Användning av AI i revisionsprocessen har påvisats påverka kvaliteten på revisionen, positivt i de fall en senior revisor har använt det som ett komplement, och negativt i de fall en junior har använt det med för stor tillit till dess förmåga. AI är ett snabbt föränderligt område och därmed fortsatt relevant att undersöka. Den här studien ämnar undersöka användningen av AI i revisionsprocessen hos revisionsbyråer i Sverige, och hur kvaliteten påverkas, samt vilka faktorer det beror på. Studien genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med revisorer. Respondenternas svar tyder på att användningen av AI inom revisionsprocessen leder till en effektivare arbetsprocess samt förbättrad kvalitet. Påverkande faktorer är bland annat tillit till AI, om AI används som ett komplement eller substitut, expertis och ansvarighet, samt byråns storlek.

Fokuset för den svenska familjepolitiken har länge varit på möjligheten att kombinera familj och förvärvsarbete men hjälp av föräldraförsäkringen och barnomsorgen. Tidigare forskning har visat att barnomsorg av hög kvalitet kan främja barns humankapitalutveckling och en central fråga som uppstått är om kvaliteten på de tillgängliga förskolorna påverkar föräldrars benägenhet att skriva in sitt barn i förskolan. Syftet med studien är att undersöka vilken effekt kvalitet på förskolor har på föräldrars konsumtion av förskola. För att undersöka effekten utförs en tvärsnittsregression och i en panelregression med fixa effekter. För att mäta kvaliteten på förskolor används variabeln förutsättningsindex. Indexet består av två nyckeltal personaltäthet, som utgörs av antal inskrivna barn per årsarbetare och andel heltidstjänster i förskolan med förskollärarlegitimation. En högre andel med förskollärarlegitimation och färre barn per årsarbetare leder till ett högre indexvärde. För att spegla föräldrars konsumtion av förskola används variablerna antal uttagna dagar med föräldrapenning per mottagare och andel inskrivna barn i förskola. Resultatet för tvärsnittsregressionen finner en negativ samvariation mellan förutsättningsindexet och antal uttagna dagar med föräldrapenning per mottagare samt en positiv samvariation mellan förutsättningsindexet och andelen inskrivna barn. Resultatet för panelregressionen med fixa effekter går i motsatt riktning från tvärsnittsregressionen och studien finner inte att förutsättningsindexet har en kausal effekt på föräldrars konsumtion av förskola.

Abstract Bedömning i den pedagogiska dokumentationen är ett till synes tabubelagt samtalsämne inom förskolans ramar. Ständigt blir vi påminda om att begreppet bedömning inte ska användas i förskolan i relation till barns utveckling och lärande, vilket också de olika styrdokumenten framhåller. Samtidigt ställer vi oss frågan kring hur verksamma förskollärare ser på begreppen utifrån sitt uppdrag i praktiken. Studien syftar att undersöka förskollärares syn på pedagogisk dokumentation och bedömning i det praktiska arbetet med förskolans systematiska kvalitetsarbete. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes med verksamma förskollärare i en kommun i södra Sverige. Med utgångspunkt i ett utvecklingspedagogiskt- och postmodernt perspektiv analyserades underlaget för att synliggöra vilka diskurser som uppstår kring begreppen bedömning och pedagogisk dokumentation i förskollärares tal. Utifrån studiens frågeställningar visar resultatet att det synliggjorts diskurser i förskollärarnas tal i förhållande till föreställningar om vad god kvalitet i en förskola är. I den pedagogiska dokumentationen har diskurser utifrån barnens roll och det praktiska arbetet med dokumentation synliggjorts. I förhållande till bedömning framträdde det diskurser som berör bedömning av barnet som helhet och bedömning som en självreflekterande praktik. Slutsatserna visar på innebörden av det systematiska kvalitetsarbetet och realiseringen av studiens begrepp.   Nyckelord: Bedömning, förskola, kvalitet, pedagogisk dokumentation, systematiskt kvalitetsarbete.

Studiens syfte var att undersöka faktorer som påverkar bokinköp vid folkbibliotek samt undersöka de inköpsansvarigas uppfattning om begreppet kvalitet och hur kompetens förhåller sig till inköpsprocessen. Datainsamlingen utgörs av semistrukturerade djupintervjuer gjorda med 6 inköpsansvariga på folkbibliotek inom samma län. Studien visar att den största faktorn som påverkar inköpen är låntagarna, och ytterligare faktorer som påverkar är ekonomiska, externa aktörer och bibliotekens samarbete i länet. De inköpsansvariga uppfattar kvalitet som någonting subjektivt, och att de måste balansera efterfrågan mot litterär kvalitet. Viktiga kompetenser som framkommer är social kompetens och analytisk kompetens samt erfarenhet och personligt intresse.

