Bakgrund: Känslor av maktlöshet kan påverka sjuksköterskors engagemang och ansvar för patienter. Sjuksköterskor har i sin profession ansvar för patienters omvårdnad och vill hjälpa patienter att bli friska. När sjuksköterskor inser att målet inte kan fullföljas kan känslor av maktlöshet uppstå. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av maktlöshet vid vård av patienter. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Av analysen framkom att sjuksköterskor upplever maktlöshet i olika vårdsammanhang. Fyra rubriker identifierades: otillräcklighet, frustration, rädsla och förlorad kontroll. Diskussion: Maktlöshet har diskuterats utifrån två påståenden: Höga krav har visat sig ge känslor av maktlöshet hos sjuksköterskor. När läkare inte lyssnar på sjuksköterskor känner de sig maktlösa. Konklusion: Maktlöshet är negativt laddat och kan ge konsekvenser för den enskilda sjuksköterskan och omgivningen. Ytterligare forskning om fenomenet maktlöshet samt strategier för att minska dessa känslor bör uppmärksammas. / Background: Feelings of powerlessness can affect nurses’ commitment and responsibility for patients. In their profession the nurses’ has responsibility for the patients and wants to help the patients get well. When the nurses’ realize that the goal can’t be achieved a sense of powerlessness can occur. Aim: Was to describe nurses’ experiences of powerlessness when caring for patients. Method: A literature review with a qualitative approach. The study was based on 12 scientific articles. Result: From the analysis four categories of nurses’ experiences of powerlessness emerged. They were: inadequacy, frustration, fear and lack of control. Discussion: Powerlessness has been discussed based on two statements: It has been shown that high demands give feelings of powerlessness among nurses’. When physicians don’t listen to the nurses’ they feel powerless. Conclusion: Powerlessness is a negative feeling and can give consequences for the nurse and the surrounding people. Further research about the phenomenon of powerlessness is needed and strategies to reduce those feelings.

Bakgrund: Stroke är en vanlig förekommande hjärt- och kärlsjukdom världen över. Vid stroke uppstår en skada i hjärnan på grund av syrebrist. Orsaken är antingen en infarkt eller en blödning i hjärnans kärlsystem. Detta kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Sjuksköterskan kommer ofta att komma i kontakt med personer som insjuknat i stroke och därför är det viktigt att ha förståelse för hur de erfar livet efter stroke. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av livet efter insjuknandet i stroke. Metod: En litteraturöversikt baserad på studier med kvalitativ ansats. Tre databaser användes vid sökningen av artiklarna. Tolv artiklar inkluderades till resultatet. Analysen utgick ifrån en femstegsmodell. Resultat: Erfarenheten av livet efter stroke är en förändrad livssituation. Denna förändring beskrivs i subteman förändrad kropp, förändrad självbild, förändrade relationer, beroende av andra, begränsat deltagande i sociala aktiviteter och anpassning till ny vardag. Slutsats: Resultatet visade att livssituationen förändrades efter insjuknandet och anpassningen till situationen upptog en stor del av personernas liv. Kunskap om erfarenheterna som strokeinsjuknade upplever leder till att sjuksköterskor får en större insyn i personernas livsvärld och kan ge omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv. / Background: Stroke is a common occurring cardiovascular disease worldwide. When the stroke occurs a brain damage appears from lack of oxygen. The cause is either an infarct or a hemorrhage in the brain's vascular system. This can lead to physical and mental disabilities. The nurse will often come into contact with those suffering from stroke, and therefore it is important to have understandings of how they experience life after stroke. Aim: The aim was to describe people's experiences of life after stroke. Method: A literature review based on studies with a qualitative approach. Three databases were used in the search of the articles. Twelve articles were included to the result. The analysis was based on a five-step approach. Results: The experience of life after stroke is a changed life situation. This change is described in subthemes altered body, altered self-image, changed relations, dependent on others, limited participation in social activities and adaptation to a new every day. Conclusion: The results showed that the living situation changed after onset and adaptation to the situation occupied a large part of the people's lives. Knowledge of experience from people having a stroke leads the nurses to have a greater insight into the person’s lifeworld and can give nursing from a holistic perspective.

