Studien undersöker lärares erfarenheter av vilka möjligheter och svårigheter det finns med att arbeta med formativ bedömning i kombination med digitala verktyg, samt hur de upplever att arbetssättet påverkar elevernas lärprocess. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio lärare på grundskola och gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna framför allt lyfter möjligheterna till förbättrad kommunikation med eleverna. Svårigheter som lärarna ser är att de digitala verktygen inte är optimalt anpassade efter lärarnas och elevernas behov och att lärarnas kunskaper inte är tillräckliga för att kunna utnyttja verktygen på ett ändamålsenligt sätt i arbetet med formativ bedömning. Lärarna ser att arbetssättet påverkar elevernas lär­process positivt. Resultatet diskuteras utifrån studiens teoretiska perspektiv och slutligen konstateras att digitala verktyg erbjuder många möjligheter att arbeta effektivt med formativ bedömning men de digitala verktygen måste anpassas och lärarna behöver kompetens­­utveckling för att arbetssättet ska kunna utnyttjas optimalt och vara till elever och lärares fördel.

Studien behandlar hur fyra förskollärare talar om och beskriver sitt arbete med att utveckla barns digitala kompetens i förskolan. Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskollärares synsätt och erfarenheter av digital kompetens i förskolan. Den metod som användes för insamling av data var kvalitativa livsvärldsintervjuer i vilka informanterna intervjuats enskilt. De frågeställningar som ligger till grund för studien är hur de tillfrågade förskollärarna talar om betydelsen av digital kompetens i förskoleålder samt hur de beskriver sitt arbete med de digitala verktygen för att utveckla barnens digitala kompetens på förskolan. Forskningsmaterialet analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet och de begrepp som ligger till grund för analysen är kulturella redskap och mediering, appropriering, den proximala utvecklingszonen samt scaffolding. Resultaten visar att samtliga förskollärare anser att digital kompetens är något som hör till det demokratiska samhälle vi lever i idag, vilket då även är något de anser att barnen behöver få kunskap om. Resultaten visar också att pedagogernas egen digitala kompetens samt deras syfte med användningen av digitala verktyg till stor del påverkar huruvida barnen får förutsättningar för att utveckla sin digitala kompetens. En av slutsatserna är att förskollärarnas tankar om digitaliseringen av förskolan skiljer sig från den kritik som lagts fram, som menar att det fortfarande saknas forskningsunderlag på området.

Inledning Studien har sitt fokus i hur digitala verktyg används i förskolor för att utveckla språket hos flerspråkiga barn. Flerspråkighet och digitala verktyg är två växande ämnen i dagens samhälle. Båda ämnena är viktiga att lyfta och skapa sig mer kunskap och förståelse omkring. Syfte Vi vill studera om digitala verktyg används i förskolan med avsikt att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Vi vill genom detta även undersöka vilka metoder som förskollärare använder i detta pedagogiska arbete. Metod Metoden som används i studien är en kvalitativ datainsamling med intervju som verktyg. Intervjuer genomfördes på fem olika förskolor på två orter i södra Sverige. Resultat Studiens resultat visar på att digitala verktyg används inom kommunen för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Det digitala verktyg som används mest är lärplattan och den mest framträdande applikationen är Pollyglutt, där det är möjligt att lyssna på sagor på olika språk. Det framkommer att övriga applikationer endast har som syfte att utveckla det svenska språket. I arbetet med digitala verktyg är det tydligt att respektive förskollärare har olika erfarenheter och metoder. Förskollärarna har arbetat med digitala verktyg i avsikt att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Vissa har genom lärplattan använt sig av applikationer, andra har använt det som informationssökning samt reflektionsverktyg. Dock är detta en relativt ny metod att arbeta med, det är först på senare år de har kombinerat digitala verktyg med språkinlärning. Båda IKT-ansvariga förskollärare nämnde att de är medvetna om att de har en lång väg att gå i arbetet med digitala verktyg. Förskollärarna upplever också hinder som håller dem tillbaka i arbetet. De menar att den digitala utvecklingen går så snabbt att det är svårt att hinna med. Detta kombinerat med personal- och tidsbrist, tillsammans med okunskap och bristande intresse för att arbeta med digitala verktyg för att utveckla språket, gör det till en utmaning för förskollärarna.

