I den här kvantitativa undersökningen söker jag svar på frågorna: "Hur framställs eller gestaltas de olika partiledarna i bilder publicerade i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under valrörelsen från den 19 augusti 2010 till den 19 september 2010" och "Finns det skillnader mellan hur de olika tidningarna framställer eller gestaltar de olika partiledarna och hur ser dessa skillnader i så fall ut?". Med hjälp av teorier kring nyhetsvärdering och gestaltning försöker jag förklara varför bildrapporteringen ser ut som den gör. Genom att analysera 891 bilder med hjälp av ett fyrtiotal variabler har jag till exempel kunnat se att Sahlin och Reinfeldt är de som får mest utrymme i alla kategorier, att Åkesson behandlas annorlunda än de andra och att Expressen är partisk i sin rapportering till fördel för Reinfeldt och till nackdel för Sahlin. Jag har också sett att kvällstidningarna och dagstidningarna till viss del arbetar efter olika medielogiker- även när det gäller bildrapportering.

No description available.

Denna uppsats undersöker vilken betydelse partiledarens popularitet hos väljarkåren har för partiernas valresultat. Forskningsfrågan för studien lyder: “Hade väljarnas inställning till de svenska riksdagspartiernas ledare någon kortsiktig och omedelbar betydelse för resultaten i riksdagsvalen mellan åren 1988 och 2014?” Den metod som används är multipel logistisk regression där den beroende variabeln är partival och den förklarande variabeln är väljarnas inställning till partiledaren. Vidare kontrollerar regressionen för valår samt väljarnas kön, ålder, utbildningsnivå, ideologisk vänster-högerplacering och bostadsortens slag. Datamaterialet är aggregerade årliga, nationella enkätundersökningar från SOM-institutet. Resultaten visar i huvudsak signifikanta men svaga positiva samband mellan väljarnas inställning till partiledaren och partivalet. Socialdemokraterna är det parti där ledarens popularitet förefaller vara viktigast för röstutfallet.

Syftet med den hä̈r uppsatsen ä̈r att undersö̈ka huruvida det finns skillnader vad gäller utrymme och framstä̈llningen av partiledarna i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under en månad före det svenska riksdagsvalet 2014. Vi har också undersökt om skillnaderna beror på könstillhörighet eller partitillhörighet. Som grund för undersökningen ligger en kvantitativ innehållsanalys. Materialet består av 540 artiklar och 565 tillhörande bilder. Artiklarna är hämtade från Retriever Mediedatabas och kommer från ovan nämnda tidningar, de är publicerade från den 14 augusti till och med den 14 september 2014. Resultaten visar att det finns skillnader i hur stort utrymme respektive partiledare får. Partiledarna för de största partierna får mest medieutrymme. Undersökningen visar att det även finns skillnader i framställningen. Åkesson framställs klart mest negativt, Schyman framställs mest positivt medan bilden av Lööf i stor utsträckning är vinklad åt båda hållen. Vi har sett exempel på användandet av medielogik i framställningen och vad vi uppfattar som stereotyp framställning, till exempel att de kvinnliga partiledarna ler på bild i högre grad än sina manliga kollegor. Överlag är skillnaderna dock inte stora.

