• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1158
  • 13
  • Tagged with
  • 1171
  • 1171
  • 485
  • 273
  • 265
  • 265
  • 257
  • 234
  • 213
  • 206
  • 194
  • 188
  • 188
  • 182
  • 164
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Nutidens musikteori : -En undersökning av musikteorilärares metoder.

Abrahamsson, Alexander January 2016 (has links)
Detta arbete syftar till att undersöka hur musikteorilärare på gymnasiet arbetar med ämnet musikteori genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Fokus ligger på att granska utrymmet som ges till elevsamarbete, användandet av digitala verktyg samt hur lärarna relaterar ämnet till elevernas praktiska användande. Detta har undersökts genom att först observera musikteorilärare under lektionstillfällen för att hitta intressanta aspekter av deras undervisning, inspirerat av metoden grounded theory. Sedan intervjuades dessa musikteorilärare närmre om just de aspekter som ansågs intressanta. I arbetets analysdel relateras sedan lärarnas svar till en teori om lärande som kallas Collaborative learning. Inom denna teori är grupparbete, ofta assisterat med digitala verktyg mycket viktigt, vilket är relevant för detta arbete. Under intervjuerna berättade en av de två intervjuade lärarna att grupparbeten var väldigt vanliga och att digitala verktyg användes ofta i undervisningen. Den andre läraren berättade motsatsen: grupparbeten skedde sällan och digitala verktyg hade provats under lektionstillfällen, men med otillfredsställande resultat. Båda lärarna relaterade musikteoriämnet till elevernas praktiska användande.
72

Surfplattan – digitalt hjälpmedel eller spelmaskin i förskolan? : En diskursanalys utifrån tidskrifter där förskollärare är den primära målgruppen / The Tablet – digital aids or game device in preschool? : A discourse analysis based magazines where preschool teachers are the primary target group

Hygrell, Pia, Coralén, Erika January 2015 (has links)
Syftet med denna uppsats är att belysa vad det finns för diskussioner kring surfplattan som hjälpmedel i förskolan inom förskollärarprofessionen utifrån vad som skrivs i tidskrifter där förskollärare ingår i den primära målgruppen. Vår datainsamlingsmetod har därför varit att samla sex olika tidningsartiklar i tidskrifter som riktar sig till förskollärare. Genom att göra en diskursanalys har vi försökt urskilja olika diskurser i förhållande till deras syn på surfplattan. Vårt resultat visade på att det gick att uppfatta tre olika diskurser som överensstämde med vilken relation de tycktes ha till surfplattan: diskurs 1 ”Surfplattor bör användas med försiktighet”, diskurs 2 “Surfplattor är ett bra komplement men får inte ersätta den naturliga leken” och diskurs 3 “Surfplattor är en bra resurs som bidrar till lärande och låter barnen utvecklas även utan vuxnas medverkan”. Slutsatsen är därmed att det går att urskilja olika diskussioner kring surfplattan som hjälpmedel i förskolan.
73

Barns språkutveckling : Intervjustudie om förskollärares tankar om flerspråkighet och digitala verktyg i förskolan / Barns språkutveckling : Intervjustudie om förskollärares tankar om flerspråkighet och digitala verktyg i förskolan

Andersson, Josefin, Söderström, Emma January 2016 (has links)
No description available.
74

Alternativa verktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter : Möjligheter och hinder / Assistive Technologies for Students with Reading and Writing Disabilities : Possibilities and Obstacles

Egermo, Susanne January 2016 (has links)
I dagens samhälle är det allt mer betydelsefullt med läs- och skrivförmåga för att kunna delta på ett fullvärdigt sätt. Personer med läs- och skrivsvårigheter kan behöva hitta olika sätt att övervinna sina svårigheter. Ett sätt kan vara att använda alternativa verktyg.   Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter och pedagoger upplever användandet av alternativa verktyg. De verktyg som förekommer i studien är dator och Ipad med appar och program. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med tio elever i skolår fyra till åtta, och fem pedagoger med erfarenhet av att arbeta med elever som haft tillgång till alternativa verktyg.   Resultatet av studien blev att verktygen användes i första hand till att få hjälp med att ta till sig kunskap genom att kunna lyssna till texter och som skrivhjälpmedel. De användes även för att få hjälp med struktur och att kunna redovisa på olika sätt. De möjligheter som identifierades var att eleverna kände sig mer självständiga, fick mer självförtroende, kunde ta till sig kunskap lättare och sedan hitta sätt att redovisa den. De kände också mer lust och glädje i skolarbetet. Det som kunde bli hinder var när tekniken inte fungerade och att pedagogerna på skolan saknade utbildning och kunskap.
75