På grund av digitaliseringskravet i läroplanen för årskurs f-3 och spelifieringens utveckling avinteraktiva program så har arbetet fokuserat på hur och i vilket syfte digitala verktyg användsinom matematikundervisningen i grundskolan f-3 samt om lärares kunskap om spelifieringkan påverka elevers resultat när de arbetar med interaktiva program inom matematiken.Undersökningar gjordes via en enkät och intervjuer med fyra verksamma lärare med olikabakgrund. Resultatet visade att digitala verktyg används ofta i matematikundervisningen ochatt den största anledningen till det var i motivationssyfte samt att det går att individualiserauppgifter. Begreppet spelifiering hade lärarna inte full kunskap om, men de var överens omatt det är viktigt för lärare att lära sig mer om begreppet för att kunna maximera sinmatematikundervisning. Den viktigaste slutsatsen blev att spelifiering är något som läraremåste komplettera sin kunskap om för att matematikundervisningen ska bli bättre samt merindividualiserad.

No description available.

Inledning Under de senaste åren har digitaliseringen fått alltmer plats i samhället och idag är digitala verktyg och IKT en del av vår vardag. I samband med digitaliseringen har läroplan för förskolan reviderats. Den 1 Juli 2019 ska förskolan börja arbeta med den senaste revideringen Lpfö 18. Digitala verktyg används i förskolan av både vuxna och barn. Utifrån mina egna erfarenheter vid VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och arbete i förskolan har det varit en stor variation av användandet med digitala verktyg i verksamheten. Därför är kunskapsområdet digitala verktyg relevant att undersöka mer om för att få nya perspektiv av den nuvarande verksamheten i förskolan. Därmed kommer den här studien att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt kring digitala verktyg i undervisningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare har för förhållningssätt kring digitala verktygs inverkan på undervisningen. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar använts: 1. Hur tänker förskollärare kring den reviderade läroplanen Lpfö 18 och förändringarna kring digital kompetens? 2. Hur tror förskollärare att digitala verktyg kan användas i undervisningen?3. Vilka utmaningar ser förskollärare i samband med digitala verktyg i undervisningen? Metod Den metod som ligger till grund i studien är kvalitativ metod och intervjuer. Det är förskollärare som blir intervjuade genom muntliga och datorstödda intervjuer. Vid de datorstödda intervjuerna har informanterna fått information om undersökningen digitalt via epost och skrivit ner sina svar på frågorna i intervjuguiden som dom sedan skickat iväg via epost. Resultat Sammanfattningsvis gav intervjuerna ett resultat som visar att digitala verktyg används i undervisningen och det verktyget som används mestadels var Ipad. Utifrån resultatet visar det sig att alla informanter har ett positivt förhållningssätt till digitala verktyg. Det framkom också att förskollärarna anser att digital kompetens i Lpfö 18 är relevant att lyfta i och med digitaliseringen i samhället. Vidare i intervjusvaren beskrivs hur förskollärare tror att digitala verktyg kan användas i undervisningen. Det är att verktygen kan fånga barns intresse men behöver användas med ett pedagogiskt syfte. Det framkom också i svaren att barn ska producera och inte konsumera verktygen i förskolan. Avslutningsvis visar resultatet att informanterna ser utmaningar med digitala verktyg i undervisningen. Där beskrivs bland annat att mer personal och ekonomi hade gett fler möjligheter med verktygen.

Denna konsumtionsuppsats har som syfte att undersöka hur digitala verktyg och lärares digitala kompetens kan bidra med en bättre matematikundervisning för elever i matematiksvårigheter. Litteraturöversikt har även som syfte att ge framtida lärarstudentersamt lärare en uppfattning av hur digitala verktyg kan öka effektiviteten på undervisningen för elever i matematiksvårigheter. Studien kommer behandla forskning med syn på både elevers samt lärarens perspektiv med en avgränsning på grundskolans tidiga åldrar. De olika fördelarna som kommer presenteras i studien är hur digitala verktyg kan bidrar med en individanpassad undervisning samt en strukturerad utvecklingsplan för elever i matematiksvårigheter att nå målen.

