Syftet med denna studie är att genom sex intervjuer med förskollärare från olika förskolor med olika förutsättningar, undersöka hur förskollärarna upplever att barnen får vara delaktiga och ha inflytande i högläsningen. Resultatet visar att de flesta förskollärare använder sig av liknande metoder för att ge barnen delaktighet och inflytande i högläsningen. Dessa metoder kan vara att låta barnen vara med och välja böcker, att samtala med barnen kring den lästa boken samt att utgå från barnens intressen när man väljer böcker till avdelningen. Resultatet visade även att det finns hinder för barnens delaktighet i läsvilan. Dessa hinder kan vara att en del barn tappar koncentrationen på boken om läsningen blir avbruten för frågor eller andra kommentarer. Ett annat hinder kan även vara den tidsbrist som vissa förskollärare känner finns för den spontana högläsningen. Genom denna studie framkom hur förskollärarna upplever att de arbetar med delaktighet och inflytande i högläsningen samt att de upplever att barnen själva gör sig delaktiga i högläsningen genom att till exempel ställa frågor angående boken under läsningen.

Syftet med den här litteraturstudien är att analysera hur forskningen ser på demokrati och elevers delaktighet i skolans verksamhet. Vi har valt att undersöka frågan utifrån lärarens perspektiv genom att ta del av forskning om lärares undervisning i demokrati och delaktighet. Vi har även tagit del av forskning som tar upp frågan ifrån elevers perspektiv. Genom manuell sökning och databassökning har vi funnit artiklar som vi sedan analyserat. Vi har använt oss av sökord i databaser som har varit relevanta till ämnet och letat i referenslistor för att hitta artiklar. Den här litteraturstudien visar att lärare möter utmaningar i sitt arbete med elevers delaktighet i klassrummet. Lärare anser att de inte har tillräckligt med verktyg för att genomföra det som styrdokumenten beskriver. Elever upplever att vuxna ofta bestämmer i skolan om det som anses vara viktigt och att eleverna själva sällan får vara med och bestämma. Både lärare och elever tvivlar på elevers förmåga till att delta i beslutsfattande när det gäller undervisningen. Elever upplever att de oftare får vara med och bestämma när det kommer till aktiviteter som t.ex. raster och läxor.

