Gymnasievalet är något som är väldigt stort för många elever i årskurs nio. Valet kan spela en stor roll i elevernas framtid och det är därför viktigt att deras val är väl underbyggda. Dock finns det många influenser som påverkar eleverna i deras val, så som föräldrar eller upplevt genus.  Syftet med vår studie är att undersöka hur årskurs nio elever upplever föräldrars påverkan på deras gymnasieval. Studien ämnar att besvara följande frågeställningar: - Hur upplever ungdomar att deras föräldrar påverkar deras gymnasieval? - Finns det någon skillnad i föräldrarnas påverkan beroende på barnets upplevda genus? Studien utgår ifrån två teoretiska teorier såsom Patton & McMahon teori om STF-modellen och Linda S. Gottfredson teori om begränsningar och kompromisser. Den metodologiska utgångspunkten är en kvalitativ sådan i form av fokusgruppsintervjuer. Utifrån vårt insamlade material kan vi se att eleverna upplever en viss påverkan från föräldrarna på deras gymnasieval, men att denna föräldrapåverkan inte utgår från elevernas upplevda genus. Vi tycker oss se att det finns en subtil påverkan som eleverna inte är medvetna om som handlar om vilket gymnasieprogram eller skola de ska välja.

BakgrundBarncancer är relativt ovanligt, omkring 400 000 barn runt om i världen drabbasav cancer varje år. Några av de vanligaste cancerdiagnoserna är leukemier, hjärntumörer ochlymfom . Cancerdiagnosen och dess behandling påverkar barnens dagliga liv , vilket leder tillkänslor av ensamhe t och rädsla samt fysiska symtom som smärta och svårigheter att äta.Genom att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med cancer, kansjuksköterskan få en djupare förståelse för föräldrarnas känslor och behov.Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn medcancer.Metod:En l itteratur översikt med systematisk sökning gjordes i tre databaser, Cinahl, Medlineoch psycinfo. 12 artiklar inkluderades i studien och analyserades genom en integrerad analys.Resultat: Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Föräldrarnas känslor, förändringar ivardagen och föräldrarnas behov av stöd Föräldrarnas upplevelser av att leva med ett barnsom har cancer omfattar många olika känslor, som exempelvis chock, rädsla och misstro motdiagnosen. Även om d en känslomässiga påfrestningen påverkar föräldrarnas välbefinnandebåde fysisk t och psykis kt uttrycker föräldrarna hopp och acceptans inför det nya livet medcancerSlutsats:Vid kännedom om cancerdiagnosen upplevde föräldrarna känslor av chock ochrädsla. Föräldrarnas välbefinnande påverkades på flera olika sätt, bland annat psykiskt ochfysiskt till följd av cancerdiagnosen . Cancerdiagnosen påverkade även familjedynamiken ochrelationen mellan föräldrarna , vilket resulterade i att föräldrarnas b e hov av stöd ökadeFöräldrarnas stöd tillgodosågs av anhöriga och sjukvårdpersonal och medförde att dehan tera de den nya tillvaron bättre .Nyckelord:B arn cancer , f öräldrar och upplevelser .

