Samråd har en central roll i samhällsplaneringen och används för att skapa visioner och mål, kommunicera till invånare och påverka beslut. Samråd genomförs av kommunen för att informera medborgare om vad som är planerat att byggas och hur det kommer påverka boende inom området samt hur planen kommer påverka miljön. Under samråd kan berörda medborgare som påverkas/berörs av den nya detaljplanen lämna synpunkter om hur de tror detaljplanen kommer påverka området och hur planen kan förbättras.  Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken grad medborgarna kan påverka detaljplanprocessen genom att lämna synpunkter under samråd. För att kunna besvara frågeställningar föregås arbetet av litteraturstudier om utvecklingen av plan och bygglagen, utvecklingen av samrådslagstiftningen samt en del om inflytande i planering och hur inflytandet kan mätas samt vem som har rätt att lämna synpunkter vid samråd. Sedan följer en empirisk studie som baseras på fyra bostadsprojekt inom Stockholmsområdet och två bostadsprojekt från Tyskland, Baden-Württemberg, Stuttgart för en internationell utblick.  Huvudresultatet, som presenteras i slutsatsen, är att medborgarna har ett inflytande i planeringen, men utan egen beslutsrätt. Kommunen försökte anpassa detaljplanen efter vad som har sagts under samråd, även om det normalt inte betyder att kommunen gör exakt som medborgarna säger. Det visas också att kommunen fortfarande har svårt att tolka lagstiftningen när det kommer till vem som är sakägare och berörd vid framtagande av en ny detaljplan. / Consultation plays a central role in social planning and is used to create visions and communication to residents and influence decisions. Consultations are being carried out by the municipality to inform citizens about what is planned to be built and how it will affect housing in the area and how the plan will affect the environment. During consultations, affected citizens can comment on how they believe that the detailed development plan will affect the area and how it can be improved. The purpose of this bachelor thesis is to investigate the extent to which citizens can influence the detailed development planning process by submitting comments during consultation. In order to answer this, this paper begins with literature studies on the development of the plan and building law, the development of consultation legislations and a part about the influence in planning, how influence can be measured and who has the right to comment on consultations. An empirical study is performed based on four housing projects in the area of Stockholm and two housing projects from Germany, Baden-Württemberg, Stuttgart for an international understanding. The main result presented in the conclusion, is that citizens have an influence in planning but without their own right of decision making. The municipality tried to adapt the detailed development plan according to what has been said during consultations but it does not usually mean that the municipality does exactly what citizens say. It is also shown that the municipality still has difficulty interpreting the legislation when it comes to who is a business owner and who is a concerned citizen to the development plan.

Barns inflytande i förskolan - Children’s influence at the preschoolThis essay concentrates around teachers work with children´s influence at the preschool and how that affects the days there for the children and the teachers. The purpose of the essay is to present how four educationalists placed at two different preschools work with childrens influence at the preschool and their point of wiev of the matter. With that I also wanted to expose how the educationalists work with childrens rights at the preschool and to that I added how democracy is used at the preschool. The investigation´s starting point was the questions: What does childrens influence at the preschool mean for the educationalists? How do the educationalists think regarding childrens rights? When can the children be included in dessisionmaking at the preschool? When is it not possible for the children to be included in the dessisionmaking? The four educationalists were intervjued seperately to get the most honest answers. The result showed that the educationalists work daily with childrens influence in the preschool. Democracy is implemented through childrens voting from choices of activities given by them selves or the educaionalists. The conclusion is that the educationalists try to see the oporation throung the eyes of a child and form the days to fit the needs of the children. Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det påverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur fyra pedagoger på två olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter på området. Med det ville jag också ta reda på hur pedagogerna arbetar med barnens rättigheter i förskolan. Till detta lades användandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgått från frågeställningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tänker pedagogerna kring barnens rättigheter? När får barnen vara med och bestämma i verksamheten? När kan barnen inte få inflytande i förskolan? För att besvara frågorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna. Mitt resultat visar att pedagogerna dagligen arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet. Demokratiska principer tillämpas genom att barnen får rösta från förslag till aktiviteter och liknande givna av dem själva eller pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna arbetar med att försöka se verksamheten utifrån ett barns perspektiv och utformar verksamheten så att den anpassas till barnens behov.

