Studiens syfte var att undersöka pedagogernas bemötande till hur barn gör för att få delaktighet och inflytande. Studien genomfördes med deltagande observationer där de insamlade materialet tolkades utifrån Shiers delaktighetsmodell. Resultatet grundade sig i två förskolor i två olika kommuner där man involverade åtta olika avdelningar. Förskolornas avdelningar som observerades på respektive förskola var två yngre- samt två äldre avdelningar. Resultatet visade på att barns delaktighet och inflytande påverkades av pedagogernas bemötande och för att barnen ska få en delaktighet samt ett inflytande kunde barnen agera med motstånd på olika sätt. Studiens slutsats är att pedagogernas bemötande till barns försök till delaktighet och inflytande påverkades av pedagogernas kommunikativa kompetenser samt maktposition. Den ömsesidiga kommunikationen skapade däremot möjligheter för barn att få en delaktighet samt ett inflytande.

Den här studien syftar till att undersöka reellt inflytande över undervisning för de yngsta barnen ur ett förskollärarperspektiv. Studien genomfördes genom semistrukturerade och analyserades ur ett relationellt och punktuellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärare har svårt att definiera begreppets innebörd och hur ett reellt inflytande kan aktualiseras för de yngsta barnen i förskolan. Det framkom även exempel på arbetssätt som möjliggör för de yngsta barnen att utöva ett reellt inflytande över undervisning såväl som faktorer som kan villkora arbetet. Resultatet visar dessutom på en skillnad i ansvarsbeskrivningar och ett behov av en kollegial samsyn över begreppet. Studiens slutsats är att begreppet reellt inflytande är mångtydigt och det finns en osäkerhet hos förskollärare hur reellt inflytande kan realiseras, i synnerhet för de yngsta barnen. Avslutningsvis är de yngsta barnens reella inflytande över undervisning beroende av förskollärares förhållningssätt och ur vilket perspektiv de ser på barns förmåga att uttrycka åsikter.

Elevers inflytande och delaktighet är en central roll i läroplanen för fritidshem och ett viktigt globalt ämne. Hur inflytandet och de demokratiska möjligheterna för elever tas till vara på inom fritidsverksamheten. Samt elevers perspektiv inom praktisering, inflytande och delaktighet på grundskolan och anpassad grundskola. Denna studie syftar till att identifiera och jämföra elevers möjligheter till demokratiskt inflytande i fritidshem på grundskolan och anpassad grundskola. Studien visar att eleverna känner en viss delaktighet utifrån sina förutsättningar, men alla önskar ett ännu större inflytande under sin fritidstid. Eleverna på fritidshemmen har forum i form av samlingar, fritidsråd eller stormöten där det praktiseras demokratiska processer och inflytande. Studien bygger på den pragmatiska teorin som har sin grund i praktisering av demokratiska processer som leder till ett inflytande. Vi ser att detta till viss del utövas kontinuerligt i verksamheterna för att eleverna ska utvecklas och bli goda samhällsmedborgare. Studien visar även en jämförelse mellan grundskolan och anpassad grundskola där vi ser en viss skillnad i inflytandet. Empirin pekar på att verksamheterna skiljer sig åt i det demokratiska arbetet.

Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer med pedagoger ta del av hur pedagoger beskriver sin vuxenmakt för att främja barnens delaktighet och inflytande. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger som arbetar aktivt i barngrupp i olika län. Vi har utgått från Foucaults maktteori (Nilsson, 2011, Foucault, 2013) och Shiers (2001) delaktighetsmodell. Resultatet visade att pedagogerna ser på vuxenmakten som något positivt som inte går att komma ifrån. Sammanfattningsvis använder pedagogerna sin vuxenmakt för att planera undervisningar, inkludera alla barn samt barnens intresse och behov. Det gör pedagogerna för att barnen ska få sin rätt till delaktighet och inflytande och sin röst blir hörd i förskolan.

