Följande uppsats undersöker vad svenska officerare studerade under två militära studieresor till Frankrike under perioden 1954-1960. Syftet med uppsatsen är att få en tydligare bild av vad som officerarna avsåg att studera efter andra världskrigets slut och hur kunskaper samt innovation förmedlades under fredstid.  Studien genomförs med en kvalitativ textanalys av källmaterialet för att utröna den svenska militära organisationens studium av den franska Krigsmakten utifrån de erfarenheter som uppstått i samband med det världskrig som föregått världen. Detta görs genom att analysera den militära organisationens uppbyggnad med hjälp av kulturella dimensioner. Analysen av detta bedrivs även mot bakgrunden till den omorganisation av maktbalansen i världen som skedde.  Resultaten av studien tyder på att den kulturella faktorn har haft en betydande roll inom den militära sektorn, och att det från Sveriges sida fanns ett stort intresse att ta lärdom av erfarenheter från det föregående världskriget.

The essay is an effort to distinguish and highlight the re-/production of an imagined national identity in Swedish newsreel, known as the SF-journal, through the years 1935-1945. Furthermore the essay will also highlight the re-/production of a gender based national identity and the re-/production of ‘the other’. The material was gathered from the SF-journals digitalised library at ÖppetArkiv.se, then analysed using the textual dimension of Norman Fairclough’s critical discourse analysis. The theoretical approach contains, amongst others, Benedict Anderson’s theory regarding the nation as an imagined community, Yvonne Hirdman’s theory concerning the existence of a gender contract and Stuart Halls the preferred meaning. An imagined national identity based on modernity, duty, healthism and the symbiosis between citizen and nature is a reoccurring theme, where modernism is the dividing factor between the imagined identity of Swedish men and women, and where stereotypical and belittling productions of ‘the other’ is a repeated occurrence.

Uppsatsen behandlar kvinnoföreningen Husmodersföreningen i Hässleholm med omnejd fråndess att föreningen startades och tio år framöver, dvs åren 1938–1948. Husmodersföreningen iHässleholm med omnejd var verksamma fram till år 2011 då den lades ner efter 73 verksammaår. Hässleholm är en stad belägen i nordöstra Skåne. Uppsatsen studerar föreningens medlemsantal och aktiviteter, exempelvis föreläsningar,kurser och studiebesök. Föreläsningarna kunde ha fokus på bl.a. hälsorelaterade ämnen,barnuppfostran, knyppling, inredning eller vara samhällsbildande. Kurserna som erbjöds varexempelvis sykurser eller matlagningskurser av olika slag. Med de olika studiebesöken fickmedlemmarna exempelvis åka till Perstorps Ättiksfabrik eller gå på Husmodersföreningensriksmöten. Föreningen hjälpte även till i samhället genom att bidraga stöd till Norge och Finlandunder krigsåren där kvinnorna hjälpte till att sända bl.a. garn, kläder, mat och andraförnödenheter till de krigsdrabbade grannländerna.

Denna undersökning genomfördes genom en diskursanalytisk ansats för att ta reda på hur andra generationens invandrare framställs i svensk massmedia. Vi utgick från ordet subjektposition, då vi var intresserade av vilken roll/identitet andra generationens invandrare tilldelas där. Ur resultatet kom även en maktaspekt av vem som får uttala sig kring andra generationens invandrare. Studien använde sig av 50 tidningsartiklar från både stora och små tidningar i Sverige. Artiklarna kom även från olika politiskt inriktade tidningar. Artiklarna tog alla upp något som kändes relevant i förhållande till andra generationens invandrare. Resultatet vi fick fram påvisar hur andra generationens invandrare tilldelas subjektpositioner som ”invandrare och icke svenskar”, ”den kriminella”, ”bidragstagare”, ”icke-kristna”, ”den missunnsamma” och ” den som får ta arbeten som andra inte vill ha”. De subjektpositioner som tilldelas andra generationens invandrare anammas många gånger av dem och blir till en självuppfyllande profetia. Då subjektpositionerna har en negativ klang, skapar detta uppfyllande ytterligare negativa kommentarer kring dem och riskerar att skapa en ond cirkel som blir svår att stoppa.

Syftet med denna studie har varit att undersöka betydelsen av modersmålsundervisningen i inlärning av andra språk hos eleverna. I studien har vi lyft fram praktiska svårigheter och hinder som försvårar modersmålsundervisningen i förhållande till uppnåendet av en bra och god inlärning av andra språk. I studien har vi utgått från följande frågeställningar; Vad har modersmålsundervisningen för betydelse i förhållande till inlärning av andraspråk hos eleverna? Hur påverkar praktiska svårigheter och hinder som försvårar modersmålsundervisningen inlärningen av andra språk? För att kunna svara på frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio deltagare: tre modersmålslärare, tre ämneslärare och tre elever från olika kommunala skolor. Resultatet visar att alla ämneslärare som arbetar med flerspråkiga elever samt de som fokuserar på elevens modersmål är överens om att modersmålet är betydelsefullt i inlärningen av andra språk. Utifrån intervjuerna framkommer det att ett starkt modersmål underlättar inlärningen av andra språk. Denna studie lyfter fram att det förekommer praktiska svårigheter och hinder som försvårar modersmålsundervisningen. Ämneslärarna och eleverna i vår studie tycker att en god modersmålsundervisning underlättar inlärningen av andra språk hos eleverna. Tidsbrist, saknaden av läromedel och lektionstid är praktiska svårigheter och hinder som negativt påverkar modersmålsundervisningen. Dessa svårigheter försvårar inlärningen av andra språk hos eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skillnader i historiebruk förekommer i gymnasiala libanesiska och svenska historieläroböcker och hur dessa skillnader kan tänkas påverka elevernas historiemedvetande. Undersökningen genomfördes genom att studera förorden, stoffurvalet som berör det andra världskriget och den amerikanska insatsen under det andra världskriget. Historieläroböckerna utgör en viktig del i undervisningsprocessen och verkar som en kunskapsförmedlare. Genom att använda en komparativ metod belyser denna studie skillnaderna som förekommer i historiebruket i böckerna och lyfter upp olika tolkningar över hur dessa skillnader kan påverka historiemedvetandet hos eleverna. Skillnaderna analyseras utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur. Studiens resultat kan inte generaliseras då endast två böcker från varje land har inkluderats i studien. Böckerna som jag har använt i studien är: Perspektiv på historien A, Alla tiders historia Maxi, Den moderna vetenskapliga historien, Det adekvata i historien.