Folkeson, Susanne & Segerbjer, Ulrica (2013) Ett smörgåsbord med musik- en studie om musikaliska meningserbjudande i förskolan.Malmö: Lärarutbildningen Malmö HögskolaVårt syfte med denna studie är att undersöka och synliggöra hur pedagogerna ser på musik och hur de använder musiken för att skapa ett musikaliskt meningserbjudande Begreppet musikaliska meningserbjudande har vi valt att belysa som vilka meningsfulla erbjudande pedagogerna ger barnet i ämnet musik. Musikaliska meningserbjudanden kan ske i varierad form och i vår studie har vi lagt fokus på tre teman. De tre temana är:•Musikaliska meningserbjudande genom inflytande•Musikaliska meningserbjudanden genom pedagogens intresse•Kunskap genom musikaliska meningserbjudandeVi har som stöd utgått från våra frågeställningar: Hur speglar sig pedagogernas eget intresse och kunskap kring musik i verksamheterna? Hur arbetar pedagogerna med musik som kunskapsförmedling? Vilket inflytande ges barnen i musikaktiviteterna?För att komma fram till vårt resultat har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer samt observationer. Intervjuerna har skett med fem pedagoger på fem olika förskolor och observationerna har gjorts på tre av de förskolorna som är med i studien. Under intervjuer och observationer har fokus legat på pedagogerna och vi har valt att inte involvera barnens tankar. Genom observationer har vi studerat på vilket sätt pedagogerna ger barnen meningsfulla musikaliska erbjudanden i förskolan.Resultatet visar att det musikaliska meningserbjudandet som pedagogerna erbjuder barn i den dagliga verksamheten på förskolan är av olika art. Det verkar vara så att pedagogens kunskap, intresse och utbildning i ämnet har betydelse för hur musik implementeras i verksamheten men även vilket syfte musikaktiviteten har för lärandet.

I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av inflytande på undervisningen. Vi har gjort en studie av två klasser på samhällsvetenskapsprogrammet i två gymnasieskolor. Vi menar att det är av vikt att genomföra en undersökning av sådan art, då elevers ansvar för och inflytande över skolarbetet är element som betonas i Lpf 94. Det råder även brist på liknande studier av gymnasieskolor. Vår undersökning bygger på enkäter och intervjuer. Vi har gjort sex intervjuer; fyra elevintervjuer och två lärarintervjuer samt delat ut en enkät till elever i de båda klasserna. Den metod som vi använde oss av är till största del kvalitativ, i form av en analys av vårt insamlade material. Det är elevernas synsätt på undervisningen som är det centrala i denna studie, och lärarperspektivet fungerar som ett komplement. De samhällsförändringar som råder idag har påverkat skolan, och krav som exempelvis flexibilitet, självständighet och delaktighet ställs på individen. Därför är det av intresse att undersöka vilka strategier som elever använder sig av för att hantera sitt skolarbete. I vår uppsats ser vi att motivation och inflytande samt eget ansvar är sammankopplade. För mycket eget ansvar kan vara problematiskt för elevernas del, och kan t.ex. utmynna i stress samt leda till dåliga prestationer. Att ha inflytande över undervisningen kan leda till att elever känner större motivation, och vi har sett att många elever tycker att det är viktigt med inflytande över sina studier. Men det kan också leda till problem. Det är inte alla elever som vill eller på ett konstruktivt sätt kan påverka undervisningen, på grund av att det är svårt att ha samma överblick som en lärare har. Elevinflytande kan dessutom ibland begränsa lärarens arbete, när elevernas inflytande över undervisningen inte ifrågasätts. / In this thesis we have examined the high school students' attitudes to the ownership of the school and their perceptions of influence on teaching. We have made a study of two classes in the social sciences program in two high schools. We believe it is important to conduct a study of such nature, then students responsibility and influence over the school are elements highlighted in Lpf 94. There is also a lack of similar studies of secondary schools. Our study based on questionnaires and interviews. We have done six interviews, four mini-interviews and two teacher interviews, and shared out a questionnaire to pupils in both classes. The method we used by us are for the most part qualitative, in the form of an analysis of the collected material. It is the students' approach to teaching that is the focus of this study, and teachers' perspective is complementary. The changes in society that exists today has affected the school, and requirements such as flexibility, autonomy and participation on the individual. It is therefore of interest to examine the strategies that students use them to manage their schoolwork. In our thesis, we see that the motivation and influence, and individual responsibility are linked. Too much individual responsibility can be problematic for some students, and can, for example, lead to stress and lead to poor performance. To have influence over the instruction can lead to the students feel more motivation, and we have seen that many students think it is important to have influence over their studies. But it can also lead to problems. It is not all students want or in a constructive way can affect the teaching, because it is difficult to have the same glance that a teacher has. Elevinflytande can sometimes limit the teacher's work, when pupils' influence over the instruction is not challenged.