Bakgrund: Ett barn dagligen drabbas av cancersjukdom i Sverige. Föräldrarna har en viktig del i vården som följer. Cancern leder till stora livsförändringar hos familjen och framkallar många olika känslor. Vården ska anpassas efter hela familjens behov och familjen ska göras delaktiga i vården. Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelse att ha ett barn som lider av cancer, samt hur de upplever att sjuksköterskan kan underlätta deras nya livssituation. Metod: En litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar ligger till grund. Resultat: Alla reagerade olika och det fanns många olika känslor som föräldrarna upplevde. Många föräldrar upplevde ett förändrat föräldraskap, då de kände sig osäkra på sin föräldraroll. Ett cancerbesked gjorde det svårt att planera framtiden och vardagen förändrades, då fokus låg på det sjuka barnets vård. Cancer gjorde att föräldrarna fick nya perspektiv och inte längre tog livet för givet. Information var något föräldrarna upplevde som viktigt. De ville ha all information och att den förmedlades på ett bra sätt och med känsla. Sjuksköterskan är ofta nära föräldrarna därmed utgör de ett stort stöd. Föräldrarna upplevde att sjuksköterskan hade ett stort ansvar att prata med och stötta dem i deras välmående under barnets sjukdom. Slutsats: Många känslor är inblandade när ens barn lider av cancer, det är svårt att förutse hur föräldrarna kommer reagera eftersom alla har unika upplevelser. Sjuksköterskan kan underlätta situationen genom god kommunikation och adekvat information. Det är viktigt att sjuksköterskan skapar ett band till familjen, för att stötta dem genom en svår tid. / Background: In Sweden one child is daily diagnosed with cancer. Parents have an important role in the care. A cancer diagnose is life changing for everybody and induces a lot of different feelings. The health care should be adapted to the whole family ́s need and the family should be involved in the health care. Aim: The aim of this study was to examine parents experience to have a child diagnosed with cancer and how they believe the nurse can facilitate in their new life situation. Method: A review based on 11 scientific articles. Result: All parents responded different and expressed different feelings. Many parents experienced a changed parenthood. The cancer diagnose made it difficult to plan for the future. Their everyday life changed, since focus was on the ill child. The diagnose gave new perspectives and they no longer took life for granted. The parents believed that information was important. They wanted as much information as possible and that the nurse delivered it in a good way. The nurse is often the one the parents connects to, which makes them a big support. The parents believed that the nurse had a responsibility to talk to and support the parent’s witch contributed to their wellbeing.Conclusion: A lot of feelings are involved when the child is diagnosed with cancer, it is hard to predict how the parents will react because everybody are unique. The nurse can support parents in the situation through good communication and adequate information. It is important that the nurse have a close interaction with the family, in order to support them.

Psykosomatiska ohälsosymtom har fördubblats hos barn och unga i Sverige sedan mitten av 1980-talet. Psykisk ohälsa kan ge konsekvenser tidigt i livet såsom försämrade skolresultat, och även allvarliga konsekvenser senare i livet. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan barn beroende på graden av upplevd tillit till sina föräldrar i relation till psykosomatiska symtom. Studien kontrollerar bakgrundsvariabler såsom pojke eller flicka, svenska som andraspråk eller modersmål samt om barnets/ungdomens föräldrar lever tillsammans eller ej. Utgångspunkter är följande hypoteser: 1. Barn som upplever att de ej har en tillitsfull relation till sina föräldrar uppvisar högre grad av psykosomatiska symtom än barn som har en tillitsfull relation till sina föräldrar. 2. Vissa psykosomatiska symtom förekommer i högre grad än andra psykosomatiska symtom hos barn som upplever att de inte har en tillitsfull relation till sin förälder. 3. Flickor upplever i högre grad psykosomatiska symtom i relation till upplevd tillit till föräldrar, jämfört med pojkar.  Studien utförs genom att undersöka data hämtad från anonymiserade enkätsvar ur LoRDIAs (Longitudinal Research on Development In Adolescence) Våg 1, vilken består av 1515 elever som är 12–13 år gamla. Skillnader analyseras genom att först utföra upprepade Mann-Whitney U-test. Vi fortsätter analysen med Anova-test och slutligen utför vi en fördjupad analys av de grupper som visar signifikanta skillnader i Anova-testet. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad mellan barn som upplever låg tillit till sina föräldrar jämfört med barn som upplever en hög tillit till sina föräldrar relaterat till grad av psykosomatiska symtom. Det finns en signifikant skillnad mellan flickor och pojkar gällande grad av psykosomatiska symtom. Samt skillnad både gällande upplevd tillit och grad av psykosomatiska symtom när barnets föräldrar ej lever tillsammans. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning. / Psychosomatic symptoms have doubled among children and adolescents in Sweden since the mid-1980s. Mental illness can have consequences early in life, such as poorer school results, and serious consequences later in life. The purpose of the study is to investigate whether there are differences between children, depending on the degree of perceived confidence in their parents in relation to psychosomatic symptoms. The study checks background variables such as boy or girl, Swedish as a second language or mother tongue, and whether the child's/youth's parents live together or not. Starting points are the following hypotheses: 1. Children who feel that they do not have a trusting relationship with their parents show a higher degree of psychosomatic symptoms than children who feel they have a trusting relationship with their parents. 2. Some psychosomatic symptoms occur to a greater extent than other psychosomatic symptoms in children who feel that they do not have a trusting relationship with their parent. 3. Girls experience psychosomatic symptoms to a greater extent than boys, related to degree of perceived confidence in their parents. The study is carried out by examining data obtained from anonymized survey responses from LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) Wave 1, which consists of 1515 pupils who are 12–13 years old. Differences are analyzed by first performing repeated Mann-Whitney U- Test. We continue the analysis with Anova test and finally we perform an in-depth analysis of the groups that show significant differences in the Anova test. The result shows that there is a significant difference between children who experience low confidence in their parents compared to children who experience a high confidence in their parents related to the degree of psychosomatic symptoms. There is a significant difference between girls and boys regarding the degree of psychosomatic symptoms. And a significant difference both in terms of perceived confidence and degree of psychosomatic symptoms when the child's parents do not live together. The study's results are in line with previous research.

