Bakgrund: Årligen insjuknar ungefär 300 barn 0 - 18 år i någon form av cancersjukdom. Diagnostiken av barncancer är många gånger svårt och det finns många olika behandlingsformer som kan pågå under långa perioder. Cancerdiagnosen är en traumatisk händelse för barnet. Barnet upplever sin cancerdiagnos som en känslomässig berg-och-dalbana av behandlingar och biverkningar vilket är utmattande. Vid sidan av barnet är föräldrarna med och är en del av barnets vård som är påfrestande för båda. Sjukdomen påverkar barnets och föräldrarnas livssituation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Databasen Pubmed användes för sökning av vetenskapliga studier där elva kvalitativa primärartiklar valdes ut. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman: ”Föräldrarnas mående”, ”Förändrad livssituation” och ”Stöd”. Slutsats: Föräldrarna upplever barnets cancerdiagnos som en känslomässig berg-och-dalbana som påverkar deras och familjens liv. Det påverkar vardagen och föräldrarna måste ställa om sina rutiner för att det ska fungera. För att klara av situationen får de stöd från vårdpersonal, socialt- och familjestöd samt andligt stöd. Resultatet kan bidra med ökad kunskap för sjuksköterskor genom att de får förståelse för föräldrarnas situation och ge stöd, lindra lidande samt främja hopp och välbefinnandet.

Många förskollärare möter familjer med annan etnisk bakgrund ute i verksamheten, där det kan förekomma språkliga och kulturella barriärer. Inför mitt arbete berättade förskollärare att de ibland undviker kontakt med föräldrarna, på grund av svårigheter i kommunikationen. Genom att undvika kontakt kan föräldrarna känna sig osäkra och tappa förtroendet för förskollärarna.Syftet med det här arbetet är att belysa och diskutera mötet och kommunikationen mellan pedagoger och föräldrar med annan etnisk bakgrund, där språkliga och kulturella barriärer kan före¬komma. Det är en kvalitativ studie där föräldrar och personal intervjuats och observerats på två olika förskolor. En av förskolorna är en asylförskola, där familjerna har flytt från sina hemländer och tillfälligtvis inte vet om de får stanna i Sverige. Den andra förskolan är en mångkulturell förskola, med familjer som har annat modersmål än svenska. De frågeställningar som ska besvaras är:•Hur kommunicerar pedagogerna med föräldrar som inte behärskar språket?•Vilken betydelse kan de kulturella olikheterna tänkas ha för kommunikationen och mötet mellan föräldrar och pedagoger?•Hur kan bristande kommunikation med föräldrarna ta sig uttryck på barnenUnder arbetet uppmärksammades förskollärarnas olika arbetssätt i mötet med föräldrarna. På asylförskolan användes mycket kroppsspråk och bilder, medan förskolläraren på den mångkulturella förskolan kommunicerade verbalt och med skriven text. Både föräldrar och förskollärarna nämnde flertalet gånger att tydlighet var viktigt i kontakten mellan hem och förskola. Arbetet har ett sociokulturellt perspektiv, som menar att det vardagliga mötet mellan människor ses som viktigt. Vidare kopplas arbetet också till två olika forskningsstudier med olika synvinklar kring mötet med föräldrar med annan etnisk bakgrund.

AbstractArbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap.Sidantal: 64 sidor.Titel: Föräldrars uppfattningar om ”Naturförskolan Skog och Hav”.Författare: Maria Hansson och Jeanette Harrysson.Handledare: Ann-Sofi Råstam.Datum: 2006-06-08.Bakgrund: I dagens Sverige finns det ett brett utbud av olika pedagogiska inriktningar inom förskolan. Vi inriktar oss på en förskola, som använder utomhuspedagogiken i sin verksamhet. I Sverige finns det cirka 42 stycken naturförskolor, som arbetar utifrån utomhuspedagogiken. Eftersom det inte finns så många naturförskolor, så var vi nyfikna på varför föräldrar väljer en naturförskola framför annan förskola. Vad är det som har gjort att de har fått upp ögonen för dessa förskolor? Därför har vi valt att studera en grupp föräldrars uppfattningar om ”Naturförskolan Skog och Hav”.Syfte: Vi har valt att skriva om naturförskolor, eftersom vi vill hjälpa naturförskolorna att marknadsföra sig. Syftet är därför att undersöka en grupp föräldrars uppfattningar om vad en naturförskola står för. Vad lägger föräldrarna i begreppet naturförskola och varför väljer de denna profilering av förskola? Metod: Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning ställd till föräldrar vars barn är placerade på ”Naturförskolan Skog och Hav”. För att få ett bredare dataunderlag genomfördes även kvalitativa intervjuer med fyra föräldrar och en lärare på ”Naturförskolan Skog och Hav”.Resultat: Både enkätundersökningen och intervjuerna visar att föräldrarna väljer en naturförskola på grund av att barnen får vistas utomhus i alla väder och under alla årstider, samt att barnen får en god naturkunskap. Men vi har även kommit fram till att ett starkt argument för placering av barnen var förskolans belägenhet i närheten av hemmet. Diskussion: Föräldrarnas uppfattningar om en naturförskola grundas på att barnen är ute i skogen, men enligt Dahlgren (Björkman, 2006) är naturen så mycket mer än bara ett besök i skogen. Vuxna knyter an sina minnen till platser där de kommer ihåg sig själv som ”att där var jag barn” och ”där fick jag vara mig själv”. Vi tolkar det som att deras minnen ligger dolt och att det inte är det första man tänker på när man ska motivera sitt val av förskola. Nyckelord: Föräldrar, naturförskola, uppfattningar, utomhuspedagogik.