Bakgrund: Sepsis är vanligt förekommande och ett av de allvarligaste sjukdomstillstånden med hög mortalitet. Tillståndet medför stort lidande för den drabbade patienten. Tidig identifiering och snabb behandling är avgörande för patientens överlevnad och fortsatta hälsa. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter med sepsis och har därmed en viktig roll vid identifiering och behandling av sjukdomstillståndet. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering av sepsis.   Metod: En litteraturöversikt valdes som metod till denna uppsats. Datainsamling skedde via databaserna Cinahl Complete och PubMed och resulterade i tio kvantitativa och en kvalitativ artikel som svarade på syftet. Utvalda artiklarhar kvalitetsgranskats och sedan analyserats utifrån de fyra analysstegen som finns beskrivna i Friberg. Resultat: Fyra kategorier framkom: sjuksköterskans kunskap, bedömningsinstrument, implementering av protokoll och riktlinjer samt arbetsmiljö.   Sammanfattning: Som ett resultat av analysen framkom flera faktorer som kan påverka sjuksköterskans identifiering av sepsis. Bristande kunskap och avsaknad av utbildning, hög arbetsbelastning, vårdprotokoll, riktlinjer och screeningverktyg var faktorer som kan påverka sjuksköterskornas identifiering av sepsis. Det behövs mer utbildning för att kliniskt verksamma sjuksköterskors kunskap om sepsis ska öka. / Background: Sepsis is common and one of the most serious diseases with a high mortality. The condition causes great suffering to the affected patient. Early identification and treatment are crucial for the patient's survival and continued health. The nurse is responsible for the care of patients with sepsis and play an important role in identifying and treating the condition.  Aim: The aim was to describe factors that may affect the nurse's identification ofsepsis. Method: A literature review was chosen as the method of this essay. Data collection wasperformed using the databases Cinahl Complete and PubMed and resulted in ten quantitative and one qualitative article that answered the purpose. Selectedarticles have been quality reviewed and then analyzed using the four analysing steps described in Friberg.  Results: Four categories emerged: the nurse's knowledge, assessment instruments, implementation of protocols and guidelines and work environment. Summary: As a result of the analysis, several factors emerged that may affect the nurse´s identification of sepsis. Lack of knowledge and lack of education, highworkload, care protocols, guidelines and screening tools were some of the factors that emerged in the results of the literature review. More education is needed to increase clinically active nurses' knowledge of sepsis.

Bakgrund: Helamning är när det nyfödda barnet enbart får bröstmjölk, vitaminer och läkemedel vilket rekommenderas i 6 månader till alla världens mödrar. Amning har många positiva fördelar för både barnet och modern. När amningen inte fungerar bidrar det ofta till negativa känslor av skuld, oro och misslyckande. För att hjälpa mödrarna att få amningen att fungera bedrivs amningsstöd av vårdpersonalen på olika sätt. Amningsstöd beskrivs som en blandning av praktisk hjälp, information och psykiskt stöd. Det har visats att amningsstöd både ökar durationen av helamning och mödrarnas tro på den egna förmågan. Syfte: Syftet är att studera hur amningsstöd upplevs av nyblivna mödrar. Metod: En litteraturstudie baserad på 16 vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. De databaser som användes var CINAHL, PubMed och SveMed. Resultat: Utifrån de inkluderade studiernas resultat framkom det att mödrarnas upplevelser av amningsstöd kunde delas in i positiva och negativa upplevelser. De positiva upplevelserna hade att göra med bemötande, ageranden och social miljö som upplevdes stödjande, samt ett adekvat praktiskt stöd och uppföljning efter hemgång. Bekräftelse, uppmuntran, praktiska tips och ett individuellt utformat amningsstöd värderades högt av många mödrar. De negativa upplevelserna handlade om bemötande, information, praktiskt- och känslomässigt stöd som upplevts bristande, samt otillräcklig tid. Motstridiga råd, ett kallt bemötande och för lite tid med personalen var några faktorer som bidrog till en negativ upplevelse. Slutsats: När amningsstödet resulterade i att mödrarna kände sig bekräftade, bra bemötta och bidrog med praktisk kunskap upplevdes det positivt. Amningsstöd som istället