Spelling suggestions: "subject:"’’ungdomsbrottslighet’’"" "subject:"’’ungdomsbrottsslighet’’""
11 |
Ungdomsbrottslighet i tidningsmedier : En diskursanalys om tidningspresens framställning av ungdomsbrottslighet och den unga brottslingenHansson, Malin January 2013 (has links)
Denna uppsats är en studie i hur fyra svenska tidningar framställer ungdomsbrottsligheten och ungdomsbrottslingar under två veckor i november år 2012. De analyserade tidningarna omfattar Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan samt Östgöta Correspondenten. Sextio av de över åttatusen artiklarna under den sökta perioden handlade om ungdomsbrottslighet, ett strategiskt urval gjordes utifrån dessa där tjugo valdes ut för att representera det större materialet. Uppsatsen tar utgångspunkt i kontextuell konstruktivism och med hjälp av teorier om brottsjournalistik och moralpanik görs en kritisk diskursanalys av artiklarna.Inom brottsjournalistik finns tolv specifika nyhetsvärderingskriterier finns uppsatta som från vilka medierna baserar sin rapportering. Forskare menar att medierna, genom att allt som oftast tillskriva olika ”grupper” vissa karakteristiska egenskaper och stereotyper upprätthåller exempelvis könsroller, eller i min studies fall, synen på unga. Moralpaniken, med inriktning mediepanik kan ses som en övergripande beteckning på alla de olika mediekonstruerade panik- och hotfenomen vi möter. Dessa paniker uppstår ofta och fortplantas alltid i och av media. Diskurser menar Fairclough både reproducerar och förändrar kunskap, identiteter och sociala relationer och samtidigt formas av andra sociala praktiker och strukturer. I den kritiska diskursanalysen analyseras språket. Språket i form av texter, bilder och media har idag en större betydelse för vårt vardagliga liv och att forskning fokuserar på språkets betydelse blir därmed allt viktigare. I analysen visar sig tre utmärkande teman: chockerande ungdomsvåld, hänsynslöshet samt avvikande flickor. Dessa teman innehåller även underdiskurser som bland annat diskurser grovt ungdomsvåld, skrämsel, hämnd som orsaksförklaring och stereotypifieringar. Den unga brottslingen är en ohämmad lättretlig ung man som har nära till våld, har heder som lätt kan vanäras eller som inte tar mycket hänsyn till andra. I de få fall då gärningspersonen är en kvinna görs det mycket tydligt och normavvikelsen görs tydlig. Reproduktionen av stereotyper som farliga unga normbrytare är typiskt för de studerade artiklarna. Nyckelord: Ungdomsbrottslighet, ungdomsbrottslingar, framställning, tidningsmedier, diskursanalys, våld, stereotypisering.
|
12 |
”… men det är ju inte här de ska leva” : – en kvalitativ studie omyrkesverksammas uppfattningar av eftervården för LSU-dömda ungdomarSamuelsson Blomberg, Emelie January 2011 (has links)
The purpose of this study is tounderstand the approach that the staff who works in the aftercare for juvenileoffenders have to the organizational structure in the organization they workin. SiS is the authority which is taking care of the juvenile offenders if theybeen sentence to closed youth institutional care, when they are done it is thesocial service were the adolescent live which is responsible for the aftercare.This is decided by the law since 1999, if a young person between 15 and 17commit a serious crime, they can be sentenced to closed youth institutionalcare. The interest for this study was the aftercare and what possibleparticipant was involved in the aftercare for this young people. By looking upearlier research in the area and doing six different interviews with bothsocial workers, staff on the SiS-institution and an organization for ex convictthe purpose was examines. To analyze the interviews the theory called newinstitutionalism was used. The study shows that aftercare is individual and notall of these young people need aftercare but if it is going to work the firstcondition is that the adolescent him/herself want to have support by socialservice. Another condition is that SiS and social service have a goodcooperation with each other, the adolescent, the family and other importantparticipant. Everything in the care for these young people has to be individualbecause no one is the same, everyone has their own needs and limits. The studyalso shows that the staff has a different approach to the organizationalstructure, depending on which organization they work in and what position theyhave in the organization. The most common approach in this study was that theyhave to do their job to fix these young people, but they always have tostruggle to that fact that it is other people who set the law and the rulesthat they are going work from.