Denna uppsats analyserar den moderata partiledarens Fredrik Reinfeldts partistämmotal på partistämman 2005 i syfte att utröna huruvida den uttryckta ideologin i dessa tal är typiskt moderata, eller om den mediala ryktesspridningen som ägde rum under hösten samma år, angående ett eventuell närmande till socialdemokratin, var ett grundat påstående. Uppsatsen behandlar Fredrik Reinfeldts inledande och avslutande partistämmotal att analyseras via en interpretativ modell baserad på idealtyper och parametrar. Denna modell kompletteras med en intertextuell jämförelse mellan Reinfeldts tal och partistämmotal från Carl Bildt och Bo Lundgren. Avslutningsvis följer en kortfattad hermeneutisk reflektion. Totalt rör det sig om sex tal som analyseras. Tidsperspektivet motiveras i forskningsläget och i stycket material. Resultatet visar att Fredrik Reinfeldts uttryckta ideologi skilde sig från den typiska moderata ideologin på en rad punkter. Skillnaden kunde utskiljas i både parametrarna såväl som i kontrast till den moderata idealtypen. Vad som skiljer Reinfeldt från de två övriga partiledarna och som framställer honom i en mer socialdemokratisk dager än tidigare moderater, är att han anknyter till en traditionell konservativ tankegång där en politiker skall hysa respekt till vad som redan skapats i fråga om samhällsinstitutioner och traditioner. Det historiska arvet i statsapparaten måste förändras varsamt och långsamt. Politik skall reformera samhället inte vända det upp och ner via radikala omställningar. Således handlar hans politik om att applicera den moderata ideologin på den redan existerande, av socialdemokratin skapade, välfärdsstaten. Mötet mellan en efter konservativt tillrättalagd, moderat tanke och en socialdemokratisk struktur, skapar ett slags socialliberalt mellanläge. Fredrik Reinfeldt uppvisar även en mer tudelad syn på människan och en större tilltro till välfärdsfunktionerna.

I och med förflyttningen av politik till sociala medier och den ökande personifieringen av politiska aktörer blir det allt viktigare att undersöka den politiska kommunikationen på den visuella plattformen Instagram. Detta då gränsen mellan privatliv och politik suddas ut alltmer och det är viktigt att kartlägga de indikatorer som för dem samman. Syftet med denna studie är att studera hur svenska partiledare personifierar sig själva i sin kommunikation på sociala medier och besvara frågorna i hur stor utsträckning personifieras partiledarna i sin kommunikation, hur privata jämfört med politiska är partiledarna på sina privata Instagramkonton och om det finns någon skillnad i personifiering mellan de manliga och kvinnliga partiledarna? Studien är en kvantitativ innehållsanalys av den bildbaserade plattformen. Urvalet är samtliga inlägg från den 9 juli till den 9 september 2018 av de sex partiledarna som hade en egen Instagram. Totalt undersöktes 488 inlägg. Resultatet visar en personifiering av partiledarna där de oftare framställer sig själva i en privat kontext. Alla sex partiledare är lika mycket eller mer privata än politiska i sin gestaltning och graden av personifiering är relativt lika hos de manliga och kvinnliga partiledarna men att samtliga manliga partiledare framställer sig själva mer personligt. Detta går emot traditionell media där kvinnliga partiledare oftare framställs i privat kontext.

Problemformulering och syfte: Inför valet 2018 valde flera influencers att intervjua partiledare. Väljare hade då möjlighet att vända sig till traditionella medier eller sociala medier för att få information inför valet. Påverkas gestaltning av partiledarna när intervjuerna flyttar ut på social medier och vad händer med de journalistiska idealen när det är en influencer som är programledare? Syftet med denna studie är att studera vilka gestaltningar som förekommer i olika medieformat och hur dessa uttrycker sig i programmen. Syftet är också att undersöka hur väl de journalistiska idealen efterföljs av programledare med olika journalistiska bakgrunder. Metod och material: Metoden som används i denna studie är en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som ingår i urvalet är programmen “Partitempen” och “Jenny och Steffo träffar partiledarna”. Alla avsnitt i vardera program kommer att analyseras med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysen. Detta är en fallstudie. Det innebär att resultaten kommer var svåra att generalisera då vi jämför två fall. Huvudresultat: Syftet med denna studie är att studera vilka gestaltningar som förekommer i olika medieformat och hur dessa uttrycker sig i programmen. Resultaten visar att det relativt ofta förekom liknande gestaltningar i de båda programmen. Trivia-, spel- och sakfrågegestaltning förekom i flera avsnitt i de båda programmen. Dock förekommer skandalgestaltning endast i “Jenny och Steffo träffar partiledarna”. Detta skulle kunna bero på att man följer medielogiken och tar upp det man tror publiken är intresserad av. Resultaten för de journalistiska idealen visar att programledarna följer dem, men att de i vissa fall tänjer på gränserna. I “Partitempen“ förekommer flest sakfrågor. Alla programledare är objektiva, trots att de är personliga. Resultaten visar också att ingen av programledarna bryter mot de svenska pressetiska reglerna.

Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem på kvällspressens framsidor, hur genus framställs och vad kvällspressen fokuserar på i rapporteringen av dem. Med hjälp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit. Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och får inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt är aktiv som ledare och porträtteras både som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon porträtteras som ett objekt. Han framställs som en aktiv ledare medan hon framstår passiv. Detta beror dels på att kvällspressen framställt valet som en tävling mellan två offentliga personer, en rapportering av valrörelsen snarare än om politiken, och dels för att makt och kvinnlighet inte antas vara lika naturligt som manlighet och makt.

Titel: Kvinnor individer, manliga politiker. En kvantitativ studie om valrörelsen 2014  Författare: Erik Svensson och Anders Karlsson  Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats, MK032G, Hösttermin 2014 Antal ord: 9 001 Problemformulering: I Sverige är medierna den viktigaste informationskällan för att ta till sig information om politik och samhällsfrågor. Medierna har således en stor makt över hur människor uppfattar samhället och politik. Nyhetsrapporteringen är därför viktig inför ett val då väljarna ska ta ställning och utrycka sina åsikter i och med att valdagen är demokratins högtid. Massmedia rapporterar exceptionellt mycket kring en valrörelse. Mot den bakgrunden kan man anta att uttalanden, ageranden och aktiviteter från politiska partiledare ska gestaltas likadant oavsett om det är en kvinnlig eller manlig partiledare. Dock ska tilläggas att den journalistiska granskningen av den politiska makten bör vara hård. Internationell såväl som svensk forskning visar att det finns skillnader mellan hur kvinnor och män gestaltas i den politiska nyhetsjournalistiken (Dalia Liran-Alper 2008; Henderson 1999). Doktorsavhandlingen, Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia? (2012) av Tobias Bromander visar att det finns skillnader på hur kvinnliga och manliga företrädare gestaltades under politiska skandaler under tidsperioden 1997 – 2010. Med inspiration från Bromander (2012) vill vi i denna uppsats undersöka hur olika partiledare gestaltas under valåret 2014. Syfte: Syftet är att undersöka hur mediernas gestaltning av kvinnliga respektive manliga partiledare skiljer sig under nyhetsbevakningen av valrörelsen 2014. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys om fyra dagstidningar. Medier som undersöktes var två morgontidningar och två kvällstidningar: Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt Expressen och Aftonbladet. Innehållsanalysen innehöll 200 artiklar. Huvudresultat: Resultatet från innehållsanalysen visar att det inte är stora skillnader mellan hur kvinnliga respektive manliga partiledare gestaltas i massmedier överlag. Resultatet visar dock att det är stor skillnad mellan kvällstidningar och morgontidningar.

Syfte: Få en förståelse kring hur politiker använder sig av retoriska strategier och verktyg för at.t förmedla ett budskap. Metod Kvalitativa retoriska analyser av ett tal vardera från fem socialdemokratiska partiledare. Resultat: Huvuddrag från resultatet är att samtliga politiker tenderar att använda sig av retoriska verktyg så som ethos, logos, pathos samt av retoriska stilfigurer så som metaforer samt anaforer. I många situationer använder politikerna de retoriska verktygen för att antingen styrka sitt argument eller för att lyfta fram en fråga som de vill belysa. Slutsats: Det går genom denna undersökning att konstatera att det finns retoriska verktyg som tenderar till att återkomma i socialdemokratiska partiledares tal. De mest använda retoriska verktygen är ethos, logos samt pathos. Även de retoriska stilfigurerna metaforer samt anaforer har varit återkommande verktyg hos politikerna