BakgrundBakgrunden till idén till denna studie uppkom då vi under våra praktikperioder märkt av vissa negativa attityder kring arbetet med digitala verktyg samt PIM. Vi ville undersöka över användandet och de attityder som finns i förskolans verksamheter kring digitala verktyg ur ett kommunperspektiv.SyfteSyftet med studien är att belysa förskolors tillgång till digitala verktyg och om kompetensutvecklingen inom IKT inverkar på attityderna kring det digitala lärande i förskolan.MetodEn kvantitativ studie med enkät som redskap besvarad av pedagoger verksamma i Borås stads förskoleverksamhet.ResultatResultatet av studien visade att pedagogerna har en positiv attityd kring arbetet med digitala verktyg. Pedagogerna ansåg att PIM-utbildningen varit en bra kompetensutveckling, dock visade det sig att de bara till en viss del använde sig utav den nyförvärvade kunskapen. Pedagogerna lyfte att det i många fall beror på ålderdomliga datorer och brist på internetuppkoppling till iPad/lärplatta. Utifrån resultat kan vi utläsa att användningen av IKT i verksamheten till viss del är en generationsfråga. / Program: Lärarutbildningen

I läraryrket är det av stor vikt att en väl fungerande läs- och skrivutveckling upprätthålls. Inlärningen sker på olika vis och därför är det positivt att lärare hittar olika verktyg och metoder för att utmana eleverna att utveckla sin läs- och skrivning. Lärares engagemang och kompetens inom området skiljer sig dock. Kunskapsöversikten problematiserar om det finns forskningsresultat som talar för att använda digitala metoder vid läs- och skrivutveckling. Därmed är syftet att ta reda på hur läs- och skrivutveckling ser ut idag. Metoden som används i arbetet för att framställa kunskapsöversikten är systematisk litteraturstudie. Viktiga resultat i kunskapsöversikten visar att ett sporadiskt användande av digitala verktyg i undervisningen inte gynnar elevers läs- och skrivutveckling. Däremot finner elever inspiration och motivation till skrivning när digitala verktyg har ett tydligt syfte i undervisningen. Forskningsresultaten har inte belyst hur digitala verktyg kan underlätta elevers läs- och skrivinlärning, utan fokuserat på utvecklingen. För framtida forskning vore det intressant att i en studie se hur läs- och skrivinlärning kan ske från grunden med hjälp av digitala verktyg.

Digitaliseringen av skolan är i ständig utveckling och därför är det viktigt att lärare vet hur de använder sig av digital teknik i sin undervisning. EU har beslutat att digital kompetens är en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. Det innebär att tekniken kan användas på fritiden och i arbetslivet. Syftet med studien är att i matematikdidaktisk forskning undersöka hur IKT påverkar undervisning inom matematik i grundskolan. Syftet besvaras genom frågorna: Möjligheter och hinder med IKT i matematikundervisning, möjligheter och hinder för elevers lärande genom användandet av IKT samt vilka faktorer som påverkar användandet av IKT i skolan.   Litteraturen samlades in via sökningar i databaser. Resultaten som framgick var av stor del internationell och skriven på engelska. Vid analys av det material som samlats in användes en översiktsmatris samt innehållskriterier för att avgöra texternas relevans till studien. Resultatet visade att IKT kan vara både ett hinder eller en möjlighet inom matematikundervisning. Faktorer som påverkade var bland annat en välplanerad undervisning, den digitala infrastrukturen samt elevers motivation till lärande genom IKT. IKT i matematikundervisning är något som kräver fortsatt utveckling. Många lärare anser att det inte är lika kompatibelt med IKT i matematikundervisning jämfört med IKT inom språkämnen.