No description available.

Syftet med studien var att undersöka sjuåriga flickors och deras mödraras attityder till mat/ätande samt att undersöka om det förekom ett samband mellan mödrars och döttrars attityder till mat/ätande. Studien var en delstudie ur IDA-projektet som hade en prospektiv longitudinell design. Flickor och deras mödrar rekryterades genom ett slumpmässigt stratifierat urval av skolor i Uppsala län. Sammanlagt 161 flickor och deras mödrar (n=133) deltog. För att bedöma attityder till mat/ätande har två självskattningsformulär använts, Children’s Eating Attitude test (ChEAT) för flickorna samt Eating Attitude Test (EAT) för mödrarna. Flickorna fick genomgå strukturerade intervjuer på grund av sin ringa ålder. Flickorna skattade generellt sunda attityder till mat/ätande (90 %), 4,3 % av flickorna hade negativa attityder till mat/ätande och 5,4 % skattade ett stört ätbeteende. Majoriteten av mödrarna (90,2 %) skattade sunda attityder till mat/ätande. Negativa attityder till mat/ätande sågs hos 8,5 % och 1,6 % hade ett stört ätbeteende. Det fanns inget signifikant samband mellan döttrars och mödrars attityder till mat/ätande. Majoriteten av alla deltagare hade sunda attityder till mat/ätande. Dock förekom negativa attityder samt stört ätbeteende hos både unga flickor och deras mödrar. / Investigation of dieting behaviours in adolecent girls

Syftet är att undersöka vad förskolebarns delaktighet kan innebära inom förskoleverksamhet samt att belysa specialpedagogens roll i arbetet för alla förskolebarns delaktighet. Inom studiens kvalitativa ram genomförs kvalitativa intervjuer av pedagoger inom förskolans verksamhet samt specialpedagoger. Intervjuerna genomförs utifrån en hermeneutisk spiral, för att ge ytterligare djup åt studien och sammanfattas i resultatdelen. Att använda en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats innebär en tolkning. Studiens resultat är tänkt att ses som ett bidrag till forskning kring alla barns delaktighet.   Teori utgår främst ifrån ett relationellt perspektiv på barns delaktighet. De resultat som växer fram innebär att delaktighet för förskolebarn kan ses utifrån två delområden som inom studien benämns som ”Delaktighet som varande” samt ”Delaktighet som görande”.  Utifrån specialpedagogens roll redovisas olika aspekter som kan påverka förskolebarns delaktighet. Slutsatserna visar vad delaktighet för alla barn inom förskolans verksamhet kan innebära, samt hur specialpedagogens roll skulle kunna stödja arbetet för alla barns delaktighet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda på om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrån vår tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhållningssätt samt vad de säger om delaktighet och inflytande jämfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var även att utmana begreppen delaktighet och inflytande då dessa oftast används synonymt i det svenska språket och inom förskoledidaktiken. Vi använde oss av kvalitativ forskningsmetod. Vi genomförde intervjuer med tillhörande stimulated recalls med tre pedagoger i förskoleklass för att få syn på formuleringsarenan. Vidare videoobserverade vi tre samlingar och tre planerade aktiviteter i en förskoleklass för att få tag på realiseringsarenan. Detta analyserades sedan utifrån centrala begrepp och ett postmodernt och konstruktionistiskt perspektiv på lärande, kunskap och barn.  I vårt resultat fann vi att pedagogerna gav uttryck för lite olika barnsyn och förhållningssätt. Vi kunde även se att två diskurser kunde göras gällande i denna förskoleklass. I vissa fall, och av vissa pedagoger, sågs barnen som kompetenta medkonstruktörer av den kultur de ingår i. I andra fall framkom en barnsyn som kan beskrivas som att vuxna vet vad som är bäst för barnen att veta och att det är pedagogens uppgift att förmedla dessa kunskaper. Under studiens gång fann vi att lyssnandets pedagogik och intagandet av barns perspektiv kan anses som viktiga faktorer för att barnen ska få bli delaktiga och kunna påverka sin vardag. Resultatet visade även att pedagogerna uttryckte en vision om att barnen skulle få vara delaktiga och få ha inflytande i alla situationer under dagen men att det i realiteten inte alltid blev så. Pedagogerna gav uttryck för att yttre faktorer såsom stora barngrupper, brist på personal och tidsbrist påverkade barnens möjlighetsvillkor för delaktighet och inflytande.

No description available.

