Syftet med vår studie har varit att ta reda på hur barn uppfattar sin delaktighet och sitt inflytande på förskolan. Då dessa begrepp har fått en allt större betydelse i förskolans uppdrag enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2010) har vi valt att studera närmare hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande på den egna avdelningen. Vi har utgått ifrån kvalitativa gruppintervjuer med barn från två förskolor och deras foton av platser och saker på sin avdelning som de upplever att de får bestämma över, samt inte bestämma över. De centrala begreppen för studien är demokrati i förskolan, delaktighet, inflytande och barns perspektiv.Analyserna av intervjuerna visar för det första att barnen upplever att de har inflytande i leken på förskolan, men också att de känner sig delaktiga när de leker tillsammans med sina kamrater. För det andra att barnen är omedvetna om sin rätt till delaktighet och inflytande på avdelningen då det gäller den pedagogiska verksamheten. Barnen ifrågasätter inte de vuxnas beslut, utan ser det som att det är pedagogerna som bestämmer på avdelningen. Analyserna av barnens fotografier visar att platser och saker har betydelse för barnens lek och som de beskriver som ”någonting de gillar”. Även här är barnen omedvetna om deras rättigheter vad det gäller delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet

Syftet med uppsatsen/examensarbetet är att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan tänker om och arbetar med läroplanens mål och riktlinjer gällande demokrati och barns inflytande. Frågeställningar:Hur förbereder förskollärare barn för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle? Finns det svårigheter/hinder när det gäller barns möjligheter till delaktighet och inflytande? I vilka sammanhang ges barn möjlighet till inflytande och delaktighet? Kan man se någon skillnad, gällande demokrati, mellan en förskola med profilering mot Reggio Emilia och förskolor med annan profilering?Metod: En kvalitativ undersökning med intervjuer på tre förskolor. Totalt har fem förskollärare medverkat.Resultat:Samtliga pedagoger poängterade att det var viktigt att man började med den demokratiska fostran i förskolan, det är där man formar barnen och lägger grunden för det livslånga lärandet. Vår undersökning visade att barnen till viss del hade möjlighet till inflytande och delaktighet när det gällde beslut inom de ramar som förskollärarna satt upp.

Enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS 1993:387) ska verksamheterna inom LSS grundas på respekt utifrån den enskilde individens integritet och självbestämmande samt i största möjligautsträckning ge den funktionshindrade medbestämmande och inflytande över insatser som ges. Vidare är det verksamhetens ansvar att främja jämlikhet,gällande levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för att ge den funktionshindrade möjlighet att leva som andra. Trots lagstiftningen påvisar forskningen tydliga brister ute i verksamheten. Vår uppsats syftar till att på en strukturell nivå se hur resonemanget kring olika organisatoriska strategier ser utför att främja brukarnas inflytande och självbestämmande mellan olika stadsdelari Malmö samt att undersöka skillnader och likheter mellan dessa stadsdelar.Empowerment är ett betydande begrepp inom LSS men alla stadsdelar i Malmö arbetar på olika sätt för att främja brukarnas möjlighet till självbestämmande och inflytande.

Tiljander Caroline (2013). Några pedagogers tal om och försök att främja barns inflytande i förskolan. Om barns perspektiv, ansvar och gemenskap. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskolaUnder de senaste åren har begreppet inflytande fått en mer framträdande plats i förskolans läroplan (Skolverket 1998). När den reviderade läroplanen kom 2010 hade begreppet fått ett eget avsnitt. I avsnittet går det att läsa ”förskolan strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar, känslor och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation” (Skolverket 2010, sid 12). Denna studies syfte är att undersöka hur tre pedagoger på en förskola talar om barns inflytande i verksamheten. De tre pedagogerna utgör tillsammans ett arbetslag. Studien bygger på en kvalitativ metod där tre individuella intervjuer samt en intervju med hela arbetslaget har utförts. Med hjälp av intervjusvaren besvarades undersökningens två frågeställningar: Vad uppfattas som centralt/viktigt när pedagoger talar om barns inflytande? Hur beskriver pedagoger sitt konkreta arbete med barns inflytande i verksamheten? I mitt empiriska material framgick det att pedagogerna på förskolan betonar vikten av att barn blir delaktiga i förskolans verksamhet samt att de får möjlighet till eget inflytande i verksamheten. Det blev även tydligt att begreppet inflytande kan omfattas av mycket och tolkas olika beroende på vem det är som tolkar situationen, och därför finns det ingen exakt definition på vad inflytande är. Det som framstod som mest centralt i det empiriska materialet var tre teman: •Att förstå barns perspektiv och utgå från barnens upplevelser om vad som är meningsfullt.•Att ge barnen ansvar och få dem att utveckla sin kompetens.•Att skapa känsla av gemenskap och arbeta med relationer mellan barnen. Nyckelord: Ansvar, barns perspektiv, delaktighet, förskola, gemenskap och inflytande