This study has examined a selection of the wrecks of Narvik, which comes from the battle of Narvik in april 1940. The essay introduces every ship that was involved in the battle of Narvik in a chart, and the wreck which is still in Narvik on a map over Ofotfjorden. Ofotfjorden is the fjord where Narvik is located. The chart shows which country the ships comes from, what kind of ship and when it was built. Then the study used an object biography to study the life stories of P/S Norge, S/S Rauenfels, Wilhelm Heidkamp and Anton Schmitt. The result shows that the ships had been used in different ways before the battle of Narvik, both for war, transportation and escorting, and then met the same fate. The result also tells about the interest in the wrecks and discusses how marine archealogy can be used to use the source material to get more knowledge about the ships that were involved in the dramatic battle in april 1940.

No description available.

SammanfattningVi har gjort en undersökning i hur läromedel från 1960- och 1990-talet har tagit upp och skildrat en specifik historisk händelse. Valet av händelse för vår undersökning blev neutralitetspolitiken som fördes i Sverige under andra världskriget. Vi har valt att delvis se närmare på permittenavtalet mellan Sverige och Tyskland, detta eftersom avtalet hade och har viktig betydelse för den svenska neutralitetspolitikens historia. Utifrån denna specifika historietilldragelse, har vi studerat hur läroböcker förmedlar historien och om läroböckerna syftar till ett historiemedvetande. Vi har undersökt om boken på något vis problematiserar händelsen i olika tidsperspektiv då - nu - framtid och om händelsen synliggörs utifrån olika aktörers synvinklar. Böckernas innehåll har vi kopplat till vad de rådande läroplanerna föreskriver. Med utgångspunkt därav kan vi påvisa ett skiftande resultat i avseende på hur och vad som fokus läggs på, vilket leder fram till påvisbara tendenser. Forskningen inom det område vi undersöker har visat, att det är viktigt att läromedel granskas och ifrågasätts, eftersom de har stor relevans för vilken kunskap skolungdomar tillgodogör sig. Läroböckerna har betydelse för historieundervisningen i stort men även för möjligheten till utveckling av en historiskmedvetenhet hos den enskilde eleven. Forskningen visar vidare, att läromedel har sin givna och markerade betydelse för den historiska identiteten för skolungdom inom historieundervisningen. Det är till betydande stöd för lärare inom historieundervisningen och ligger i stort också till grund för en vinst i en vidare mening utanför skolämnet historia. Sökord: neutralitetspolitiken, andra världskriget, permittentrafiken, permittenavtalet, historiemedvetenhet / AbstractThis paper is a study about Swedish neutrality politics during Second World War, through a minor event that took place mostly the year of 1943 called permittentraffic or permittenagrement. Our meaning with this paper is that this minor event had and has a significant impact on history and for history consciousness, in a widely meaning that includes an important identification on an individual and also society level, today and in the future, as science shows. The choice of history event is based on our attempt to show the important connection between educational literature and the history consciousness as our work reveals. With this study, we together with science on the area of history consciousness, points out the differences in matter of what and how the history we study is represented or not, in the educational literature this paper and it’s result is based on. Keywords: neutrality politics, Second World War, permittentraffic, permittenagrement, history consciousness

Barjosef, Rebecka (2005). Andra generationens invandrare och deras uppfattningar om sin vardag i skolan [ Second generation immigrants and their comprehension about thier school situation]. Malmö: Lärarutbildningen Denna uppsats behandlar ämnet andra generationens invandrare och deras uppfattningar om sin vardag i skolan. Området som denna uppsats skrivs inom är ungdom och mångfald. I Lpo 94 står följande; Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. I denna uppsats ska jag undersöka om och i vilken utsträckning Lpo 94 genomsyrar skolvardagen. I centrum för undersökningen befinner sig andra generationens invandrare. Uppsatsens syfte är att beskriva och förstå hur andra generationens invandrare uppfattar sin skolvardag. Hur uppfattar andra generationens invandrare sin vardag i den svenska skolan? För att skapa det material som ska ligga till grund för detta examensarbete blev mitt metodval kvalitativa intervjuer. Som urval har jag valt att intervjua elva ungdomar med invandrarbakgrund i åldrarna 13-18 år på tre olika skolor i en medelstor stad i Skåne. Resultaten av intervjuerna blev olika. Olika ämnen berördes i intervjuerna. Intervjun på mellanstadiet handlade om elevernas uppfattning av ”vi och dem” det vill säga svenskar och invandrare. Intervjun på högstadiet handlade mycket om hur eleverna uppfattade lärares tillsägelser och agerande mot de svenska eleverna och de eleverna med invandrarbakgrund. Eleverna jag intervjuade på gymnasiet uppfattade inte att de hade problem med sin vardag i skolan.