Trots en rättsutveckling som pågått sedan början av 2000-talet råder fortfarande viss oklarhet rörande möjligheterna att enligt unionsrätten pröva en nationell lagstiftning mot den fria rörligheten för kapital. För tillämpningen av ändamålstestet saknas tydliga riktlinjer både vad gäller definitionen av begreppet definitivt inflytande och betydelsen av lagstiftarens vilja med den ifrågavarande nationella lagstiftningen. Min tolkning, som alltså i huvudsak bygger på rättsfallen Lasertec och Itelcar, är att begreppet definitivt inflytande inte kan knytas till en exakt procent av ägandet i ett annat bolag. Genom en jämförelse av flera avgöranden från EU-domstolen tycks dock slutsatsen kunna dras att ett definitivt utövande typiskt sett följer av en ägarandel om 25 %. Samtidigt ger ordalydelsen i domstolens resonemang i till exempel Itelcar vid handen att ett innehav om ner till 10 % kan ge ett definitivt inflytande i kombination med andra faktorer, men inte i sig. Det är heller inte omöjligt att detsamma gäller ännu mindre innehav. I och med att definitivt inflytande kan utövas vid mindre innehav än 25 % måste det också vara möjligt för nationella lagstiftningar att tillämpas på sådana innehav utan att för den sakens skull kunna angripas med den fria rörligheten för kapital.  Det sagda innebär att en lagstiftning, likt den i Lasertec, som är tillämplig på ägarandelar om 25 %, eller mindre andelar men där ett sådant inflytande som generellt följer av en sådan ägarandel likväl kan utövas, ska anses ha som ändamål att tillämpas på situationer där definitivt inflytande föreligger och ska därför inte prövas mot den fria rörligheten för kapital. Att tillämpningen av lagstiftningen utgår från en ägarandel om 25 % visar att lagstiftaren haft som avsikt att lagstiftningen ska tillämpas i situationer där ett sådant inflytande som motsvarar det som typiskt sett följer av en sådan ägarandel kan utövas. En lagstiftning likt den i Itelcar, som i stället som utgångspunkt för tillämpning förutsätter ett innehav om 10 % kan dock inte sägas ha som ändamål att endast tillämpas på ägarandelar som ger ett definitivt inflytande. Det inflytande som typiskt sett kan utövas vid ägarandelar om 10 % kan nämligen inte anses vara definitivt. De svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna kräver för sin tillämpning att åtminstone ett väsentligt inflytande kan utövas över det räntebetalande företaget. Vad ett väsentligt inflytande närmare innebär är inte helt entydigt, men tycks avse ägarandelar om minst 40 %. Det är dock tydligt att även andra omständigheter än storleken på ägandet kan beaktas. Vid innehav under 40 % måste således ett väsentligt inflytande kunna påvisas på annan grund för att lagstiftningen ska vara tillämplig. Mot bakgrund av det ovan sagda är min slutsats att de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna inte kan prövas mot den fria rörligheten för kapital. Då förarbetsuttalanden antyder att det inflytande som ska kunna utövas ska motsvara en ägarandel om 40 %, måste ändamålet med lagstiftningen anses vara att den endast ska tillämpas i situationer där ett definitivt inflytande föreligger. Att lagstiftningen även kan komma att tillämpas vid mindre innehav ändrar inte denna bedömning, då detta har godkänts av EU-domstolen i Lasertec. Jag har visserligen dragit en annan slutsats än Ohlsson rörande tillämpligheten av den fria rörligheten för kapital på de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna, men jag delar hans uppfattning att en svensk domstol bör inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen för att få frågan avgjord. Det skulle dessutom ge EU-domstolen en möjlighet att ytterligare förtydliga tillämpningen av ändamålstestet i tredjelandssituationer.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Dagens omvårdnadsforskning lyfter fram patienten som den viktigaste men samtidigt den mest outnyttjade resursen i hälso- och sjukvården. Patienterna måste göras mer delaktiga i sin egen vård och behandling. Historiskt har överrapportering mellan sjuksköterskor skett på sjuksköterskeexpeditionen. I bedsiderapportering sker kommunikationen mellan vårdpersonal och patient, vilket gör informationsöverföringen effektiv och säker. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av delaktighet vid bedsiderapport. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet redovisas utifrån fyra teman: att bli bemött som en person, att förstå och bli förstådd, att bidra till sin egen vård och att känna sig trygg. Det är viktigt att patienten erkänns som en person för att känna sig delaktig och därmed kunna bidra till sin egen vård. När patienten förstår och gör sig förstådd upplevs delaktighet. En bra bedsiderapport skapar trygghet. Slutsats: När sjuksköterskan blir medveten om fördelarna, tar tillvara på möjligheterna med patientens deltagande och samtidigt tar hänsyn till sekretess, språkbruk och patientens personella förutsättningar, blir bedsiderapportering betydelsefull för ökad delaktighet och inflytande för patienterna. / Background : Today nursing science brings forward the patient as the most important, but also the most neglected, resource in healthcare. The patients must be invited to participate in their own care and treatment. Historically, nursing handover has been carried out at the nurses’ expedition. In bedside reporting, care personnel communicate directly with the patient, which makes information exchange more efficient and safer. Purpose: To describe the patient’s experiences of participation in bedside report. Method: The study is a literature review based on quantitative and qualitative articles. Results: The results are presented based on four themes: to be met as a person, to understand and to make oneself understood, to contribute to one’s own care and to feel secure. It’s important that patients are recognized as persons to make them feel that they participate, thereby being able to contribute to their own care. When patients understand and make themselves understood, they feel participation. A good bedsiderapport creates security. Conclusion: Successful bedside report requires that the nurse becomes aware of the benefits and takes advantage of the opportunities that patient participation signifies. Bedside report is important to increase patients’ participation in care.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Den pedagogiska inomhusmiljön på förskolan kan skapa möjligheter till att barns lärande främjas. Med bakgrund mot skrivningar i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så syftar denna studie till att ge en inblick i hur chefer och pedagoger tolkar sitt uppdrag om att skapa en god miljö för barnen på förskolan. Syftet är också att visa den pedagogiska miljöns betydelse för att barns lek, utveckling och lärande skall utmanas och stimuleras. Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) har den pedagogiska inomhusmiljön betydelse för barns möjligheter till lärande. Det teoretiska perspektivet i studien är läroplansteori. I undersökningen har vi använt intervju som metod, dels fokusgruppsamtal med pedagoger men också enskilda intervjuer med chefer. Resultatredovisningen innefattar pedagoger och chefers tolkningar av sitt uppdrag, studien visar att pedagoger och chefer bör beakta faktorer i förskolans pedagogiska miljöer, så som barns behov, intressen och åsikter. Resultatet visar att dessa faktorer är av betydelse för att miljön skall upplevas som meningsfull för barnen och därigenom stimulera deras lärande. Det framkommer även andra faktorer som kan påverkas av miljön, som exempelvis att barns självtillit stärks av tillåtande och tillgängliga miljöer. Dock framhålls pedagogernas roll för barns möjligheter till lärande som en väsentlig påverkansfaktor. I resultatet framkommer även att pedagogerna har olika uppdragsförståelse samt att cheferna påtalar en synlig läroplan i den fysiska miljön. Denna studie kan bidra till eftertänksamhet inom förskolans verksamhet om miljöns betydelse.

The purpose of this study was to make visible whether the children are given the opportunity to affect their activities and environment of the preschool. Are their thoughts and reflections taken into consideration? Is it at all possible to give the children the opportunity to affect their environment and educational activities on the preschool? The focus in this study has been put on two issues in specific:  What opportunities do the older children (3-5 yrs) have to influence on the activities offered/given in the so called " free play"? What opportunities do the older children (3-5 yrs) have to affect the environment in which the "free play" is taking place? The methods used for this study are non-participating/unstructured observations and semi structured interviews. The reason for choosing these two methods of my study was because I believe they complement each other and help strengthen the results of the study as well as its liability. The results shows the complexity and uncertainty of describing the actual opportunity given the child to influence on the activities, from a child's perspective. There are many contributing factors whether the children in fact should be given these opportunities. The children do not use the term 'influence' themselves, when asked. They refer to who is in charge of the preschool.