Surfplattan i förskolan : − Pedagogers och förskolechefers uppfattningar

Björk, Linda, Holmgren, Kerstin January 2016 (has links)
Syftet med studien är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om användningen av surfplattor som verktyg för barns lärande i förskolan och förskolechefers uppfattningar om hur de skapar förutsättningar för detta. Denna kvalitativa intervjustudie bygger på 13 intervjuer med pedagoger och förskolechefer och resultatet visar att många pedagoger saknar utbildning inom surfplattans pedagogiska användningsområde, vilket ger konsekvenser för hur man använder sig av surfplattan i förskolan. Surfplattan har visat sig vara både hjälpmedel och verktyg i förskolan, dock visar studien att valet av applikationer är centralt. Tidigare forskning visar att pedagogers digitala kompetens är otroligt viktig för barnen. En stabil grund i digital teknik för att följa den snabba utvecklingen är av största vikt för alla parter. Både i vår studie och i tidigare forskning betonas att digital teknik snabbt har slagit igenom och kommer att vidareutvecklas i rasande takt. Det finns en stor komplexitet i att omfamna tekniken hos pedagogerna bland annat beroende på varierande utbildning och inställning till digitala verktyg. Detta är avgörande för hur pedagoger framgångsrikt arbetar med surfplattan. Beträffande förskolechefer gäller det för dem att hitta förmågan att leda och stötta pedagogerna i deras utveckling då dagens samhälle kräver att barn har digital kompetens. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>
76

Digitala mediers användning i bildämnet i skola och på fritiden : Om bildaktivitet med digitala medier

Kim, Kyung-Soon January 2014 (has links)
Studien syftar till att undersöka hur bildlärare utformar bildundervisning avseende stöd till elevernas utveckling av bildkunskap som kan användas i vardagen, och hur ungdomar arbetar i högstadiet med digitala medier i ämnet bild samt hur ungdomar arbetar med digitala medier på fritiden. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i Marner och Örtegrens digitala mediers implementering i skolan och på fritiden. Studiens metod är kvalitativ analysmetod och datainsamling som genomförs i form av intervjuer och observationer. Datainsamling i form av observationer har genomförts under två månaders period och intervjudelen har genomförts i två olika grupper, nämligen en grupp med två bildlärare och en grupp av elever i årskurs 7 på en högstadieskola i södra Sverige. Analys av resultatet visar att de digitala medierna integreras i undervisningarna i form av ”addering” och ”digitala mediernas dominans” enligt Marner och Örtegrens kategori. I processen under bildframställningen arbetar eleverna med de digitala medierna tillsammans med traditionella arbetssätten. Analysen av hur ungdomar arbetar med digital medier på fritiden visar att eleverna arbetar digitalt med bildaktiviteter, speciellt i sociala medier. Studien visar att eleverna använder datorer och mobiler i hemmet i stor utsträckning. Eleverna skapar bildkunskaper via digitala medier i hemmet.
77

Olika vägar mot samma mål : En studie av elevers fonologiska medvetenhet i två klasser / Different paths to the same goal. : A study of pupils' phonological awareness in two classes.

Wahllöf, Linda January 2015 (has links)
Abstract The overall aim of this study is to show how phonological awareness develops during the first school year and how this can be affected by different teaching materials and working methods. Two classes are compared in the study. One of the classes has digital teaching material and the other class has traditional teaching material. The study seeks to show to what extent there are differences between the groups’ phonological awareness. Both quantitative and qualitative methods are used in the case study. Quantitative methods are used to present the result of a test of phonological awareness, compared with the pupils’ results on a previous test. The qualitative part consists of interviews with the class teachersabout their view of the pupils' development of phonological awareness. The results show that there were differences between the two groups in the earlier test, but that these were levelled out after the first school year. Another finding is an advantage for girls over boys in the earlier documentation, but that difference too was reduced during the first school year. Yet another conclusion is that the teachers work with different methods but thecontent of the teaching is relatively similar.
78

Teknik i skolans tjänst? : – en fenomenologiskt inspirerad studie av IKT i undervisning