bidrog till förvirring och känslor av att inte vara prioriterad eller unik som individ upplevdes som negativt. Resultaten från denna studie kan bidra till utveckling av ett personcentrerat amningsstöd. / Background: Exclusive breastfeeding is when the newborn baby receives only breastmilk, vitamins and medicine in terms of nutrition. This is what is recommended globally, to all women the first six months of their baby’s life. Breastfeeding comes with multiple benefits for both the baby and the mother. Encountering breastfeeding difficulties often results in negative emotions such as guilt, worry and failure. To help these mothers towards successful breastfeeding, different kinds of breastfeeding support are used by health care professionals. Breastfeeding support is described as a mixture of practical help, information and psychological support. Research has shown that breastfeeding support increases both the duration of exclusive breastfeeding and the mothers faith in their own ability to breastfeed. Aim: To study the experiences of new mothers concerning breastfeeding support. Method: A literature review based on sixteen scientific articles with qualitative inquiry. The databases used were CINAHL, PubMed and SveMed. Results: The results of the included articles on the experiences of breastfeeding support could be divided into positive and negative experiences. The positive experiences were related to how the health care workers treated them, acted and the social environment. Also fulfilling practical support and follow-up was considered positive. Factors greatly valued were confirmation, encouragement, practical tips and follow-up after leaving the hospital. The negative experiences described themes of attitudes, information, time and also practical- and emotional support that were all lacking. Factors contributing to negative experiences were conflicting advice, harsh attitudes and not enough time with the health care professionals.   Conclusion: It was received as positive experiences when the breastfeeding support resulted in feelings of confirmation, being well treated and given the practical knowledge the mothers needed. When the support instead resulted in confusion and feelings of not being a priority or a unique individual it became a negative experience. The results of this study can be a foundation for the development of breastfeeding support focusing on every unique mother.

Bakgrund: I det naturliga åldrandet sker det förändringar med kroppen som påverkar den äldres dagliga liv. I åldrandet tillkommer ofta sjukdomar som kräver behandling i form av läkemedel. Termen polyfarmaci används vid användning av flera läkemedel inom vetenskapen. Läkemedel är idag den vanligaste behandlingsformen som kan bidra till både positiva och negativa konsekvenser hos den äldres hälsa. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnadsproblem vid polyfarmaci hos äldre. Metod: En litteraturöversikt utfördes över 11 kvantitativa artiklar som söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och MedLine. Sökorden som bland annat användes var polyfarmaci, äldre, riskfaktorer och omvårdnad. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är sjuksköterskan Carnevalis (1996) modell som handlar om omvårdnadsdiagnostik. Resultat: Ur de valda artiklarnas resultat framkom det fyra huvudkategorier: 1) fall och fallrisk som berör hur den äldres risk för fall ökar vid intag av många läkemedel och vad konsekvensen av detta leder till. 2) Bristande följsamhet belyser orsaker till varför läkemedelsordinationer inte följs av varken patienter eller vårdpersonal. 3) Nutritionsstatus och malnutrition berör hur polyfarmaci kan påverka den äldres nutritionsstatus och att en följd av detta kan leda till malnutrition och andra konsekvenser. Den sista huvudkategorin som är 4) funktionsnedsättning berör hur polyfarmaci kan påverka den äldres funktionsförmåga i dagligt liv. Diskussion: En svårighet som framkommer är att definitionen för polyfarmaci inte är helt fastställd. Trots detta framkommer det omvårdnadsproblem som har samband med läkemedel men som även kan korrelera med multisjuklighet som är vanligt förkommande i och med det naturliga åldrandet. / Background: In the natural aging process, changes occur in the body that affect the elderly person's daily life. Aging often leads to diseases that require treatment in form of drugs. The term polypharmacy describes the use of multiple