Syftet med min studie är att undersöka hur fyra förskollärare, verksamma i en musikförskola, uppfattar musikens funktion i förskolan och hur betydelsefull de anser att musikverksamheten är för barn i förskolan. Jag valde att genomföra en semistrukturerad gruppintervju där fyra förskollärare deltog. Jag har valt Vygotskijs sociokulturella perspektiv som teoretisk utgångspunkt i mitt arbete. I mitt resultat kunde jag se ett mönster av samarbete, gemenskap och barns inflytande som något som är viktigt för de förskollärare som deltog i min studie. Varje fråga som förskollärarna diskuterade under intervjun, tog utgångspunkt ur barns intressen och utifrån barns förutsättningar. / The purpose of my study is to examine how four preschool teachers that work in a music-preschool observe the function of music in preschool and the importance of music activities for children in preschool. I decided to use a semi-structured group interview were four preschool teachers participated. I chose Vygotsky's sociocultural perspective as a theoretical starting point in my work. In my results, I could see a pattern of cooperation, community and the children's influence as aspects that are important for preschool teachers who participated in my survey. Every question that preschool teachers discussed during the interview took a starting point of children's interests and based on children's conditions.

Syftet med mitt arbete är att bidra till en ökad kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med barns inflytande. Bidra med kunskap om hur man som blivande samt färdig utbildad pedagog kan se hur andra pedagoger och forskare ser på barns inflytande i den pedagogiska verksamheten. Detta har jag tagit reda på genom att jag har gjort min undersökning på en förskola i Värmland. Jag har i min undersökning använt mig av två olika metoder för att få fram hur pedagoger gör för att arbeta med barnens inflytande och hur de själva ser på arbetet. Metoderna som jag har använt är observationer och intervjuer. Observationerna har gjort det möjligt för mig jag att se hur pedagogerna arbetar med barnens inflytande i utemiljön. Där fick jag reda på att barnen hade stort inflytande i vad de får göra på utgården. Resultatet av mina intervjuer jag genomförde visar att pedagogerna har olika men ändå liknande sätt att se på barnens inflytande. / The purpose of my work is to contribute to a better understanding of how educators in pre-school are working with children's influence. Contribute knowledge of how future as well a qualified educator can see how other educators and researchers look on children´s influence in the educational activities. My study has been conducted on a preschool in the county of Värmland. I in my study I have used two different methods to get information about how to the educators work with children's influence and how they view their own work. The two methods I have used are observations and interviews. The observations have enabled me to see how the educators work with children's influence in the outdoor environment. There I found out that the children had a major part of influence in the daily outdoor activities. My interviews led me to realize that the educators worked in different ways but had similar view on children's influence.

Detta examensarbete handlar om att få en ökad förståelse och kunskap om förskollärares upplevelser av nyanlända familjer i den svenska förskoleverksamheten.Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med några förskollärare i en förskola med många nyanlända barn, har jag undersökt hur de upplever mötet med nyanlända familjer i den svenska förskolan.Resultatet visar att de upplever mötet som lärorikt och spännande men även komplext. Kulturkrock gör att förskollärarna får utveckla och anpassa verksamheten. Att se på förskolan som en plats för integration för de nyanlända familjerna är viktigt anser respondenterna i studien. Man försöker samtidigt arbeta med inflytande och delaktighet från olika kulturer. I studien kopplas detta ihop med vilka rättigheter som finns i läroplanen för barn och vårdnadshavare att kunna påverka förskolans verksamhet. / This study examines to get an increased understanding and knowledge of pre-schools teachers experience about newly arrived families in the Swedish pre-school.By using semi-structured, qualitative interviews with some working educators in a pre-school with many new arrived children, I have examined how they experience the meeting of new arrived families in the Swedish pre-school.The result shows they experience the meeting as exciting and educational but also complex. To avoid a clash of cultures the teachers for pre-school needs to develop and adapt the pre-school. It´s important to look on the pre-school like a place for integration for the new arrived families consider the respondents in the study. The teachers also try to work with influence and participation from different cultures. The study will connect with which rights contained in the pre-school curriculum for children and parents to affect the pre-school.