Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar och tänker kring begreppen inflytande och delaktighet i förskolan. Vi vill även undersöka vilka verktyg pedagogerna använder sig av när det gäller barns inflytande. Våra frågeställningar i denna undersökning är följande: Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att främja barnens rätt till inflytande? Vad har pedagoger för tankar och uppfattningar kring barnens delaktighet och inflytande? Vilka faktorer kan påverkar arbetet med inflytande?Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med inflytande och delaktighet på ett eller annat sätt. Det har varit svårt att komma underfund med den egentliga innebörden av begreppen, eftersom det är något som ständigt sker i vardagen utan att pedagogerna hinner reflektera över innebörden. Därför har vi använt oss av två teoretiska begrepp, nämligen kompetensdiskurs och bristdiskurs, som genomsyrar vårt arbete och som har gjort det lättare att förstå och reflektera över pedagogers syn och förhållningssätt i demokratiarbetet. Under undersökningens gång tydliggjordes en del viktiga aspekter som spelar roll för det pedagogiska arbetet med inflytande och delaktighet. Aspekter som vi har fått syn på i undersökningen, och som har spelat en viktig roll i arbetet med delaktighet och inflytande, är bland annat miljön, barnens ålder och språk.

Vi har många gånger upplevt att barns försök till att påverka sin verksamhet inte har tagits hänsyn till, därför är barns inflytande i förskolan det ämne som blev studiens inriktning. Denna studie har utförts på en förskola i södra Skåne, där syftet varit att undersöka vilka möjligheter barnen har till inflytande i förskolan. Studien är en kvalitativ studie och empirin har samlats in genom en semistrukturerad intervju med två förskollärare och genom observationer i barngruppen. Dessutom har vi genomfört ostrukturerade intervjuer med barn. Materialet har sedan analyserats utifrån Foucaults maktperspektiv som är arbetets teoretiska utgångspunkt, där de centrala begreppen varit normalisering och disciplinering. Två olika delaktighetsstegar används också i analysen för att kunna urskilja och undersöka delaktigheten i förskolan. Den tidigare forskningen berör begreppen inflytande, delaktighet och demokrati. Dessa begrepp används för att sätta studiens resultat i ett större sammanhang. Resultatet av analysen visar att förskollärarna i studien anser att struktur och rutiner är betydelsefulla för barnen då de får en förberedelse för skolans värld och en förståelse för vad det innebär att ingå i ett kollektiv. Resultatet visar också att möjligheten till barns inflytande och delaktighet är något som är situationsbundet. Pedagogernas förhållningssätt är också något som blir avgörande för om barnen ges eller inte ges inflytande, på så sätt blir barnen beroende av hur förskollärarna anser att verksamheten ska se ut. Studien kommer även fram till att de rådande normerna har stor påverkan för hur barn förhåller sig till sin omgivning och ändras normerna så anpassar barnen sig också efter dem.