SammanfattningTitel: Förskollärares syn på små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektivFörfattare: Therese Månsson BengtssonPå senare år har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populärare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit så pass utspritt som det har i svenska förskolor, då det av personalen kräver ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, för att användas på det etiska sätt som det åsyftar. Synliggörandet av barn och deras lärande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien är att framhäva fyra förskollärares syn på och åsikter om små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet är också att undersöka hur både förskollärarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv. Genom ostrukturerade intervjuer, med inspelning, intervjuguide och anteckningar har det empiriska materialet samlats in, för att sedan bearbetas ur ett maktperspektiv. Jag analyserar lärarnas syn på och åsikter om den pedagogiska dokumentationens användning ur Foucaults perspektiv på disciplinära makttekniker normalisering och objektivering, tolkat ur Markströms perspektiv på förskolan som institution. Resultatet visar att utövandet av makttekniker i relation till projektaktiviteter som rör pedagogisk dokumentation finns. Verksamheterna använder sig av makttekniker i syfte att forma barnen in i förskolans normer. Detta sker via en normalisering av barnen i förskolan, som sedan leder till en objektivering. Avvikande barn styrs i en verksamhet in i förskolans förväntningar på barns beteende- och handlingsmönster. Det som syftar till att bli pedagogiska dokumentationsprojekt kan sammanfattningsvis tolkas utöva viss makt på barns delaktighet och inflytande genom olika makttekniker inom institutionen. Dock anser majoriteten av pedagogerna gemensamt att pedagogisk dokumentation är ett effektivt verktyg som bland annat utvecklar och främjar barns inflytande och delaktighet om det används på det sätt som det syftar till.

Arbetet handlar om ett tidsbundet fenomen som uppkommer på förskolan mellan vuxenstyrda aktiviteter och rutiner. Vi har valt att kalla detta fenomen för ”mellanrum”. Vi har försökt synliggöra vad barnen gör i mellanrummen genom att närma oss barnens perspektiv. Barn tycks få inflytande över sina liv i mellanrummen, inflytandet begränsas dock av förskolans strukturella utformning, det vill säga schemats styrning av verksamhetens tid. Förskoleschemat styr och kontrollerar barnens möjlighet att utveckla och fördjupa de processer som startar i mellanrummen. Det strukturella perspektivet har använts som teoretisk filter för få syn på vilka faktorer som ligger bakom mellanrummets ramar. Medan aktörsperspektivet synliggör och lyfter barnens olika handlingsmönster.Vår analys av mellanrum visar bristen på närvarande vuxna som engagerar sig i barnens görande. Vuxnas närvaro i mellanrummen är oftast av tillrättavisande karaktär. I vår studie upplever vi att barn under den icke-planerade förskoleverksamheten i stor utsträckning blir utelämnade till den enskilda pedagogens barnsyn.Nyckelord; Mellanrum, barns perspektiv, tid, styrning, inflytande, barnsyn