drugs. Medications are the most common form of treatment and may contribute to both positive and negative effects on elderly’s health. Aim: The aim was to illuminate nursing problems in elderly regarding polypharmacy. Method: A literature review was performed based on 11 quantitative scientific articles. Databases used were Cinahl, PubMed and MedLine. Among the keywords used were polypharmacy, aged, risk factors and nursing. The theoretical framework was nurse Carnevali’s model (1996) dealing with nursing diagnosis. Results: From the selected articles’ results revealed four main categories were: 1) fall and risk of falling, which relate to how the elderly’s risk of falling increases with intake of many medications and its consequences, 2) non- adherence highlights the reasons why prescriptions are not followed neither by patients nor healthcare professionals. 3) Nutritional status and malnutrition concerns how polypharmacy can affect the elderly’s nutritional status and as a consequence lead to for example malnutrition, and 4) functional decline and the elderly’s (dis)ability to function in daily life is the last major category that could be affected by polypharmacy. Discussion: A difficulty that emerges from the literature is that the definition of polypharmacy is not identified. Despite this, it appears the nursing problems related to drugs can also correlate with multimorbidity which is common in the natural aging process.

Bakgrund: När en familjemedlem insjuknar i demenssjukdom påverkas hela familjen. Närstående blir involverade i omvårdnaden för familjemedlemmen som lever med en demenssjukdom. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge information och stöd till närstående för att uppleva en hanterbar tillvaro. Att kunna förespråka upplevelser och behov hos både närstående och personen med demenssjukdom kan vara utmanande i arbetet för sjuksköterskan. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en familjemedlem som har en demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design. Tolv artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen och analyserades induktivt genom Fribergs femstegsmodell vilket resulterade i fem kategorier. Resultat: Närstående upplevde att det egna jaget samt relationen till familjemedlemmen förändrades. Att vårda en familjemedlem var emotionellt påfrestande och vardagen påverkas både socialt, ekonomiskt samt närståendes arbetsliv. Även omgivningen påverkade närstående, delvis huruvida omgivningen såg på familjemedlemmen samt vilket stöd närstående upplevde att de fick. Slutsats: Att kunna ge stöd och information till närstående har påvisat vara bristfällig. Sjuksköterskan behöver ha en djupare förståelse kring hur närstående påverkas i vardagen, både fysiskt och psykiskt. Vidare finns behov för utveckling av nya rutiner samt strategier kring hur det ska bli mer tydligt för sjuksköterskan att tillgodose närståendes behov av stöd. / Background: When a family member is affected with dementia, the entire family gets affected. Relatives are involved in the care of a family member living with dementia. The nurse has an important role in providing information and support for relatives, so they can experience a manageable everyday life. Being able to advocate experiences and needs for the relative and the person with dementia can be challenging for the nurse. Objective: To describe relatives´ experiences of living with a family member who has dementia. Method: Literature overview with qualitative design. Twelve articles passed the quality review protocol and were inductively analyzed by Friberg's five-step model, resulting in five categories. Result: Relatives´ experiences that their own self as well as the relationship with family members changed. Caring for a family member was emotionally strenuous and everyday life was affected socially, economically as well as their working lives. The surrounding area affected the relatives, partly how the surroundings looked at the family member and what kind of support the relatives´ experienced that they were given. Conclusion: Being able to provide support and information to relatives has proven to be inadequate. The nurse needs a deeper understanding of how relatives are affected in everyday life, both physically and mentally. Furthermore, there is a need for development of new routines as well as strategies on how it becomes clearer for the nurse to meet the relatives needs of support.