Samling i förskolan / Circletime in preschool

Förskolans miljö är en viktig del i förskolans verksamhet och vår studie undersöker hur pedagoger tolkar barns inflytande över förskolans miljö. Fokus under undersökningen är vårt antagande om att pedagogernas sociala representationer påverkar barns möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Vår uppfattning är att förskolans läroplan ger utrymme för olika tolkningar av hur pedagoger bör sträva mot målen i förskolans läroplan och därmed spelar de sociala representationerna en stor roll i hur dessa tolkas. Vi menar att pedagogernas sociala representationer formar verksamheten i förskolan och därmed även barnens möjligheter till inflytande över förskolans miljö.Undersökningen är baserad på tre olika fokusgruppsintervjuer med pedagoger i förskolan som deltagare och syftet var att diskussionerna skulle synliggöra pedagogernas olika tolkningar av barns inflytande över förskolans miljö. Vår studie visar att pedagogerna anser att de arbetar medvetet med att barnen ska ha inflytande över förskolans miljö, samt att de sociala representationerna skiljer sig mellan de olika förskolorna. Resultatet från vår studie stärker vårt antagande om att pedagogernas sociala representationer påverkar barnens möjligheter till inflytande över förskolans miljö.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad elevers delaktighet och inflytande innebär i årskurs tre och fem på de grundskolor som vi besöker för intervjuer. I arbetet tar vi även reda på vad begreppen delaktighet och inflytande betyder ur lärarnas och rektorernas perspektiv, samt hur lärarna i en årskurs fem och i en årskurs tre anser sig arbeta med elevers delaktighet och inflytande. Empirin är samlad från tre olika skolor där kvalitativa intervjuer genomfördes med två grundskollärare och två rektorer. Vidare har det empiriska materialet kopplats samman med styrdokument och tidigare forskning i ämnet. Studien visar olika förslag på strategier om elevers delaktighet och inflytande som lärarna och rektorerna kan använda i sitt arbete. Strategier som nämndes var klassråd, kommunikation och elevernas medverkan i planerandet, genomförandet och utvärderingen av ett nytt arbetsområde. Vår slutsats visar att rektorerna och lärarna som intervjuades är medvetna om att delaktighet och inflytande är viktiga begrepp att ta tillvara på i skolan. Lärarna påpekade svårigheter att omvandla teorin till praktik gällande elevers delaktighet och inflytande. De nämnde även flera faktorer som begränsade möjligheten för eleverna att vara delaktiga och ha inflytande över sitt lärande. Faktorerna som nämndes var tidsbrist, styrning från sina chefer, styrdokument och att eleverna inte vet i vilken omfattning de har möjlighet att påverka. / The purpose of our essay is to examine what pupil’s participation and influence means in grades three and five at the Elementary Schools we visit for interviews. In the essay we also find out what the terms participation and influence means from the teachers and headmasters perspective, and how the teachers in a grade five and in a grade three claims to work with pupil’s participation and influence. The empirical data is collected from three different schools where interviews were conducted with two primary teachers and two headmasters. Furthermore, the empirical material has been linked with policy documents and previous research on the subject. The study shows various suggestions for strategies of pupil’s participation and influence that teachers and headmasters can use in their work. Strategies mentioned were class councils, communication and pupil’s participation in the planning, implementation and evaluation of a new subject matter.Our finding shows that headmasters and teachers interviewed are aware that participation and influence are important concepts to take in to consideration of in school. The teachers pointed out difficulties of converting theory to practice regarding pupil’s participation and influence. They also mentioned several factors that limited the ability of students to be involved and have a say in their learning. The factors cited were lack of time, the control of its managers, policy documents and that students do not know, to what extent they are able to influence.