Studiens syfte är att skapa förståelse och på ett deskriptivt sätt beskriva chefernas inflytande över medarbetarnas kompetensutveckling. Metodvalet är en semistrukturerad intervjuform av chefer och medarbetare. Medarbetarna i studien är födda mellan åren 1999 och 2004. Förutom intervjuer inkluderas intresseorganisationers syn på arbetslivet och kompetensutveckling. Analysen utgår från ett diskursivt perspektiv med förhoppningen att kunna beskriva arbetsvillkor relaterade till olika yrkesroller. Att medarbetarnas kompetensutveckling sker selektivt grundar sig i den maktkamp som Laclau och Mouffe nämner i sin syn på diskursteori och som grundar sig i att olika världsbilder skapar olika syn på arbetslivet. Resultatet visar att intervjupersonernas syn på arbetslivet skiljer sig från varandra. Resultatet visar även att studiens utsagor och policydokument är relevanta för studiens syfte att beskriva arbetslivets förändringar och intervjupersonernas skilda världsbilder.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur förskolepedagoger arbetar med att ut-forma förskolans fysiska inomhusmiljöer och hur barnen blir delaktiga och ges inflytande i den processen. Metoder som har använts är intervjuer med förskollärare samt fotodoku-mentation och visuella kartläggningar över förskoleavdelningar med yngre och äldre barn. Datainsamlingen har skett på en avdelning med yngre förskolebarn och på en avdelning med äldre förskolebarn på vardera två olika förskolor i Sverige. Studiens teoretiska utgångspunk-ter är postmodernism och socialkonstruktivism. Resultatet från intervjuerna visar att utgångspunkter som förskollärarna har i utformandet av de fysiska inomhusmiljöerna är barnens lärande, utveckling, behov, trygghet, säkerhet, på-gående temaarbete och att det ska finnas ett syfte med miljö och material. Förskollärarna anser att barnen är delaktiga och ges inflytande i den fysiska miljöns utformning genom att de tar vara på sådant de tycker sig se att barnen uttrycker. Förskollärarna som arbetar med de äldre förskolebarnen lyfter fram ytterligare sätt att göra barnen delaktiga – i form av att tala med barnen om förskolemiljöerna. Vidare visar resultatet att pedagogerna ser utma-ningar med att ge barn som saknar ett verbalt språk delaktighet och inflytande i frågor om förskolemiljöns utformning. Pedagogerna anser att inomhusmiljöerna på förskolorna är ett hjälpmedel för att synliggöra och utveckla det pågående arbetet med barnen. De visuella kartläggningarna av avdelningarna visar att inomhusmiljöerna liknar varandra på så sätt att de erbjuder liknande typer av aktiviteter. Fotodokumentationen visar hur det råder skillnader i organisation och mängd tillgängligt material mellan avdelningar med yngre barn och av-delningar med äldre barn.

I förskolan finns en nedärvd tradition som kallas samling, dessa kan se olika ut och utföras med skilda syften. Samlingen ifrågasattes under 1970 – talet på grund av att samlingens struktur och innehåll var hämmande för barns utveckling och lärande. Bilden som vi får av samlingen idag är delad då den ifrågasätts av verksamma förskollärare i dagsaktuell media, samtidigt som traditionen värnas om i litteratur som behandlar samlingen. Den här studien syftar till att få en vidgad förståelse för pedagogers mening med samlingen och hur deras utformningar av samlingarna skapar förutsättningar till delaktighet och inflytande för barnen. Studien utgår från en kvalitativ metod och intervjuer har utförts med åtta verksamma pedagoger på olika förskolor i Sverige. Med utgångspunkt i verksamma pedagogers uttalanden gällande deras arbetssätt tillämpar vi Basil Bernsteins teori om makt och kontroll. Det pedagogerna säger i resultatet tyder på att de har olika syn på vad samlingarna bör erbjuda barnen. Pedagogers syfte och hur de uttrycker att de utför samlingarna, anses medföra olika förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Tre av pedagogerna anger att de medvetet frångått samlingens traditionella utformning och innehåll och utför i stället möten av olika slag. Resten av pedagogerna nämner att de har samlingen kvar med dess traditionella form och innehåll, med vissa skildringar. Slutsatsen för studien visar på olika påverkansfaktorer för barns förutsättningar till delaktighet under samlingarna.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare främjar inflytandet för barn i åldern ett till tre år på förskolan. Eftersom inflytande i förskolan ofta sammankopplas med verbal förmåga blev det därmed intressant att undersöka hur de yngsta barnen får inflytande likväl som de äldre barnen. Studiens metod tar sin grund i ett kvalitativt tillvägagångssätt med en fenomenografisk inriktning. Utgångspunkten var semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare som arbetar med yngre barn i åldrarna ett till tre år. Resultatet av studien visar att förskollärarna ser miljön i förskolan som en aspekt för att möjliggöra de yngre barnens inflytande. Vidare framkom det att förskollärarnas förhållningssätt och att vara närvarande är av avgörande betydelse för att främja barnens inflytande. Då samtliga förskollärare arbetar aktivt med SKA-arbete och projekterande arbetssätt framkommer det även i resultatet att dessa metoder vilar på att fånga upp barnens intresse, samt att det synliggör hur de yngre barnens inflytande manifesteras.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare arbetar med barns delaktighet och inflytande i den dagliga verksamheten i förskolan. Genom observation av undervisning har barns perspektiv på delaktighet och inflytande observerats. Efter observationerna har intervjuer genomförts med undervisande förskollärare. Denna studie visar delaktighet och inflytande ur två barngruppers perspektiv samt två förskollärares undervisning. Resultatet beskriver strategier som upplevs främjande för barns delaktighet och inflytande men lyfter också vilka utmaningar som finns. Studien visar förskollärares vilja att ge barnen möjlighet att utveckla en adekvat demokratisk förmåga.

The objective of this thesis is to analyse how masculinity in close relationships is represented through imagery and writing in Världens viktigaste bok and Pojkkön, which are instructive books about sexuality and relationships written for primary school teachers and students. This thesis is based upon theories regarding masculinity and family, and the theorists used are Connell (1996), Prusank (2007), Greif (2009) and Bergnéhr (2008). The methods used are framing and picture analysis to investigate how masculinity in close relationships is represented implicitly and explicitly. The results of this study show that masculinity in close relationships is represented by a man who provides, has an active lifestyle, is outgoing and displays a limited emotional capacity.