Detta arbete kommer att handla om elevers upplevelse av inflytande och deras förmåga och möjlighet att vara delaktiga i planering, val av läromedel, arbetsmetoder och övriga aktiviteter i skolan. Det är framför allt inflytande över elevernas skolvardag i förhållandet till deras koncentrationssvårigheter som intresserar mig i min studie. De fyra eleverna, som står i centrum för denna undersökning, deltar i skolår 3-5 på en grundskola i södra Skåne. Pojkarna har det gemensamt att de har koncentrationssvårigheter vilket medför att de har svårt att fokusera på skolarbetet samt begränsad förmåga att planera på egen hand. Den verksamhet som bedrivs är väl strukturerad med tydliga regler och ett tydligt förhållningssätt. Eleverna har, förutom åtgärdsprogram, individuella delvis detaljstyrda scheman där valmöjligheterna är begränsade. Den tydliga strukturen med lärarstyrd planering som medför begränsningar för eleverna att påverka verksamheten väckte min nyfikenhet på frågan om dessa elever upplever att de har inflytande över sin skoldag. Den litteratur, de forskningsrapporter och utvärderingar som jag har tagit del av utgår från ”vanliga” klasser i skolorna. Jag har även varit i kontakt med specialpedagogiska institutet (Lisbeth Ahlkvist, 20060406) men trots det inte lyckats hitta någon rapport eller utvärdering som utgått från en grupp/klass med elever i behov av särskilt stöd för att studera deras upplevelse av inflytande. I Lpo 94, (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994), under rubriken 2.3 Elevernas ansvar och inflytande (Lärarförbundet, s. 15) finns följande att läsa:De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer.Redan från skolstart ska grunden för demokratiska värderingar läggas oavsett vilken typ av klass eller gruppkonstellation eleven ingår i. Det känns därför viktigt att höra elevernas egen uppfattning om sina möjligheter att påverka sin skoldag. Min ambition är därför att undersöka om dessa elever, i behov av särskilt stöd, upplever att de har inflytande på sitt skolarbete och utformningen av skolarbetet samt att försöka medvetandegöra och utveckla deras möjlighet till inflytande. Har eleverna ingen erfarenhet av inflytande vet de heller inte vad de ska fråga efter därför ligger det på oss lärare att introducera det. Vi har alla från det vi varit små fostrats till att bli självständiga genom att göra olika val. Min tanke är att alla människor har en upplevelse av vad inflytande, i någon form, kan vara och innebär men det är inte alltid vi kan uttrycka vår vilja till förändring på ett medvetet sätt. Även små barn vill bestämma.Jag kommer att utveckla frågeställningar kring inflytande, samtal och ansvar. Eftersom undersökningsgruppen består av elever i behov av särkskilt stöd kommer jag även att kortfattat ta upp om vad koncentrationssvårigheter kan innebära då det påverkar eleverna i deras vardag. Jag kommer också att nämna det sociokulturella perspektivet vilken är den syn på barns utveckling som vi praktiserar i klassen. Även det behavioristiska synsättet finns med då vi till viss del använder det som komplement i vår undervisning. / Detta arbete handlar om inflytande i skolans undervisning. Jag har undersökt elevers upplevelse av inflytande och gjort utvecklingsarbete på min nuvarande arbetsplats, en grundskola i södra Skåne. Undersökningen är gjord i en särskild undervisningsgrupp med fyra elever i skolår 3-5. Alla eleverna har koncentrationssvårigheter vilket påverkar deras förmåga till planering och organisering av sitt skolarbete.Syftet med denna studie är att förstå elevernas upplevelse av inflytande. Jag önskar även göra eleverna medvetna om vad inflytande kan vara för att öka deras förmåga att påverka sin vardag. Mina frågeställningar är: Vilka uppfattningar har eleverna av delaktighet vid arbetets början? Går det att utveckla elevernas tillit till pedagogerna genom ökad delaktighet? Har upplevelsen av inflytande någon betydelse för motivation och välbefinnande? För att få svar på mina frågor har jag med kvalitativ ansats använt mig av intervjuer och observationer samt gjort ett utvecklingsarbete med eleverna i gruppen. Från att ha haft väldigt vaga uppfattningar om vad inflytande kan vara och därmed ingen större upplevelse av det, säger alla fyra eleverna i de avslutande intervjuerna att:1)de nu upplever att de har inflytande mot att de tidigare inte hade någon sådan upplevelse. 2)de under utvecklingsarbetet har ökat sin kunskap om vad inflytande kan vara och nu kan uttrycka sina idéer och önskemål. 3)det är roligare att arbeta på lektionerna när de får vara med och bestämma över sitt skolarbete. Nyckelord: Inflytande, upplevelse, särskild undervisningsgrupp, koncentrationssvårigheter.

Är det så att varje idrottslärare har sin egen stil och sina egna metoder för att involvera eleverna i undervisningen? Mina praktikerfarenheter har gett mig olika upplevelser på hur elevinflytandet kan fungera. Syftet är att synliggöra hur elevinflytandet fungerar i idrottsundervisningen och vad det är som skapar elevinflytande. Jag kommer att göra en kvalitativ undersökning där fyra idrottslärare blir intervjuade och ger sin syn och erfarenheter av elevinflytande i ämnet idrott och hälsa. Min uppfattning är att lärarna i undersökningen ger eleverna förutsättningar att utöva inflytande och tränas i att ta ansvar för sitt lärande – helt enligt styrdokumenten. De lärare som blivit intervjuade är alla överens om att det är upp till läraren hur mycket inflytande eleverna ska få. De säger alla att läraren måste vara villig att släppa på makten och ge eleverna inflytande i undervisningen - gör man det blir det också en bättre lärandemiljö.