Årligen ges ett antal familjetidningar ut i Sverige som på ett eller annat sätt medverkar till att forma den bild av familj som finns i just Sverige. Syftet med undersökningen är att analysera hur familjetidningarna Vi Föräldrar och Mama porträtterar familjer genom sina texter och fotografier. Syftet är vidare även att undersöka hur allomfattande familjetidningarna är gällande olika former av familjekonstellationer. Undersökningen vänder sig till respektive familjetidnings utgåvor som publicerats under år 2020, och dessa har hittats genom den digitala prenumerationstjänsten ARCY. Familjetidningarna har analyserats genom en kritisk diskursanalys, där analysen utgår från Norman Faircloughs tredimensionella modell som innefattar dimensionerna text, diskursiv praktik samt social praktik. Resultatet som framkommer ur den kritiska diskursanalysen påvisar hur det föreligger en tydlig bild kring hur en familj ser ut utifrån Vi Föräldrar och Mama. Likaså påvisar resultatet att tvåsamhetsnormen lyser starkt med sin närvaro, precis som också heteronormen gör i de undersökta familjetidningarna. / Every year, a number of family magazines are published in Sweden that in one way or another contribute to shaping the image of family that exist in Sweden. The purpose of this study is to analyze how the family magazines Vi Föräldrar and Mama portray families through their texts and photographs. The purpose is also to analyze how comprehensive the family magazines are regarding various forms of family constellations. The material in the analysis consists of each family magazine's editions published in 2020 and these have been found through the digital subscription service ARCY. The family magazines have been analyzed through a critical discourse analysis, where the analysis is based on Norman Fairclough's three-dimensional model, which includes the dimensions text, discursive practice and social practice. The results that emerge from the critical discourse analysis show that there is a clear picture of what a family looks like based on Vi Föräldrar and Mama. The result also shows that the norm of duality and the heteronorm is overrepresented in the examined family magazines. / <p>2021-06-02</p>