En analys av mamma/papparoll i tidningen Vi Föräldrar.Hur såg mamma/papparollen ut 1986 och 2006 och har det skett förändringar sen dess. / En analys av föräldraroller i tidningen Vi Föräldrar från 1986 och 2006.

Förskola och skola kostar samhället stora summor och det finns en osäkerhet hur resultatet av denna verksamhet ska mätas. Därför har behovet av pedagogiska verktyg och redskap för hur man bl.a. observerar, kartlägger och stimulerar barns språkutveckling ökat. Huvudsyftet med denna studie är att belysa några pedagogers och föräldrars beskrivning och värdering av TRAS-materialet (Tidig Registrering Av Språkutveckling). På vilka sätt kan observationsmaterialet påverka förskolans verksamhet? Författaren genomför studien med hjälp av intervju- och enkätundersökning. Studiens teoretiska ram omfattas av förskolans styrdokument och de vetenskapliga teorier som författaren anser har betydelse för förskolans pedagogiska inriktning idag. Studiens undersökningsgrupp bestod av fem pedagoger på två avdelningar i en förskola och föräldrarna till de barn som är inskrivna där. Sammanfattningsvis pekar resultaten från intervjuerna och enkätundersökningen på en positiv bild av observationsmaterialet. Resultatet i studien visar att pedagogerna värderar materialet i första hand som ett observationsmaterial och det har inte förändrat deras arbetsmetoder för barns språkutveckling. Däremot visar resultatet att observationsmaterialet har förtydligat och gett dem struktur i arbetet med observationerna samt att de beskriver föräldrarnas delaktighet som viktig i förskolans arbete med barnens språkutveckling. Resultatet visar också att föräldrarna värderar observationsmaterialet positivt, dock med vissa förbehåll. Föräldrarna har också en god insikt i observationsmaterialets syfte och användning och de beskriver att de känner både samarbete och delaktighet med förskolan.

Skolans uppdrag ska ske i samarbete mellan skolan och hemmen och samverkan skal ske mellan lärare och föräldrar, detta framgår tydligt i läroplanen (Lp-94). Syftet med detta arbete är att belysa och beskriva hur kontakten mellan föräldrar och skola fungerar. Det är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av intervjuer. De intervjuade är lärare och föräldrar på en grundskola. Undersökningen handlar om i vilka former samarbete sker idag samt vilka uppfattningar föräldrar och lärare har till de nuvarande samarbetsformerna i skolan. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att såväl föräldrar som lärare har en positiv inställning till samarbete. Kontakten pågår under många olika former. Intensiteten, kvaliteten och resultatet av dessa kontakter är mycket olika eftersom intresset för att uppehålla dessa kontakter varierar, både bland föräldrar och bland lärare. I resultatet framkom även att såväl lärare som föräldrar uttrycker en önskan om att kontaktformerna mellan skola och hemmen kunde varit bättre. / Active parents and varying forms of cooperation between home and school as an important basis for children’s development.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur samverkan ser ut i dag mellan hem och skola. Vi har valt att se det både ur pedagog- respektive föräldraperspektiv. Finns det ett väl fungerande samarbete eller är det något man vill förändra? Vi ville också ta reda på om föräldrars och pedagogers bild stämmer överens om hur samarbete kan gå till och om man är beredd att mötas med tillgång och efterfrågan.Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori bygger på att det är samspelet mellan de olika miljöerna kring barnet som påverkar hur och till vad barnet utvecklas. De olika miljöerna såsom hemmet och skolan är beroende av varandra och hänger ihop därför är det vikigt att dessa kan samspela med varandra och ha en fungerande relation. Enligt den sociokulturella teorin så sker lärandet i interaktion med andra. Föräldrar och andra vuxna bör därför ses som en tillgång i barnets lärandeprocess i skolans värld.De metoder som vi valt att använda oss av är intervjuer i kontakten med pedagogerna och utskick av enkäter till föräldrarna.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att både pedagoger och föräldrar är nöjda med samarbetet i dag. Dock är man beredd att förändra och utöka kontakterna från båda parter om det är till förmån för de inblandade. Samarbetet sker på många olika sätt idag och det finns en vilja från pedagoger att involvera föräldrarna mer i undervisningen och föräldrarna är beredda delge sina erfarenheter. / The aim with this survey has been to get to know how collaboration sees out today average homes and school. We have selected to see it both from pedagogue - respective parent’s perspective. Is the surely operational cooperation or is it something they want to change? We wanted also to know about parents' and pedagogues picture agrees agreed about how cooperation seems to work and if one is ready to meet with access and demand. Bronfenbrenners development ecological theory builds on that it is the ensemble between the different environments around the child that influences how and to what child to be developed. The different environments as the home and the school are interdependent and hangs together therefore it is important that these can play well together with each other and have an operational relationship. According to it sociocultural the theory so happens learning in interaction with others. Parents and others adult should therefore be seen as an access in the child's faith spirit process in the school’s world. The methods that we chosen to use us of is interviews in the contact with pedagogues and dispatches of questionnaires to the parents. To sum up, we can establish that both pedagogues and parents are pleased with the cooperation today. However, one is ready to change and to increase the contacts from both parties if it is to benefit for they involved. The cooperation happens on many different ways today and there be a will from pedagogues to involve the parents more in the education and the parents is ready notify their experiences.