Begreppet inflytande kan tolkas på många sätt. Tolkningar som medbestämmande, demokrati, deltagande och självbestämmande är begrepp som vi mött i olika dokument och i olika litteraturer under arbetets gång. Vi har blivit medvetna om att forskare och författare har skilda meningar angående betydelsen i begreppet inflytande. Exempelvis Elisabeth Arnér (2009) anser att begreppet inflytande handlar om att barn ska ges möjlighet att påverka sin tillvaro på ett påtagligt sätt i förskolan. Detta medför att pedagogerna måste utveckla sin planering av innehållet i förskolan med uppmärksamhet på barnens erfarenheter, idéer och initiativ. Medans Nina Johannesen och Ninni Sandvik (2008) har en annan definition av begreppet inflytande. De menar att inflytande inte handlar om vem som bestämmer utan att alla är en del av en gemenskap där man måste visa respekt och inkludera oavsett åsikter och inställning. Barnen på den utvalda förskolan vill framför allt ha inflytande i vardagliga situationer så som bordsplaceringar, om de vill leka inne eller ute och verksamhetens dagliga innehåll. Pedagogerna verkar demokratiskt och lyssnar på vad barnen vill ha inflytande i. Genom att aktivt lyssna och anordna möten får de en inblick i vad barnen har att säga och barnen får på så sätt ett reellt inflytande i den dagliga verksamheten. Barnen pratar och refererar självmant till händelser i boken och drar paralleller över hur de har det på sin förskola. För övrigt tycker barnen att de får vara med och bestämma på sin förskola.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på fyra olika förskolor ser på och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Följande frågeställningar används för att undersöka syftet; Hur ser pedagogerna på begreppen delaktighet och inflytande? Kan barns språk, enligt pedagogerna, påverka hur stort inflytande och delaktighet barnen får? Hur ser pedagogerna på matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande? Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet och inflytande kan bestå av flera faktorer som till exempel vuxnas förhållningssätt. Detta i kombination med olika perspektiv som exempelvis barns egna perspektiv. Genomförandet av studien har gjorts på fyra olika förskolor, där pedagogerna har varit i fokus. Som metod har observationer, både med och utan digitalkamera, och intervjuer använts. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades sedan tillsammans. Pedagogerna nämner ord som lyssnad på, åsikter, bestämma, påverka och demokrati när de uttalar sig om delaktighet och inflytande. Resultatet i studien visar att pedagogernas förhållningssätt kan påverka barns möjligheter till delaktighet och inflytande vid matsituationerna.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilan för de större barnen, vilken betydelse har den för barnen och vad anser pedagogerna att vilan har för funktion. Avsikten har också varit att studera om barnen får vara delaktiga och påverka sin vila med innehåll och uppbyggnad. Bakgrunden till att vi valde att göra studien är för att det är ett ämne som sällan diskuteras utan sker oftast bara på rutin inom förskolan.Studiens tidigare forskning fokuserar på områdena barnperspektiv och barns perspektiv och delaktighet och inflytande.Genom intervjuer med både pedagoger och barn samt observationer på två olika förskolor har vi fått en inblick i hur vilostunden anses ha för funktion för barn och pedagoger samt hur den är uppbyggd med innehåll och miljö.Slutresultatet av vår studie är att vilan för det mesta är en rutinsituation efter lunch och innehållet varieras med till exempel böcker, cd-sagor och massage. Pedagogernas syn på vila handlar först och främst om att barnen behöver en stunds avkoppling och varva ner från vardagens stress. Barnen ges möjlighet till att använda sina erfarenheter och fantasi när de skapar egna bilder av böckernas och cd-sagornas innehåll. Pedagogerna anser också att vilans innehåll kan väcka barnens nyfikenhet och intresse av läs-och skrivförståelse. Barnens tankar och erfarenheter om vilans funktion är för dem förknippat med en stunds avkoppling efter lunchen för att maten ska sjunka ner. Både pedagoger och barn upplever att det finns möjlighet till delaktighet och inflytande under vilan.

SammanfattningSyftet med det här arbetet är att studera pedagogernas syn på barns inflytande i förskolan. Detta har vi undersökt med hjälp av samtal och intervjuer med pedagoger samt observationer av verksamheten. För att få en bredare förståelse har vi vänt oss till tre avdelningar på två olika förskolor. Med hjälp av våra intervjuer med öppna frågor har vi fått många olika synvinklar på pedagogernas tankar och åsikter om delaktighet och inflytande i förskolan. Vi har kommit fram till att barnens delaktighet och inflytande grundas i att vara närvarande och lyhörda pedagoger. Dokumentationer och observationer av barnen är även de arbetssätt som pedagogerna använder sig av för att kunna ge barnen möjlighet till inflytande och delaktighet i vardagen. Orsakerna till att pedagogerna kan behöva säga nej till barnens önskemål har mest grundast på brist på personal eller tidsbrist.

Syftet med följande arbete är att kartlägga och granska hur specialpedagoger anser att samverkan mellan specialpedagogen och familjen bör utformas. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring familjesamverkan och över specialpedagogers erfarenheter och intentioner av hur samarbetet kan utformas. Genom att intervjua specialpedagoger med olika grundutbildning, verksamhetsområden och erfarenheter ville vi sträva efter att få helhetsperspektiv inom området familjesamverkan. Vi har baserat vårt arbete på Bronfenbrenners och Vygotskijs teorier. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att fenomenet samverkan kan ses ur olika perspektiv. Att samverka är komplext genom att allt påverkar allt, kunna öppna sina gränser för att ta och ge i förhållande till omgivningen. Familjesamverkan påverkas av erfarenheter, tid, problematik och verksamhetskultur. Motivationen för båda parter i samverkan är att utifrån ett helhetsperspektiv se till barnets bästa. Ett lyckat samarbete genomsyras av ett ödmjukt förhållningssätt som bygger på ömsesidighet och delaktighet.