Syftet med denna studie är att synliggöra föräldrars perspektiv på två olika inskolningsmetoder, traditionell (två-tre veckors) och föräldraaktiv (tre-dagars), med fokus på inflytande och delaktighet. Med hjälp av frågeställningarna om hur föräldrar upplever möjligheten till inflytande och delaktighet under introduktionen i förskolan, samt om hur de upplever de olika metoderna för inskolning, ville vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns när det gäller inskolningsperioden i förskolan. Då det finns en brist på tidigare studier kring ämnet ville vi ändra på detta och finnas som ett stöd för förskollärare och pedagoger i förskolans värld. Vår studie gjordes via kvalitativ metod och resulterade i att vi med hjälp av våra teorier kunde göra föräldrars röster hörda. Kortfattat resulterade studien i att vi kunde se att viljan till att vara delaktig och ha inflytande över föräldrars inskolning visade sig vara stor, dock enbart om pedagogerna uppmuntrar till denna delaktighet. Den ena inskolningsmetoden ger också enligt föräldrarna större möjlighet till delaktighet och inflytande än den andra.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall barn har inflytande över sin miljö och sitt material i verksamheten samt vilket perspektiv pedagogerna utgår från vid planering av miljön. Studien har utgått från följande frågeställningar: Anser barnen att de har inflytande över sin miljö och sitt material på förskolan, och i så fall hur tar detta sig uttryck? Vilket perspektiv ligger till grund för pedagogernas utformning av miljön i verksamheten? För att få svar på mina frågor har jag använt mig av en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer med intervjuguide, strukturerade intervjuer med intervjuformulär samt dokumentation i form av bilder.Slutresultatet visar att det finns en vilja och önskan hos barnen att bestämma tillsammans med pedagogerna, att ha inflytande över miljö och material. Den faktorn som främst påverkar barns inflytande är det pedagogiska förhållningssättet hos pedagogerna, deras intentioner kan både vara stödjande och begränsande för barns inflytande.

I denna studie undersöker vi inomhusmiljö och material i två Montessoriförskolor. Våra frågeställningar handlar om hur inomhusmiljön är utformad och hur materialet är placerat i två Montessoriförskolor, samt hur två pedagoger i två Montessoriförskolor ser på miljö och material utifrån följande nyckelbegrepp från läroplanen för förskolan: utmaning och stimulans, initiativ och självständighet samt demokrati och medinflytande. I vår studie utgår vi främst från Maria Montessoris teorier angående miljö, material och självständighet, men tar också upp andra teorier kring miljö. Vi använder oss av observationer och kvalitativa intervjuer, som grundar sig på en pilotstudie som vi genomförde i en traditionell förskola. Resultatet visar på att miljön och materialet i de två Montessoriförskolorna tillåter barnen att ta egna initiativ och vara självständiga. Miljön och materialet tillåter däremot inte barnen till att demokratiskt vara med och påverka utformningen av miljö och material, utan allting är iordningställt av pedagogerna och har sin bestämda plats och ordning.