|
13 |
Häktad eller omedelbart omhändertagen? : en studie om akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare /Svensson, Lupita, January 2006 (has links)
Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.
|
14 |
Samverkan mellan polis och socialtjänst : en kvalitativ studie om samverkan bland poliser och socialarbetare som arbetar med ungdomsbrottslighet i SödertäljeBerntsson, Evelina, Palm, Karl January 2008 (has links)
No description available.
|
15 |
Fritidsgården : En möjlighet för att förebygga brottslighet hos unga personerMahdi, Sali, Makdissi, Ellie January 2020 (has links)
Studien syftar till att få en ökad kunskap om hur fritidsgårdens personal arbetar med att förebygga och minska ungdomsbrottslighet. Den metodologiska utgångspunkten i denna studie är en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fyra fritidsverksamheter har kontaktats och en respondent från varje verksamhet har intervjuats. Studien utgår från teorierna om KASAM och teorin om sociala band. Resultatet av studien visar att fritidsgårdens syfte är att främja delaktighet bland ungdomarna. Resultatet visar också att det finns centrala faktorer på fritidsgården som kan minska ungdomsbrottslighet. Dessa faktorer kan vara exempelvis starka och positiva relationer mellan personal och ungdomar, känslan av delaktighet, fritidsaktiviteter, personalens kompetens. Det betyder att fritidsgårdens personal arbetar med att förebygga och minska ungdomsbrottslighet.
|
16 |
Kan kriminalitet bekämpas med utbildning? : En studie av sambandet mellan gymnasiebehörighet och brottslighet bland 15-17 åriga pojkarVapaus, Hanna, Harby, Sebastian January 2022 (has links)
Denna studie är empirisk och studerar ett potentiellt kausalt samband mellan pojkars gymnasiebehörighet och brottslighet vid 15-17 års ålder. Som teori presenteras fyra mekanismer som använts i tidigare studier vid kausala tolkningar mellan utbildning och ungdomsbrottslighet. Datan som används är på kommunnivå och avser åren 1998-2019. Metoden för uppsatsen är multipel regressionsanalys med kommun- och tidsfixa effekter samt kontrollvariabler. Resultatet av studien visar att det finns en statistiskt signifikant relation mellan pojkars gymnasiebehörighet och brottslighet på 1-procentsnivån. Huvudresultatet av studien visar att när gymnasiebehörigheten ökar med en procentenhet minskar pojkars brottslighet med 0,308 brott per tusen unga pojkar. För en kommun som har den genomsnittliga brottsnivån innebär en procentenhets ökning av gymnasiebehörigheten att brottsligheten minskar med ungefär 0,74 procent. Resultaten från placebo- och robusthetstesten samt heterogenitetsanalysen styrker huvudresultatet. Dessa testers resultat är argument för att relationen kan vara kausal, men påverkan från utelämnade variabler kan inte helt uteslutas.
|
17 |
Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet : Hur är det möjligt att rösta igenom ett lagförslag trots politiska motsättningar och remissinstansernas invändningar mot förslaget? / Abolished punishment reduction for young adults in case of serious crime : How is it possible to pass a bill in spite of political contradictions and the objections from the referral bodies against the proposition?Somvall, Vendela January 2022 (has links)
On September 23, 2021, Prime Minister Stefan Löfven together with Minister of Justice Morgan Johansson submitted a bill called "Abolished penalty discount for young adults in serious crime". The proposal was voted through despite the referral bodies opposing the proposal. The main contradictions concerned the undercalculated budget, the opposition to research and the so-called threshold effect. To understand why the proposal is voted through, despite objections, Kingdon’s multiple stream approach is used. Kingdon’s multiple stream approach shows the various components to give a proposal impetus to be lifted and voted through. The result shows that two out of three important components indicate that the proposal should be voted through, while one component opposes it. This component is based on research and opportunities for implementation. The fact that this component opposes the proposal results in the implementation of the proposal being difficult, almost impossible.