Bakgrund: Dödsfall bland barn i Sverige är ovanligt. Ungefär 98 % av alla barn som vårdas på intensivvårdsavdelning överlever upp till vuxen ålder. Detta gör att sjukvården saknar erfarenhet av omhändertagande av föräldrarna till ett döende barn. Ett barns död väcker starka känslor hos föräldrarna. De kan känna förtvivlan, sorg, chock, skuld och depression. Genom familjecentrerad vård kan sjukvården stödja föräldrarna i deras svåra situation vid vården av barnet i livets slutskede. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelser i samband med att deras barn dör på en intensivvårdsavdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Även manuell sökning genomfördes. Nio artiklar inkluderades. Relevanta artiklar analyserades för att identifiera kategorier. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och tolv underkategorier. Huvudkategorierna var: samspelet mellan föräldrar och personal, förtroende för vården runt det döende barnet, omgivningens betydelse för föräldrarna, att få vara förälder och olika former av stöd. Slutsats: Genom ökad kunskap och förståelse för föräldrarnas upplevelser i samband med att ett barn dör på en intensivvårdsavdelning kan personalen bättre hantera föräldrarnas sorg och tillgodose deras behov. / Background: Death during childhood in Sweden is uncommon. Approximatley 98% of all children cared for in the intensivecareunit survive into adulthood. This means that the public health care system does not acquire much experience in taking care of parents of a child who has died. A child’s death leads to strong emotional experiences for parents. They can experience hopelessness, grieving, shock, guilt, and depression. Through family centered care, the health care system can support parents during the difficult period with end-of-life health care for a child. Aim: The aims of this literature review was to examine parental experiences in connection with the death of their child in an intensive care unit setting. Method: A systematic literature search was conducted. Articles were searched in the databases CIHNAL, PubMed and PsycINFO. Manual search was also conducted. Nine articles were included. Relevant articles were analyzed for categories. Result: The analysis resulted in five main categories, and twelve sub categories. The main categories included the following: interplay between parents and personnel, parental trust in the dying child’s health care management, the impact of the surroundings on the parents, the ability for the parents to maintain a parental role and various forms of support. Conclusion: Through better knowledge and understanding of parental experience when a child dies in an intensive care unit, personnel can better manage the parents grief and meet their needs.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamheten i förskolan förhåller sig till visionen en förskola för alla. Mer specifikt är att undersöka hur pedagoger, föräldrar och rektor uppfattar begreppet en förskola för alla. Tanken är även att se hur uppfattningen om visionen skiljer sig mellan pedagoger, rektor och föräldrar samt hur den aktuella förskolan arbetar för att förverkliga visionen samt vilka möjligheter och svårigheter som uppstår i förverkligandet av denna vision. Resultatet blev att alla intervjuade personer uppfattade att en förskola för alla innebar att alla är välkomna oavsett bakgrund, etnicitet, religion, sexuell läggning etc. Enligt rektorn och pedagogerna på förskolan var det viktigt att tillgodose allas behov och anpassa verksamheten så alla kan vara med. Rektorn uttalade sig om att alla barn är allas barn och man har ansvar för alla barn. I undersökningen framkom det en svårighet att uppfylla visionen då tiden för att hinna med var knapp. Föräldrarna lyfte även fram att förskolan gjorde ett bra arbete för att förverkliga visionen och att de såg utveckling hos sina egna barn. Metoden som användes för att få fram detta resultat var intervjuer med pedagoger och rektor. Föräldrarna svarade skriftligt på hemskickat formulär.

Studien som gjorts är kvalitativ och behandlar hur unga vuxna som ännu inte har barn konstruerar bilden av sitt framtida barn. Som grund har vi haft socialkonstruktivismen som ontologisk och epistemologisk position.  Frågeställningarna i studien är: Hur talar individer som ännu inte har barn om sitt framtida barn? Påverkar individens tidigare socialisationsprocess tankarna av det framtida barnet? Vilka centrala institutioner hänvisar individen till i talet om sitt framtida barn? I studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och dessa har sedan transkriberats analyserats. Det har visat sig att individernas egen socialisationsprocess speglar av sig på hur de talar om sitt framtida barn. Värderingar, egenskaper, skola och relationer är de centrala institutioner vi funnit i empirin. Resultatet har kopplats samman med teorier som socialisationsprocessen, institutioner, habitus, risksamhället, modernitet och självidentitet samt angränsande forskning.

No description available.

No description available.