Måltiden på förskolan är ett intressant ämne eftersom det sker varje dag, dock nämns måltiden varken i läroplanen för förskolan eller under förskollärarutbildningen. I uppsatsen kommer mellanmålet vara i fokus. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka barns inflytande vid mellanmålet. Hur mycket får barnen egentligen vara delaktiga genom sina åsikter och tankar samt om detta leder detta till inflytande? I uppsatsen har kvalitativa studier med inriktning på observation används för att nå ett resultat. Två förskolor har observeras vid fyra olika tillfällen. Resultatet som framkom var följande att de äldre barnen ges mer inflytande än de yngre barnen då pedagogerna var väldigt snabba på att hjälpa de yngre medan de motiverade de äldre barnen att försöka själva. Slutsatsen av studien är att barnen ges inflytande via sin delaktighet vid mellanmålet på förskolan.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

No description available.

Vad vilja ungdomen? undersöker hur ungdomar ser på inflytande och delaktighet inom samhällsfrågor, om demokratiutredningens förslag följer detta synsätt samt försöker förklara varför det ser ut på detta sätt. Detta görs genom en enkätundersökning som besvarats av 140 ungdomar mellan 15-18 år. Ungdomarnas svar har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod där fyra framstående tema utkristalliserades. Dessa teman analyserades med hjälp av individualiseringsteorier som byggts upp av Roland Inglehart (1997) och Robert D. Putnam (1995, 2006). Dessa teorier utökas med hjälp av Robert A. Dahls (1996) teori angående demokrati. Undersökningen visar att ungdomar har en vilja att påverka sin omgivning och sitt samhälle. De gör detta på ett mindre kollektivistiskt sätt än tidigare generationer och det leder till att påverkansformerna tenderar att bli, att gilla och dela saker på sociala medier och att bojkotta vissa varor. Detta är en förlängning av den individualiseringstrend som varit stark i västvärlden under de senaste decennierna. Detta kan leda till att inflytelserika eliter får mer makt och tillåts få mer makt inom de former för representativ demokrati som arbetas efter i Sverige. Vi kan också se att vuxenvärlden har ett ansvar att låta ungdomar ta plats och utnyttja deras kompetens och vilja till förändring. Ungdomar vill påverka samhället, det gäller för vuxenvärlden att ta vara på denna energi. Resultaten verifierar det mesta av den tidigare forskningen på området gällande inflytande och påverkan, men de ger oss möjligheter att förstå ungdomars syn på demokratiutredningens förslag där det står klart att ungdomarna vill ha tydliga påverkansmöjligheter genom exempelvis ungdomsråd, folkmotioner och sänkt rösträttsålder.

Att kommunicera är ett mänskligt grundbehov och en mänsklig rättighet. Att barn inte kan göra sig förstådda påverkar deras delaktighet och inflytande i förskolan. Denna studie tar därmed sin utgångspunkt i förskollärares sagda ord i samtal, och syftet med studien är därmed att undersöka hur förskollärare samtalar om förutsättningar för barns delaktighet och inflytande när den verbala kommunikationen är begränsad. Studien tar sin utgångspunkt i det socialkonstruktionistiska perspektivet med diskuspsykologi som analysverktyg. Studien är genomförd i Sverige och studiens empiri har samlats in via ljudinspelning av två fokusgrupper med fyra deltagare i den ena och tre i den andra. Resultatet visar vilka diskurser som framträder när förskollärare berättar och framställer delaktighet och inflytande när kommunikationen är begränsad. I det empiriska materialet som har analyserats synliggjordes diskurser om arbetssätt samt språket i förskolan, har för betydelse för delaktighet och inflytande när kommunikationen är begränsad. Vidare dras slutsatsen att kommunikation, delaktighet och inflytande är alla beroende av varandra.

Syftet med studien är att undersöka hur barn upplever sitt inflytande i förskolans verksamhet. Det här framkommer genom två frågeställningar som inriktar sig på vilka situationer och begränsningar det finns för barns inflytande i förskolan. Studien är kvalitativ och utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Datainsamlingen utförs med hjälp av par-intervju med 12 barn. Resultatet påvisade att barns inflytande påverkas av pedagogers förhållningsätt och verksamhetens rutiner.   Engelsk titel Children´s influence in preschool. A qualitative study on how children experiencing their influence in preschool.