Revisorer ska säkerställa att företags finansiella information är rättvisande. Dock har situationer förekommit där revisorers ställning har ifrågasatts. Till följd av detta har rotation både på individ- och byrånivå implementerats i Sverige och är sedan år 2009 regelbaserad. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur revisorer och revisionskunder uppfattar effekterna av individ- och byrårotation på revisionens kvalitet. Studien är kvalitativ med en tematisk analys baserad på 10 intervjuer som inkluderar 4 revisorer och 6 revisionskunder. Resultatet påvisar delade åsikter om rotationens effekter. Revisorerna i undersökningen ansåg i huvudsak att rotationen inte påverkar revisionskvaliteten. Några av dessa menade att kunskapen om kunden går förlorad och att det kan ha negativa konsekvenser för kompetensen på individnivå medan några andra menade att rotationen kan ha en positiv inverkan på byråns generella kompetens. Kunderna var överlag negativt inställda till revisorsrotationen och ansåg att det påverkade kvaliteten negativt. Vad gäller oberoendet ansåg revisorerna att det redan var reglerat och lagstiftat innan rotation infördes, och att oberoendet främst är relaterat till relationen mellan revisor och kund. Kunderna hade delade åsikter om rotationens påverkan på oberoendet. Vissa ansåg att det kan hjälpa till att förhindra vänskapsrelationer medan andra ansåg att ekonomiska intressen och kundens förväntningar är viktigare faktorer. Sammantaget saknas en enhetlig uppfattning om rotationens effektivitet. Nyckelord: rotation, / Auditors are responsible for ensuring that a company's financial information is accurate. However, situations have arisen where the position of auditors has been called into question. As a result, rotation at both the individual and firm level has been implemented in Sweden since 2009 and is now rule-based. The purpose of this paper is to describe and analyse how auditors and audit clients perceive the effects of individual and firm rotation on the quality of auditing. The study is qualitative with a thematic analysis based on 10 interviews, including 4 auditors and 6 audit clients. The results show mixed opinions on the effects of rotation. The auditors in the study generally believed that rotation does not affect audit quality. Some of them argued that knowledge of the client is lost and that this can have negative consequences for individual competence, while others believed that rotation can have a positive impact on the overall competence of the firm. Clients were generally negative about auditor rotation and believed that it had a negative impact on quality. Regarding independence, auditors believed that it was already regulated and legislated before rotation was introduced and that independence is primarily related to the relationship between auditor and client. Clients had mixed opinions about the impact of rotation on independence. Some believed that it could help prevent friendships while others believed that economic interests and client expectations were more important factors. Overall, there is no consistent view on the effectiveness of rotation.

Studiens syfte är att genom förskollärares beskrivna erfarenheter undersöka hur de med hjälp av olika tillvägagångssätt arbetar med likvärdighetsuppdraget. Denna kvalitativa intervjustudie har genomförts med åtta förskollärare i tre områden med höga respektive låga socioekonomiska förutsättningar. För att tolka vår insamlade data har vi i analysen använt oss av en kvalitativ innehållsanalys och ett hermeneutiskt förhållningssätt. I vårt resultat blir det tydligt att förskollärarnas erfarenheter av att arbeta med likvärdighet ser olika ut beroende på de utmaningar som de möter i verksamheten. Några av de faktorer som förskollärarna menar påverkar arbetet med förskolans likvärdighet är kompensatoriskt arbete, arbetslagets utbildningsnivå, personalbrist, kompetensutveckling, barns vistelsetid och barngruppens storlek, samverkan med vårdnadshavare, barns språk och språk i relation till lek samt tid. De faktorer som blir av extra vikt i området med lägre socioekonomiska förutsättningar är insatser för att hjälpa barnen i deras språkutveckling, längre vistelsetider och samverkan med vårdnadshavare. Vi ser utifrån vårt resultat ett behov av ytterligare forskning kring hur förskollärare kan motverka social ojämlikhet och arbeta för en likvärdig utbildning av hög kvalitet.

Denna studie syftar till att bidra till en ökad förståelse kring hur rektorer i sin ledarroll organiserar och planlägger, samt följer upp det systematiska kvalitetsarbetet i deras verksamma förskolor. Studien är byggd på en kvalitativ forskningsmetod, där den empiriska insamlade datan består av genomförda intervjuer med rektorer. Med stöd av rådande styrdokument för förskolan och tidigare forskning undersöktes rektorns roll i det systematiska kvalitetsarbetet. Denna centrala roll som rektorer besitter lyser dock i många fall med sin frånvaro i litteraturen, vilket är en av anledningarna till att vi ville undersöka detta fenomen närmare. Resultatet av studien visade hur ett gott ledarskap, där ett systematiskt kvalitetsarbete prioriteras, kan bidra till en positiv utveckling av förskolans verksamhet. Rektorerna ansåg att det var viktigt att ha en god relation till personalen för att kunna stötta dem och skapa engagemang. Dock framkom det även ett flertal utmaningar, bland annat att “få med alla på tåget”, med vilket rektorerna upplevde hur det kan vara svårt att få personalen att förstå innebörden och vikten av ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Trots dessa utmaningar kunde vi tyda att rektorerna var mycket medvetna om detta och hade god kompetens för att kunna föra verksamheten framåt, genom organisering och planläggning samt uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet.

Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse av lärare i fritidshems tolkningar av innebörden samt bedrivandet av kvalitetsarbetet i fritidshemmen i förhållande till styrdokumentens definition av kvalitetsarbete. De tre frågeställningar som studien utgår ifrån är: Hur tolkar lärare i fritidshem innebörden av kvalitetsarbete i fritidshemmet? Hur uppfattar lärare i fritidshem att kvalitetsarbete ska bedrivas i fritidshemmet? Hur skiljer sig lärarna i fritidshems tolkningar av kvalitetsarbete från styrdokumentens definition av kvalitetsarbete? Med stöd av ett fenomenografiskt perspektiv och en kvalitativ metodansats har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem utbildade lärare i fritidshem för att samla empiri. Den insamlade datan har senare transkriberats för att enklare identifiera mönster och skapa en uppfattning om lärarna i fritidshems tolkningar av kvalitetsarbete. Resultatet och analysen visar att samtliga lärare i fritidshem delar flera uppfattningar om kvalitetsarbetets innebörd som exempelvis planering, dokumentation, aktiviteter samt mål baserade utifrån läroplanen. Däremot lyfts aspekter som analys, utveckling och uppföljning inte i samma utsträckning vid intervjuerna även om de är lika väsentliga för kvalitetsarbetet enligt Skolverket (2014). Hur lärarna i fritidshem bedriver kvalitetsarbete ser olika ut även om vissa element i verksamheterna liknar varandra. Exempelvis genomför alla digital dokumentation men de använder olika plattformar för att göra det. Den avgörande faktorn i hur kvalitetsarbete bedrivs bottnar i resurser och förutsättningar, främst i form av tid, utbildad personal och fördelningen av antal elever per lärare.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ta reda på vilken inställning sjuksköterskor har till användandet av modifierad Nortonskala i patientvården samt hur den tillämpas och dokumenteras. Sju sjuksköterskor verksamma vid ett lasarett i södra Sverige deltog i studien. Resultatet analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys där två huvudteman och sex underteman utvecklades. De huvudteman som utvecklades var inställningen till modifierad Nortonskala samt dokumentation av modifierad Nortonskala. Majoriteten av sjuksköterskorna anser att modifierad Nortonskala är ett bra riskbedömningsinstrument, men att den ibland upplevs som en belastning. / The aim of this qualitative interviewstudy was to examine nurses´ attitude to the application of the modified Nortonscale in patient healthcare and how it is applied and documented. Seven nurses working at a hospital in south Sweden participated in the study. The results were analysed by means of manifest content analysis where two main themes and six subthemes were developed. The developed main themes were the attitude to the modified Nortonscale and the documentation of the modified Nortonscale. The majority of nurses consider the modified Nortonscale to be a great risk assessment scale, but sometimes it is considered as a workload.

Antalet konkurrensutsättningar av fastighetsdrift har ökat väsentligt under 2000-talet. Parallellt med detta har även entreprenörsmarknaden utvecklats och den består idag av ett fåtal stora aktörer. Brister i utförandet gällande undermålig leverans har de senaste åren konstaterats men problemen är ej utredda eller lösta. Syftet med studien har därför varit att kartlägga olika driftupphandlingar och dess problem för att skapa förutsättningar för en gemensam utveckling inom fastighetsbranschen avseende beställar- och entreprenörssidan. Resultaten visar på att bristande lönsamhet existerar i många entreprenader vilket bland annat beror på en osund konkurrens mellan entreprenörerna och krav på sänkta kostnader från beställarna. Brister finns i beställarkompetensen och orsakar bland annat luddigt formulerade förfrågningsunderlag. Många medarbetare hos entreprenörerna är på grund av bristande information dessutom omotiverade och ineffektiva. För att lösa problemen krävs en branschdialog där beställare och entreprenörer tillsammans tar ansvar för kommande utveckling. Total upplevd kvalitet uppnås först när beställarens förväntningar och outtalade behov identifieras. / The number of competitive biddings of property maintenance has increased substantially during the 2000’s. In parallel with this, the contractor market has developed, which today consists of a few major operators. Shortcomings in the performance with deficient delivery have been found in recent years but the problems are not investigated or solved. The purpose of this study has been to develop an overview of the different operating procurements and its problems in order to create conditions for joint development for the real estate sector concerning client and contractor side. The results indicate lack of profitability in many contracts today due to an unsound competition between contractors and demands for lower costs from purchasers. Shortcomings exist in clients skills and cause among other things vaguely worded contract documents. Many employees of the contractor companies are, due to lack of information, also unmotivated and ineffective. To solve the problems, a sector dialogue with purchaser and contractors, is necessary where both sides take responsibility for future development. Total experienced quality is achieved only when the purchaser's expectations and unspoken needs are identified.