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med nyanlända barns språkutveckling och hur pedagoger kommunicerar med barnen. Även pedagogernas arbetssätt kommer att undersökas för att ta reda på hur de får barnen att bli delaktiga och hur barnens inflytande syns i verksamheten då de saknar det svenska språket. Materialet samlades in genom kvalitativ metod då vi intervjuade pedagoger från tre olika mångkulturella förskolor i Malmö. Resultatet visade att pedagogerna arbetar på olika sätt med språkutveckling. Angående barns inflytande var pedagogerna överens om att det är viktigt att vara lyhörda för barnens intresse och följa upp dem. På så sätt blir barnen mer och mer delaktiga då barnen får ta det i sin egen takt och utgå ifrån sin egen nivå. Pedagogerna ansåg att barnantalet och brist på tid hindrar dem från att arbeta på det sättet de vill. Med hjälp av detta kom vi fram till att pedagogerna måste vara engagerade, kunna kommunicera med barnen och skapa en relation till barnen för att barnen ska utveckla den sociala delen.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om föräldradelaktighet genom att kartlägga faktorer som inverkar på delaktighet och inflytande för föräldrar under arbetet med åtgärdsprogram samt belysa delaktighet utifrån föräldrars upplevelser. De specifika frågeställningarna lyder:•Hur upplever föräldrar sina möjligheter till delaktighet och inflytande vid upprättande av åtgärdsprogram?•På vilka sätt kan en grundskola arbeta för att föräldrar ska bli delaktiga vid upprättandet av åtgärdsprogram?Följdfrågor blir då: •Vilka betydelsefulla faktorer kan identifieras?•Vilka mindre gynnsamma faktorer kan identifieras?Teoretisk förankringDet teoretiska ramverk som vi utgår från i studien är systemteori och Antonovskis KASAM-teori, känslan av sammanhang. Systemteorin syftar till att se och utforska delar som tillsammans bildar en helhet. Det systemiska tänket bygger på att vi som människor utvecklas och tillägnar oss kunskap genom feedback och återkoppling mellan system som vi ingår i. Antonovskis KASAM-teori bygger på tre viktiga begrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Antonovski beskriver KASAM som ett holistiskt synsätt med fokus på det salutogena, det vill säga det friska och hälsofrämjande.MetodForskningsfrågorna besvaras med hjälp av en litteraturgenomgång av tidigare studier samt kvalitativa intervjuer, inspirerade av fenomenologin, av åtta föräldrar till barn med upprättade åtgärdsprogram. Det hade varit önskvärt att intervjua fler föräldrar för att kunna dra mer generaliserbara slutsatser, vilket vi gjort om vi haft möjlighet att göra om studien.KonklusionVi har kunnat urskilja gynnsamma och mindre gynnsamma faktorer för delaktighet och inflytande samt fått en uppfattning om hur föräldrar upplever åtgärdsprogram, delaktighet och inflytande i skolan. Föräldrarna i vår studie upplever möjligheterna till delaktighet och inflytande som begränsade men önskvärda. De ser fördelar i att vara delaktiga i upprättandet av åtgärdsprogram. Föräldrar efterfrågar insyn med möjlighet till inflytande. De vill bli hörda och få tydlig och tidig information om sina barn.ImplikationerGenom vår egen empiri och utifrån den tidigare forskningen kunde vi urskilja gynnsamma och mindre gynnsamma faktorer för föräldradelaktighet. Som en följd har vi identifierat tre områden som behöver tas i beaktande om föräldrars delaktighet och inflytande ska möjliggöras: organisationen, åtgärdsprogrammet som dokument och process samt relationer mellan hem och skola.Fortsatt forskningEn naturlig fortsättning på vår studie vore att komplettera underlaget med fler intervjuer av föräldrar till barn med åtgärdsprogram för att möjliggöra mer generaliserbara slutsatser, eventuellt i kombination med en enkätstudie. Det vore även intressant att testa den modell vi presenterar på en grundskola och sedan utvärdera om det resulterar i ökad föräldradelaktighet, eller framgångsrika åtgärder för eleverna, under arbetet med åtgärdsprogram.

Denna studies syfte är att belysa hur pedagoger på ett barnsjukhus bedriver den pedagogiska verksamheten. I studien ingår pedagogernas personliga åsikter och beskrivningar av deras verksamhet. Det vi har valt att lyfta fram i deras verksamhet är deras barnsyn, hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka utmaningar och möjligheter de uppfattar i sin särskilda verksamhet. Vårt material är insamlat genom kvalitativa intervjuer med ett par av de aktiva pedagogerna. Perspektiven vi har utgått från i denna studie är barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt intersubjektivt perspektiv.Studien är främst riktad till blivande och redan aktiva pedagoger men även till de familjer som har eller är i kontakt med barnsjukhus samt lekterapi och är intresserade av att få en insyn i deras pedagogiska arbete.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger ser på måltidens funktion i förskolan, vilka regler som råder och om barnen har något inflytande under måltiderna. Vårt intresse för detta ämne väcktes då vi läst en artikel i Lärarnas Nyheter (2011) om pedagogers roll under måltiderna i förskolan. I artikeln skrivs det att det bedrivs uppfostringspedagogik och vuxen makt i dagens förskolor. Vi valde därför att studera detta vidare och har observerat barn och pedagoger, samt intervjuat pedagoger på en förskola. Resultatet av studien visar att pedagogerna väljer att lägga stort fokus på regler som enbart är gjorda av vuxna, vilket även tidigare forskning påvisat. Vi kan se att barnen inte har inflytande gällande skapandet av reglerna, men däremot upplever vi att barnen har inflytande under måltiderna på andra vis, bland annat genom samtal.