In contemporary educational settings, the importance of children's participation and influence is increasingly recognized, even during day-to-day activities such as lunchtime. This study investigates the intricate dynamics and strategies educators employ to promote such participation during these periods, framed within Michel Foucault's theory on power and knowledge. Recognizing lunchtime not merely as a break, but as a pivotal juncture for social interactions, self-expression, and autonomy, this study investigates the underlying power dynamics in these interactions. Data for this study was sourced from focus group interviews with educators, offering a profound qualitative understanding of their experiences and perceptions. Notably, the findings suggest an ongoing tension: while educators endeavour to strike a balance between encouraging individual expression and preserving group harmony, they often resort to subtle normalization tactics. It underscores the importance for educators to continually reflect upon and adapt their methods, emphasising the need to ensure children's voices are not merely heard but actively incorporated into the fabric of their daily routines. Additionally, the broader implications of this research touch upon the foundational principles of education, challenging the traditional paradigms and advocating for a more inclusive, participatory approach in all facets of children's school lives.

Denna studies syfte är att undersöka elevers upplevelser av sitt eget inflytande ifritidshemmet. Utgångspunkten är att elevers perspektiv i sig är relevanta att synliggörasamt att elevinflytande är en betydelsefull del av det uppdrag lärare i fritidshemomfattas av. Materialet till studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuermed sexton stycken elever i fritidshem, på två olika fritidshem. Studien utgår från ettbarndomssociologiskt perspektiv, där barndomen ses som en social konstruktion ocheleverna som sociala aktörer (James & Prout, 1997). För att analysera datan har Shiersdelaktighetsmodell (2001), innehållandes fem nivåer av inflytande, använts. Shier(2001) påpekar att verksamheter sällan befinner sig på en fast punkt idelaktighetsmodellen, vilket resultatet av denna studie också visar. Elevernasupplevelser kan placeras på skilda nivåer beroende på vilken del av verksamheten debeskriver. Vissa delar är uppe på den näst högsta nivån, medan den sammanställdabilden ger ett intryck av att eleverna upplever en låg grad av inflytande. Detta trots attskrivningar i läroplanen och skollagen visar att policytexter uttrycker att elever ska hainflytande över sin utbildning. Det eleverna i denna studie ofta talar om att vilja hainflytande över är fysisk plats, aktiviteter och mellanmål.

Studiens syfte var att utveckla kunskaper om hur förskollärares förhållningssätt kan främja barns inflytande och delaktighet i förskolans planerade och spontana undervisning. Studen var av kvalitativ karaktär och vi använde observation som metod med strukturerat observationsschema, samt kompletterande fältanteckningar. Riktad innehållsanalys var analysmetoden som avändes i bearbetningen av studiens insamlade material. Resultatet analyserade vi med hjälp av Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet visade på att när förskollärare levde sig in i den planerade och spontana undervisningen främjade det barns möjligheter till delaktighet. Förskollärare uppmärksammade det barn sade, gjorde, visade intresse för och byggde vidare på det vilket bidrog till att barn gavs inflytande i den spontana undervisningen. Studiens slutsats visade på att förskollärare gjorde barn delaktiga med hjälp av förskollärares kommunikation, kroppsspråk och material i den planerade och spontana undervisningen. Förskollärare gav barn inflytande i viss mån i den planerade undervisningen, medan i den spontana undervisningen var den mer i fokus.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka fritidshemslärares och elevers uppfattningar om samlingarssyften och genomförande. Följande forskningsfrågor har formulerats:- Vilka syften uttrycker fritidshemslärare respektive elever att olika samlingar har?- Vilka former av samling förekommer?- Hur ser elevers inflytande och delaktighet ut kring samlingars syfte, form ochgenomförande?En kvalitativ metod har använts för att få svar på studiens syfte och intervjuer har genomförts medsex fritidshemslärare samt med tre elevgrupper. Det har också använts observationer för att hasom underlag för intervjuerna med elevgrupperna. Resultatet visar att samtliga av studiensfritidshemslärare delar liknande uppfattning om samlingars syften. De uppfattningar somuttrycktes var att samling användes som ett informationstillfälle, incheckning av elever, genomgångav dagen samt fritidsråd. Det framgår i resultatet att formen på samlingarna såg olika ut eftersomfritidshemmen hade olika arbetssätt främst utifrån elevgrupperna och lokalerna. Samtliga avstudiens fritidshemslärare kunde ge exempel på när och hur eleverna var delaktiga och visadeinflytande genom exempelvis fritidsråd och röstning. Majoriteten av eleverna i studien uttryckteatt de fick vara med och bestämma på ett eller annat sätt. Samtliga elever i studien berättade att detdock fanns mycket de ville vara med och bestämma om och ändra på i samlingar.

Studiens syfte är att belysa förskollärares uppfattningar kring barns inflytande i musikundervisningen som kan bidra till barns språkutveckling. Detta genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Med detta som grund kommer fenomenografin att agera som metodansats eftersom förskollärare ständigt uppfattar olika fenomen på olika sätt. I och med att förskollärare uppfattar fenomen olika, blir det en variation av förskollärarnas uppfattningar kring barns inflytande i musikundervisning och hur det kan främja barns språkutveckling.  Resultatet visar att förskollärarna uppfattar musikundervisningen som en bra metod, att på ett lustfyllt sätt främja barns språkutveckling. Detta genom att barn exempelvis får utveckla sin förmåga att artikulera samt förstå ord och rytmer som finns i musik och språk. Resultatet visar också att barns inflytande är av betydelse för att uppnå ett lustfyllt lärande i musikundervisningen. Slutsatsen visar att förskollärarna uppfattar att inflytande, musikundervisning och språkutveckling hänger samman med barns lustfyllda lärande. Slutsatsen visar också att det finns olika variationer i förskollärarnas uppfattningar, vilket skapar flera möjligheter att förklara fenomenet.

