self- determination and the importance it has for the individual.The essay has been made with the help of interviews and surveys on a number of long-stay care homes in Skåne. In our study we interviewed twelve people, six elderly living in long –stay care and six officials. Based on our results we can conclude that self- determination is included in all components around the elderly person in everyday life. Categories that have manifested during the processing of our result was self- determination, to participate, integrity, security, communication and to feel at home, with these categories we can conclude that the elderly are content and feel that they have self- determination over their daily lives.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur lärare i fritidshem resonerar om och arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka möjligheter eller utmaningar som uppstår i arbetet med delaktighet och inflytande i fritidshemmet. Genom semistrukturerade intervjuer besvaras frågor som svarar mot studiens syfte och frågeställningar där sex utbildade lärare i fritidshem från fem olika skolor intervjuats. Empiriska data i föreliggande studie har analyserats ur ett barndomssociologiskt perspektiv utifrån teoretiska begrepp; being, becoming, barns perspektiv, barnperspektivet och det kompetenta barnet. Resultatet visar att det finns likheter mellan vad som menas med barns delaktighet och inflytande i tidigare forskning och i jämförelse med informanternas resonemang. Arbetsmetoder för att möjliggöra delaktighet och inflytande handlar främst om demokratiska tillvägagångssätt med fritidsråd, röstning och en betoning på de fria valen i verksamheten. Att se det enskilda barnet och dess önskemål ses enligt studien som en del av arbetssättet för att skapa förutsättningar för inflytande och delaktighet. Genom att se barn som medskapare av innehållet i fritidshemmet upplevs det som mer meningsfullt både för lärare och barn.Utmaningar i arbetet med delaktighet och inflytande identifieras utifrån tidsaspekten, personaltätheten, stora barngrupper och   yttre ramar som inte anses vara påverkbara samt dilemmat mellan barns fria val kontra läroplanen. Det framkommer också i resultatet att lärare i fritidshem försöker närma sig barnens perspektiv och respekterar barns åsikter. Synsättet på barn enligt barndomssociologin kan påverka enskilda handlingar beroende på hur barnen betraktas, som kompetent, being eller becoming. Resultatet i studien belyser vikten av att lärare är lyhörda för barnens perspektiv genom att ge dem utrymme att framföra sina åsikter och blir respekterade för sina val, något som också stämmer överens med tidigare forskning.

Studien genomfördes i syfte att undersöka vilket inflytande barn ges gällande sin kroppsliga och personliga integritet under den organiserade vilan på förskolan. I denna kvalitativa studie valde vi att använda oss av observationer, för att komma nära barnens perspektiv och i detalj kunna observera samspel och interaktion mellan barnen och förskolans personal under vilan. Åtta öppet deltagande observationer genomfördes på tre förskolor i två kommuner för att samla empirin till studien. Resultatet analyserades tematiskt utifrån omsorgsetik (Noddings, 2007, 2012) och Shiers (2001) modell för inflytande och delaktighet. Resultatet visar att den gemensamma nämnaren för de tillfällen barnen ges inflytande och får sin kroppsliga och personliga integritet respekterad under vilan är att pedagogerna är lyhörda och responsiva på det barnen uttrycker. Studiens slutsats är att det finns en tydlig koppling mellan vilket inflytande barnen ges och i vilken utsträckning pedagogerna värnar om barnens kroppsliga och personliga integritet.