Det har framkommit att allt fler svenska ungdomar inte kan förstå enkla ord och texter när de går ut grundskolan (Läsrörelsen 2013). Samtidigt läser allt färre föräldrar för sina barn varje dag (Läsrörelsen 2013). Vi tänker att det finns ett samband mellan föräldrars läsvanor med sina barn och barnens senare resultat i skolan. Vi har därför utfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka varför/varför inte föräldrar läser för sina barn och vilken utveckling föräldrar ser hos sina barn i samband högläsning. Syfte var även att undersöka varför barn tror att deras föräldrar läser för dem. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med barn och föräldrar som därefter analyseras utifrån teorier som bland annat rör samspel, det kompetenta barnet och barns utveckling i samband med högläsning. Vårt resultat visar att många av de tankar vi hade kring varför föräldrar läser och inte läser har visat sig stämma överens med resultatet. I resultatet kan det utläsas att föräldrar läser för sina barn för att de anser att läsning utvecklar ordförråd, fantasi och kreativitet. Resultatet visade även att barn tror att deras föräldrar läser för dem bland annat för att de ska lära sig eller för att de ska sova.

Studien undersöker föräldrars tankar om kvalitet i förskolan. Metod: Kvalitativa intervjuer. Resultat: Vi fann att de flesta föräldrar upplever processerna i förskolan som den största bäraren av kvalitet. Föräldrarna uttalade sig både för och emot förskolans genuspedagogiska uppdrag. Flertalet hade inte ens hört talas om att förskolan har ett sådant uppdrag. / Parent's conception of quality in preschool and their view on the preschools gender pedagogic mission

Titel: Föräldrasamverkan på en innerstadsskola utifrån ett lärarperspektivFörfattare: Minna Andersson och Johanna NäslundAndersson, M. och Näslund, J.(2006). Föräldrasamverkan på en innerstadsskola utifrån ett lärarperspektiv. (Parental involvement in a city center school - a teacher’s view) Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Utifrån ett lärarperspektiv vill vi beskriva hur föräldrasamverkan kan se ut på en innerstadsskola. Problemområdet har sin utgångspunkt i en inspektionsrapport som Skolverket har låtit sammanställa. Syftet med undersökningen är att ta reda på om Skolverkets bild stämmer och om det finns en möjlighet att ge en tydligare bild av den aktuella föräldrasamverkan som råder på en av skolorna. Vår frågeställning följs av underfrågor. Vår huvudfråga handlar om på vilket sätt utifrån ett lärarperspektiv föräldrasamverkan fungerar på en av innerstadsskolorna som omnämns i inspektionsrapporten. Underfrågorna handlar om hur föräldrasamverkan ser ut idag, hur samarbetet skapas mellan lärare och föräldrar, vad som är ett bra samarbete mellan lärare och föräldrar, vilka aspekter som är viktiga i samarbetet, vilka hinder där kan finnas för att samarbetet kan misslyckas samt hur kan samarbetet gynna eleverna och deras skolverksamhet. Vi valde undersökningsmetoder såsom kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer. Undersökningsgrupperna bestod av lärare, skolledning, elevvård och fritidspedagoger. Resultat visar att skolans föräldrasamverkan består av föräldramöten, avdelningsråd, skolråd och föräldrautbildning. Skolans föräldrasamverkan handlar även om den vardagliga kontakten. Genom den här kontakten är det viktigt att bygga upp ett förtroende så att föräldrarna ses som en samtalspartner genom att ta deras tankar och frågor på allvar. Skolans ledning menar att det är viktigt att föräldrarna känner att de kan vända sig till skolan om de har frågor eller vill lägga fram sina synpunkter. Skolans elevvård uttrycker att det är viktigt att vara tydlig i samarbetet och att kontakten mellan både skola och hem är regelbundna.