Abstract  The purpose of this ethnographic study is to investigate how ten pedagogues’ reason and interpret about children's influence in the activities. The pedagogues that we interviewed are at different preschools that take place in a small village and a larger city in Skåne county. Our purpose of this study was to investigate and describe educators' experiences of interpreting and how they worked with the curriculum goals, regarding the influence of all children in preschool. The curriculum for preschool states that children have the right to feel participation and to exercise real influence over their everyday life (Skolverket, 2018). The study is about educators' experiences of interpreting and realizing the curriculum goals and how they enable the influence of all children and what obstacles there may be in this work. We conducted a semi-structured interview where we were able to share the experiences and thoughts of working educators through conversation. Through text analysis, we then analyze the collected empirical data. The results of the study show that in practice there are challenges in the interpretation and implementation of the curriculum's goals in terms of children's influence. The study also addresses how educators define the concept of influence and what consequences it has in the educational activities. In our study, we have used the term educators for the respondents.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse för hur förskollärare arbetar med barns delaktighet och inflytande i förskolan och vilka möjligheter till detta som erbjuds i verksamheten. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsansats där vi har intervjuat åtta förskollärare på flera förskolor. I studien användes Shiers (2001) modell som handlar om barns väg till delaktighet och inflytande som ska användas för att analysera resultatet. Resultatet visar att förskollärarna anser att arbetet med barns inflytande är en viktig del av barnens utbildning, det blev också tydligt att det är förskollärarnas ansvar att möjliggöra delaktighet och inflytande genom olika förhållningssätt och metoder såsom att använda hörstyrka och bildstöd samt teckenstöd.

Ahmed, A och Henriksson, E (2023). “Den var ganska undermålig den där så kallade skolan då” - Unga vuxnas erfarenheter av sin utbildning som placerade barn i samhällsvård.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90hp. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilket sätt unga vuxna erfarit utbildning under sin tid i samhällsvård. För att uppnå syftet har följande specifika frågor utvecklats: ● Hur har elevernas rättighet till utbildning sett ut under tiden de vistas i samhällsvård?  ● Vilka extra anpassningar har gjorts för att eleven ska klara av sin utbildning när de vistats i samhällsvård? ● Hur beskriver de unga vuxna själva att de fått inflytande över sin utbildning? ● Vilken erfarenhet har eleverna av sin utbildning i samhällsvård och hur har det påverkat dem efteråt? Med detta examensarbete vill vi bidra med kunskap av på vilket sätt unga vuxna erfarit utbildning när de varit i samhällsvård. Genom att synliggöra deras rättigheter, inflytande och de extra anpassningar de fått och på så sätt bidra med kunskap kring hur specialpedagogens yrkesroll kan fungera i detta arbete. I denna studie har Systemteorin använts som teoretiskt ramverk och KASAM som perspektiv med inriktning på det specialpedagogiska uppdraget i skolan för att tolka och förstå resultatet. Studien är kvalitativ och har en induktiv ansats. Fyra semistrukturerade intervjuer har utförts för att samla in empiri. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av meningskodning och meningskoncentrering och strukturerat kategoriserats in i olika teman. Resultatet av denna studie visar att specialpedagogiska insatser krävs för att elever i samhällsvård ska få en lyckad utbildning. Utbildningens kvalitet har brustit och skolan har känts som ett tvång. Resultatet visar även att elever i samhällsvård inte alltid får inflytande över sin utbildning och de extra anpassningar som behövs för att få en lyckad skolgång. Pedagogiskt stöd i den fysiska, pedagogiska och sociala miljön behövs, men även en engagerad lärare som kan synliggöra deras behov. Effekten av att gå i skola i samhällsvård är försenad skolgång, en känsla av isolering och ensamhet, men även ett inre driv att komma vidare i livet även om det blir senare än sina jämnåriga. Detta visar att specialpedagogiska insatser kan vara livsviktiga för dessa elever. Genom att handleda och ge råd till lärare samt arbeta med att utforma en lärmiljö utifrån varje elevs behov, kan specialpedagogens roll i denna typ av verksamhet vara avgörande för att eleverna ska lyckas i sin skolgång.

Syftet med studien var att undersöka legitimerade förskollärares perspektiv på samlingens syfte och innehåll, samt hur de anser att de tillämpar sitt didaktiska förhållningssätt för att främja barnens delaktighet och inflytande vid samlingen. Det är en kvalitativ studie som bygger på nio semistrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes med hjälp av läroplansteorin och de didaktiska frågorna när, hur, vad och varför. Resultatet visade att samtliga förskollärare beskrev ett tydligt syfte men hade olika syn och perspektiv på innehållet i samlingen. Vissa använde samlingen som ett tillfälle för lärande, medan andra nyttjade samlingen för att berätta om dagens planering för att barnen skulle bli väl förberedda på dagens struktur. Ett fåtal ifrågasatte samlingens syfte. Alla intervjuade förskollärare beskrev hur de använder sitt didaktiska förhållningssätt för att främja barnens behov, delaktighet och inflytande.

Studien syftar till att undersöka hur barns möjlighet till inflytande kan komma till uttryck i relation till pedagogens makt under den regelbundet förekommande aktiviteten “samlingar”. Vi gjorde observationer av olika pågående samlingar på en förskola, som vi sedan plockade ut utdrag från och analyserade tematiskt. Studiens resultat redovisar att pedagogens förhållningssätt har stor betydelse för barns inflytande. Pedagogen har makten att antingen uppmärksamma och möjliggöra, eller begränsa för barns inflytande. Resultatet i vår studie visar på en större delaktighet bland barnen snarare än inflytande.