Bakgrund: Idag är utbredningen av demenssjukdom stor världen över. Med endemenssjukdom ökar risken för undernäring. I kompetensbeskrivning försjuksköterskan bör riskbedömningar göras för undernäring och relevanta åtgärder motdetta bör sättas in. Om sjuksköterskan inte sätter in adekvata åtgärder motundernäring kan personen i fråga drabbas av konsekvenser och försämrar på så sättlivskvalitén. Syfte: Att beskriva effekten av måltidsstödjande åtgärder hos personermed demenssjukdom för att förebygga undernäring. Metod: Litteraturöversiktbaserad på artiklar med kvantitativ ansats. Datainsamling gjordes i CINAHL,MEDLINE och PsycINFO och en manuell sökning gjordes därefter i valda artiklarsreferenslista. Dataanalys gjordes utifrån Fribergs trestegsmodell efter att alla artiklarvalts ut. Resultat: Resultatet i denna litteraturöversikt visade att med enkla metoderkunde näringsstatusen förbättras hos personer med demenssjukdom. Förändringarkunde ses genom att ändra i måltidsmiljön, utföra riskbedömningar och följa uppdessa. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar över att följa upp riskbedömningar ochsätta in adekvata åtgärder för detta. Med enkla medel kan näringsstatusen förbättrasoch undernäring förebyggas hos personer med demenssjukdom / Background: The prevalence of dementia is great worldwide. Living with dementiaincrease the risk of suffering from malnutrition. In the competence description fornurses’ risk assessment should be made for malnutrition and insert relevant actionsagainst it. If the nurse doesn’t insert relevant actions against malnutrition, the personin question may suffer from consequences and thus impair the quality of life. Aim: Theaim of this study was to describe the effect of dining interventions in people living withdementia to prevent malnutrition. Method: A literature review was performed basedon articles with a quantitative design. Data was collected from CINAHL, MEDLINEand PsycINFO. A manual search was made from chosen articles reference list. Afterevery article was found, analysis was made with Friberg’s three-step model. Result:The result shows that with simple actions the nutritional status was improved inpersons living with dementia. Changes could be seen by modify the meal environment,make a risk assessment and to ensure weight gain. Conclusion: Nurses has aresponsibility to follow up risk assessment and insert adequate arrangements. Withsimple actions the nutritional status could improve, and malnutrition could beprevented in persons with dementia.

Bakgrund: Återhämtning är ett begrepp som tolkas på olika sätt i den psykiatriska vården eftersom det saknas konsensus i frågan. De flesta definitionerna framhåller patientens egna erfarenheter av vad hen finner hjälpsamt för att skapa en meningsfull tillvaro, även vid kvarvarande psykiska symtom. Återhämtning har beskrivits som ett återtagande av makten över sitt liv. I studien används termen psykiatriska tillstånd vilket innebär diagnostiserade, allvarliga former av psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av den egna återhämtningsprocessen vid psykiatriska tillstånd. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa artiklar. Dessa analyserades med hjälp av en konceptuell modell från Phil Barkers tidvattenmodell; de tre domänerna “Självet”, “Världen” och “Andra”. Tidvattenmodellen användes också som teoretisk utgångspunkt i diskussionen.   Resultat: Patienterna beskrev personliga erfarenheter av återhämtning ur individuella, relationella och samhälleliga perspektiv. Faktorer som främjade återhämtningsprocessen var försoning, kunskap, omtolkning av livsberättelsen, ansvarstagande samt goda relationer till närstående, familj och vårdpersonal. Faktorer som försvårade återhämtningsprocessen var förlust av identitet, stigmatisering samt brist på information och delaktighet. Diskussion: Utifrån resultatet diskuterades tre teman; “acceptans”, “delaktighet vid beslutsfattande” och “patienters behov av ömsesidiga relationer”. Områdena problematiserades genom att knytas an till tidvattenmodellen samt arbetsmodellen “delat beslutsfattande” (Shared Decision Making, SDM). Dessutom diskuterades det sociala nätverkets betydelse i återhämtningsprocessen. / Background: Recovery is a concept that is interpreted differently in psychiatric care since there is no consensus about the issue. Most definitions emphasize the patient's own experiences of what he/she finds helpful in creating a meaningful life, despite any remaining psychological symptoms. Recovery has been described as a reclamation of power over one’s life. This study uses the term psychiatric conditions, which means diagnosed, serious forms of mental illness. Aim: The aim was to describe adult patients' experiences of their own recovering process in relation to psychiatric conditions. Method: The study is a literature review based on ten qualitative articles. These were analyzed using a conceptual model from Phil Barker's tidal model; the three domains of "Self", "World" and "Others". The tidal model was also used as a theoretical framework in the discussion. Results: Patients described personal experiences of recovery from individual, relational and societal perspectives. Factors that promoted the recovery process were reconciliation, knowledge, reinterpretation of one’s life story, responsibility, as well as good relations with close relatives, family and healthcare professionals. Factors that complicated the recovery process were loss of identity, stigmatization and lack of information and participation. Discussion: Based on the outcome, three themes were discussed; "Acceptance", "participation in decision making" and "patients' need for reciprocity in relationships". These areas were problematized by being linked to the tidal model and the Shared Decision Making (SDM) working model. In addition, the importance of social networking in the recovery process was discussed.

Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa är en växande patientgrupp. I denna litteraturöversikt ses psykisk ohälsa som ett vitt begrepp som rymmer både lindrigare former av psykisk ohälsa och inkluderar allvarligare psykiska tillstånd och diagnoser. Gemensamt är att dessa patienter får ett bristfälligt bemötande i kontakt med vården. Personcentrerad vård är ett begrepp som används flitigt inom sjukvården. Avsikten är att stärka patienters autonomi och bidra till en trygg och säker vård. Syfte: Att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa på sjukhus. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Utifrån sökdatabaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO har 14 artiklar valts ut. Publiceringsår 2011-2017. Resultat: Flera olika faktorer påverkar sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa på sjukhus. Dessa är attityder och känslor, organisation och kunskap. Patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskor har olika syn på vårdrelationen vilket också påverkar sjuksköterskans bemötande. Konklusion: Flera av faktorerna som presenteras i litteraturöversiktens resultat är påverkbara. Sjuksköterskor behöver vetskap om vilka faktorer som påverkar deras bemötande av patienter med psykisk ohälsa på sjukhus för att kunna skapa förutsättningar för att möta deras komplexa omvårdnadsbehov. Kunskapen behöver även implementeras på vårdavdelningar och spridas vidare inom hälso- och sjukvårdsorganisationen. / Background: Patients with mental illness are an increasing group. In this literature review, mental illness is seen as a widely spread concept that includes both minor forms of mental illness and more serious mental conditions and diagnosis. Patients with mental illness receives poor treatment encounter the healthcare. Person-centered care is a term that is frequent used in healthcare. The intention is to strengthen patients' autonomy to ensure secure care to all patients. Aim: To illustrate factors that affect the nurse treatment of patients with mental illness in hospitals. Method: The study was conducted as a literature review. Data collection was found through searches in PubMed, CINAHL and PsycINFO. 14 articles between 2011-2017 were selected. Results: Attitudes and emotions, organization and knowledge is factors that affect nurses treatment of patients with mental illness in hospital. Nurses and patients with mental illness have different views on the nurse-patient relation. Conclusion: These factors are possible to change. Nurses need knowledge about the factors that affect their treatment of patients with mental illness in hospitals to create circumstances that offers adequat care. It is important that knowledge spreads in healthcarewards and also implements furhter in the healthcare organisation.

Background: The urinary catheter was designed by Foley in 1937.  There are diverse types of urinary catheters. Complications are common to patients living with indwelling urinary catheters. Nurses have the responsibility to provide information about the catheter to patients. Aim: To describe patients’ experiences of living with an indwelling urinary catheter. Method: A literature review of qualitative study was carried out. 10 articles were analysed. Friberg’s analysis model was used to analyse data. Results: Patients had different perceptions about living with indwelling urinary catheters. Some needed to adjust to having indwelling urinary catheters as part of their life. Others experienced catheter related problems such as pain, leakage and discomfort. Patients expressed need for support from family and healthcare professionals. Conclusion: Patients felt that they had received inadequate information from healthcare professionals and needed information about having an indwelling urinary catheter.