Örtegren, Alex January 2014 (has links)
Tekniken expanderar på olika sätt inom skola och utbildning i den digitala tidsåldern. Ett uttryck för detta är så kallade 1:1-lösningar, det vill säga tekniklösningar där varje elev har sin egen dator. Det anstår forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att på bästa sätt främja elevernas lärande, vilket torde vara särskilt angeläget nu då det ännu inte är vederhäftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att främja elevers lärande. Denna fallstudie utgör formen av ett förslag på hur tekniken kan integreras i undervisningen för att främja elevers lärande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lärplattformen Socrative. Centrala frågeställningar är hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lärande och hur detta verktyg kan påverka elevers motivation. Studien har därtill ett deliberativt perspektiv i det att fokus ägnas Socratives potential att främja deliberativa samtal. Studien visar att Socrative har ett flertal effekter som torde framstå som önskvärda i undervisningssammanhang. Arbetsron i lärosalarna tycks bli bättre än vad som tidigare framgått i 1:1-studier. Socrative kan synliggöra lärande, både för lärare och elev, vilket verkar stimulera formativa processer och utveckling av fördjupade kunskaper. Lärandet upplevs som mer lustfyllt när Socrative används, vilket verkar ha positiv betydelse för elevers studiemotivation. Därtill visar studien hur Socrative kan främja deliberativa samtal som utvecklar elevers demokratiska kompetenser och fördjupar deras kunskaper. Det återstår emellertid mycket att undersöka inom detta forskningsområde. Särskilt gäller detta kopplingen mellan lärares praktik och forskning om digitala verktyg i undervisning. Dessutom förefaller det vanskligt att mäta effekterna som Socrative har på elevers lärande. Testkulturer har blivit allt starkare med fokus på mätbar kunskap samtidigt som samtal har fått en central plats i skolans styrdokument. Diskussionen om deliberativa samtal och Socrative tangerar därför diskussionen om svårigheten att mäta kunskap som utvecklas i samspel mellan elever.
79

Skrolla ner och kolla mer! : om IKT i sångundervisningen på gymnasiet

Kajlinger, Peter January 2014 (has links)
Följande undersökning berör sångpedagogers förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen på gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma lärare på olika gymnasier i Stockholm. Syftet med undersökningen är att ta reda på om och i vilken utsträckning digitala verktyg används i den enskilda sångundervisningen på gymnasiets estetiska program. Vidare lyfts lärarens fördelar och nackdelar fram, men även hur lärarna ser på elevens användande av de digitala verktygen. Som utgångspunkt i studien nämner jag digitaliseringen som tidsfenomen där konstarterna står i beroende. Vidare ställs sjungandet i kontrast till digitaliserad elektronik, där frågan om framtidens sångundervisning får svar.
80

Ingen teknik utan tanke! : Användning av digitala verktyg i förskolan för ett effektivt lärande. / No technology without thought! : The use of digital tools in preschool for effective learning.

Haidar, Rihab, Lindén, Jenny January 2017 (has links)
Idag lever vi i ett samhälle där teknologi och digitala medier utvecklats och i och med dettillgänglig för barn redan vid tidig ålder. Rådande teknikutveckling har gjort att mångaförskolor har börjat använda sig av den nya tekniken. Surfplattor benämns i denna miljölärplattor. Tanken är att de digitala verktygen skall användas i ett pedagogiskt syfte för attfrämja barns lärande. Vårt syfte är att undersöka hur förskollärares förhållningssätt påverkarbarns möjligheter till språkutveckling genom användning av digitala verktyg, samt på vilketsätt digitala verktyg främjar barns språkutveckling.Vår studie bygger på både den sociokulturella teorin och perspektiv som belyser att barn lärsig av varandra genom socialisering, och att samspel och förutsättningar som omgivningenerbjuder är viktiga delar i lärandet och utvecklingen hos barn. I studien används en kvalitativmetod för att undersöka vårt syfte, både observationer och intervjuer används för datainsamling för att ge resultatet mer trovärdighet. Studien genomförs i två olika förskolor somtillhör två olika kommuner, och som arbetar aktivt med digitala verktyg i verksamheten.Resultatet visar att förskollärarna förhåller sig olika till användning av digitala verktygberoende på vad de har för erfarenheter, intresse och kompetens. Studien visar vidare på attdigitala verktyg erbjuder bättre möjligheter för språkutveckling hos barn, där stödet frånförskolläraren och samspelet och diskussionen med andra kan främja och utveckla lärandetoch barns språkliga medvetenhet. Även förskollärares kompetens har stor betydelse för att fåbättre vägledning för barns språkutveckling och lärande, därför är det viktigt att förskollärarenär uppdaterad på tekniken. En central slutsats är att valet av digitala verktyg med tillhörandeapplikationer är betydelsefullt för att barns lärande skall bli meningsfullt och lekfullt.Förskollärarnas förhållningssätt, förutsättningar som barn erbjuds, valet av digitala verktygoch applikationerna bildar en helhet för lärandet och språkutvecklingen hos barn. Med andraord, digitala verktyg är inte ett pedagogiskt läromedel i verksamheten om det inte används påett medvetet och korrekt sätt.

Page generated in 0.0547 seconds