André Carlsson och Sofie Delfin, Malmö Högskola, Lärarutbildningen - Barn Unga Samhälle. Samlingar i förskolan ur barns perspektiv: Ett barnperspektiv på inflytande.Syftet med denna studie har varit att undersöka barns inflytande och möjlighet till påverkan vid samlingar i förskolan samt pedagogers och barns åsikter om samlingar och dess betydelse. De tre frågor vi valde att besvara och som utgjorde grunden för studien var: Hur styr barnens intressen samlingarna på förskolan? På vilket sätt har barnen inflytande över samlingarna? Vilken syn har barnen respektive pedagogerna på barnens inflytande och samlingens betydelse? Undersökningen gjordes på fyra avdelningar, jämnt fördelade på två olika förskolor. Genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med barn och fem verksamma pedagoger, undersöktes vilket inflytande barnen hade och hur deras intresse användes i samlingen. Empirin belyser barns tankar kring samlingens utformning och deras möjlighet till påverkan av den. Utifrån våra tre frågeställningar kopplas studien till relevanta teorier och tidigare forskning. Sammanfattningsvis pekar vår undersökning på att samlingarna är till för barnen och att det därför är viktigt att deras intressen och behov tillgodoses. Både likheter och skillnader framkom mellan de två förskolorna och dess avdelningar. Pedagogerna arbetar olika med barns inflytande och låter barnen påverka i varierad utsträckning på de fyra avdelningarna. Skillnader kunde också ses angående hur barnen upplevde och tänkte kring sitt inflytande gällande samlingen. Barnens svar på hur de själva upplever samlingarna, de förväntningar de känner på hur man ska vara under en samling, var oerhört lika bland alla barnen i de olika intervjugrupperna. Barnen pratade om att de skulle sitta stilla, vara tysta, räcka upp händerna om de ville säga något och lyssna på den som talade.

Syftet med detta arbete är att studera elevers upplevda inflytande kopplat till rådsverksamheten på en skola där alla elever deltar i något råd. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra elever på skolan. Resultatet från intervjuerna har vi analyserat och tolkat utifrån styrdokument, tidigare forskning och John Deweys teori om demokrati i skolan. Resultatet visar att respondenterna upplever att de har stort inflytande via rådsverksamheten men lyfter även att alla elever på skolan inte har inflytande. Eleverna ger en bild av att rådsverksamheten möjliggör för eleverna att ta stor plats och att det snarare är elevstyrt än lärarstyrt. Vår slutsats är att rådsverksamheten öppnar upp för formellt elevinflytande men att alla elever inte berörs. Vi vill påpeka att rådsverksamheten inte ska förbli det enda inslaget av demokrati i elevernas vardag, då demokrati är starkt kopplat till rådsverksamhet och kan bli en symbol för demokrati som enbart institutionell. Detta går emot John Deweys tankar om demokrati som livsstil, samt styrdokumentens mål om att utveckla demokratiska medborgare som aktivt tar del av samhällsdebatten.

I denna studie undersöker jag hur de sociala representationer som förskollärarna har om datorplattan påverkar hur den används i den pedagogiska praktiken för barnen. Förskollärarnas uppgift är att sträva efter de målen som står i läroplanen, men hur man når målen beror på hur förskollärarna tolkar dess innehåll. Förskollärarnas föreställningar kan påverka vilka kunskaper och erfarenheter som barn får ta del av när det gäller datorplattan. Förskollärarna ska lägga grunden till de kunskaper som barnen behöver för att de ska kunna bli självständiga individer i samhället. Datorplattan är en del i detta och därför är förskollärarnas föreställningar kring den ett relevant ämne att undersöka.Undersökningen baseras på fyra intervjuer med förskollärare från två förskolor. Syftet med intervjuerna var att synliggöra de föreställningar som förskollärarna har när det gäller lärande och barnens inflytande kopplat till datorplattan och om förskollärarna anser att det finns något negativt med barnens användande av den. Studien visade att förskollärarna anser att barnen kan lära sig det mesta med datorplattan med stöd ifrån pedagogerna. Det visade sig att projektet/temat helt formades efter barnens intresse och att datorplattan användes som ett redskap för att tillgodose varje barns behov i lärandet. Det negativa kopplas till våldsspel, spelberoende och tidsfördriv.