|
18 |
Vårda eller fängsla? : En diskursanalytisk studie av statens syn på ungdomsbrottslighetErsmar, Tilda January 2024 (has links)
Uppsatsen syftar till att förstå hur statens syn ungdomsbrottslighet har utvecklats över tid, genom att analysera tre statliga utredningar. Genom att studera dessa utredningar vill uppsatsen primärt studera hur staten har diskuterat olika påföljder för unga lagöverträdare, det vill säga hur staten ser på vård och fängelse. För att komma åt de underliggande strukturerna och problemen som här studeras, används Bacchis diskursanalys som metod och teori. Det teoretiska ramverket kompletteras även med Foucaults redogörelse om språkets makt. Dessutom kommer Foucaults tolkning av straff bidra till att definiera statens syn på ungdomskriminalitet, vård och fängelse. Uppsatsens resultat visar att en förskjutning skett i statens syn på påföljder från unga. Tidigare har staten i högre utsträckning förespråkat ungdomsvård för unga lagöverträdare. Med tiden har staten successivt bytt ut vårdande insatser till fängelsestraff i fler fall än tidigare och det senaste i denna utveckling är att den nuvarande regeringen föreslagit att ungdomsfängelser ska införas. Denna utveckling går emot vad tidigare forskning, som visat att fängelsestraff ökar ungas benägenhet att återfalla i brottslighet samtidigt som vårdande och förebyggande insatser i högre utsträckning leder till att unga lämnar en kriminell livsstil.
|
19 |
”Det är liksom vår framtid vi har att göra med” : En kvalitativ studie om polisers upplevelser av det förebyggande arbetet mot ungdomsbrottslighet / It’s our future we are dealing with : A qualitative study of police officers’ experiences of the preventive work against juvenile delinquencyDanielsson, Nina, Wegner, Nathalie January 2022 (has links)
Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur polisen i region Värmland och närliggande regioner upplever det förebyggande arbetet mot ungdomsbrottslighet. Det som undersöks är hur det förebyggande arbetet fungerar, vilka hinder som kan identifieras och hur polisens samverkan med andra organisationer påverkar ungdomar. Studien utförs med en kvalitativ intervjustudie där fem kommun- och områdespoliser deltar. För att besvara studiens frågeställningar används teorier såsom stämplingsteorin, social kontroll samt sociala band för att fånga upp olika nivåer av hur individen kan påverkas av det förebyggande arbetet med inriktning på ungdomarna. I resultatet identifieras tre teman, vikten av att skapa förtroendeingivande relationer till ungdomar, bekräftelse och attityder. Att bygga förtroendeingivande relationer till ungdomar genom sin närvaro kan skapa en god grund till att hjälpa ungdomar och identifiera de ungdomar som har störst behov av hjälp. Bekräftelse ses som ett behov hos de unga och där polisen med sitt arbete kan hjälpa till genom att finnas till hands. Resultaten visar även att det kan finnas ett svagt förtroende för polisen samtidigt som unga som grupp ibland kan få negativa attityder från omgivningen.
|
20 |
Unga i fokus : En kritisk diskursanalys av hur unga framställs i socialtjänstens barnavårdsutredningar gällande 3§LVU, rekvisitet brottslig verksamhet. / Young People in Focus : A critical discourse analysis of how young people are portrayed in the social services child welfare investigations regarding to third paragraph LVU, the criterion of criminal activity.Fridh, Ellen, Nilsson, Gabriella January 2024 (has links)
This study aims to examine how young people are portrayed in child welfareinvestigations that process juvenile delinquency, to deepen understandings of howthese portrayals may contribute to stigmatization and labelling of children andyoung people. To answer the study’s purpose and questions a qualitative method hasbeen used. We have read fourteen randomly selected child welfare investigationswritten in 2023. The child welfare investigations have been read and analysed with Faircloughs three-dimensional model. The theoretical basis of the study is socialconstructionism, to be able to analysis the result we have been using ErvingGoffman theory Stigmatization and Howard. S. Becker theory about labelling. Theresult of the study revealed four discourses, young people's attitudes, young peopleand ADHD, designations on young people and friendship circles of young people.The presentation of the young people in the childcare investigations indicates thateverything the young people do that does not follow society's norms andstereotypical expectations is seen as problematic by the social workers. We havebeen able to analyse that it leads to both stigmatization and labelling of the youngpeople. This in turn leads to a self-fulfilling prophecy where they define themselvesas criminals.
|
Page generated in 0.0444 seconds