Background: Pupils’ responsibilities are presented in the curriculum Lgr11 as a given thing. There has been some research in the field of pupil responsibility, but research covering school grades 1-3 could not be found. The study investigates theories of responsibility, pupil responsibility, power and pupil influence. Purpose: The purpose of this study is to find out the teachers’ views on pupil responsibility. The study will answer two questions; firstly what is the interviewed teachers’ view on the concept of pupil responsibility in primary schools (grade 1-3)? Secondly what do the interviewed teachers’ see as responsible behavior and what do the teachers expect from pupils’, regarding pupil responsibility in primary school (grade 1-3)? Method: In order to investigate this, five structured qualitative interviews were made, with five teachers from primary schools. The study is based on these five teachers’ views, which means that the study can not give an overall view of pupil responsibility. Result and conclusions: The study shows that these teachers have similar views on the concept of pupil responsibility. Pupil responsibility involves responsibility for their studies and to be disciplined, for themselves and the collective. Teachers expect responsible behavior, keeping in mind the age and the mental level the pupils are at.

Syftet var att undersöka hur informatörerna på Alfa i Laholms kommun uppfattar brukarstyrning med utgångspunkt i delaktighet, makt och inflytande samt om denna kunskap går att implementera på en ny servicebostad. Beslut rörande brukare fattas ofta av professionella, vilket medför ett ensidigt perspektiv snarare än brukarnas viktiga inifrånperspektiv. Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med gruppintervjuer på en undersökningsenhet. Valet av att genomföra gruppintervjuer grundar sig på att få en djupare förståelse kring studiens ämne av de aktuella respondenterna. Urvalet inför studiens gruppintervjuer hade inga begränsningar utan de som anmälde sitt intresse, var välkomna att delta. Resultatet visar på att det finns önskemål om en samhällsutveckling som innebär fler brukarstyrda verksamheter. Viktiga faktorer i förändringsarbetet gäller personalens roll och inställning samt hur information framställs så att alla förstår den. Det är vikigt att låta dessa förändringar ta tid för att på så sätt nå ett hållbart resultat.

Denna uppsats syftar till att beskriva olika idéer om demokratiskt deltagande som förekommer i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. De tre läroböckerna som undersökts har varit gällande under tre olika läroplaner för svensk gymnasieskolan. Undersökningens teoretiska ramverk bygger på Thomas Englunds utbildningskonceptioner. Med hjälp av idealtyper baserade på dessa olika utbildningskonceptioner har en textanalys genomförts. Undersökningens resultat visar att de identifierade utbildningskonceptionerna skiljer sig åt bland de tre undersöka böckerna.

Avsikten med vårt val av ämne var att belysa barnens delaktighet och inflytande i samlingen på förskolan. Vår intention var att ta reda på om lärarnas förhållningssätt påverkar barnens möjlighet till utveckling och förändring av förskolans arbetssätt.  Vi har använt aktionsforskning som design i vårt tillvägagångssätt. Som metod använde vi oss av såväl kvalitativ som kvantitativ forskning i form av observationer och enkäter. Det resultat vi kunde skönja var att barnens inställning var positiv och vi fick bekräftelse genom att samtliga barn hade förberett och planerat sin aktivitet utifrån sin egen förmåga. Slutsatsen av vårt arbete var att barnen blev mer motiverade och aktiva när de själva fick påverka sin situation.

Intresset för studien kom genom upptäckten av ”Idrott hela livet – strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete” som är ett dokument från Riksidrottsförbundet som tar upp att idrotten vill: ”agera för ett starkt föreningsliv byggt på demokratiska principer och stärka medlemmarnas engagemang, inflytande och delaktighet”. Syftet med studien blev följaktligen att beskriva hur konsulenterna på Hallands distriktsidrottsförbund uttrycker vilka processer och strukturer som är förutsättningar för medlemmars delaktighet och inflytande i föreningslivet Valet grundar sig även i det faktum att delaktighet har bevisats betydelsefull för både lärande och hälsa. Genom vårt val av att vilja se hur konsulenterna uttrycker sig om sitt arbete passade kvalitativa intervjuer, som genomfördes med alla (fyra) konsulenterna på valda distriktsidrottsförbund. Intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys och det som framkom var att den demokratiska processen, med årsmötet, var en struktur och process som har stor betydelse för delaktighet och inflytande i föreningar. Konsulenterna begränsade sin syn av delaktighet och inflytande i föreningslivet mycket till den demokratiska processen och en utvidgad syn på delaktighetsbegreppet och dess användande kan berika föreningslivet.