Detta examensarbete handlar om hur sex idrottslärare i Stockholms län resonerar kring möjligheten att bedriva simning i idrottsundervisningen. Av dessa idrottslärare arbetar fyra av lärarna på F-5 skolor och två arbetar i F-6 skolor. Detta val grundar sig i att målet för simkunnighet ligger i år 5. Vi har haft som kriterier att lärarna skall vara utbildade idrottslärare och att vi skulle försöka få till stånd intervjuer från olika kommuner. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur idrottslärarna förhåller sig kring sin delaktighet i simundervisningen utifrån sina förutsättningar och det som står föreskrivet i kursplanen för idrott och hälsa. Till hjälp för att få förståelse för idrottslärarnas tankar och ageranden har vi använt ramfaktorteorin samt att vi diskuterat kring resultatet ur ett professionalistiskt perspektiv. Det vi har sett i vår undersökning är att idrottslärare arbetar under olika förutsättningar men även att de ser på simundervisning på olika sätt. Idrottslärarna är fullt medvetna om att målet för simning finns men tolkar och tacklar det på olika sätt. Vi har sett att föreningar och organisationer utanför skolan har stor påverkan och del i simundervisningen, och i många fall är deras närvaro den avgörande faktorn till att simundervisning kan bedrivas.

Vi vet att ämnet Idrott och hälsa når majoriteten av eleverna i den svenska skolan, men också att icke-deltagandet ökar ju högre upp i åldrarna man kommer. I den nationella utvärderingen av ämnet Idrott och hälsa (NU03) uppger cirka 2 % av eleverna (år 6), 11 % (år 9) och 7 % (Gy II) att de sällan eller aldrig är med på lektionerna i Idrott och hälsa. Drygt 4 % av gymnasieeleverna lämnar den svenska gymnasieskolan utan godkänt betyg i ämnet Idrott och hälsa. Denna studie vill utforska varför en del elever väljer att inte delta i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa? Skälen kan vara många, olika och komplexa. Designen av studien är av explorativ karaktär, då mycket få studier finns som relaterar frånvaro till ämnet Idrott och hälsa. Det är en kvalitativ studie med en fenomenologisk forskningsansats. För att upptäcka så många tänkbara variabler som möjligt så har jag valt halvstrukturerade djupintervjuer. Jag har intervjuat tio unga personer, det blev sex kvinnor och fyra män, som just lämnat gymnasiet med IG eller streck i ämnet Idrott och hälsa. De säger att orsaken till IG eller inget betyg alls är alltför stor ogiltig frånvaro, skolk. De var alla helt övertygade att om de varit närvarande och aktiva så hade de fått ett godkänt betyg. Skälen till att de inte deltog i undervisningen varierade. De flest var skoltrötta och hade svårt att motivera sig oavsett ämne. Några hade medicinska skäl för att inte delta i Idrott och hälsa, medan andra inte tyckte om innehållet. Det upplevdes som samma som de gjort på grundskolan, och för lite anpassat till att de gick på gymnasiet och nu hade blivit äldre. Det var för lite individualisering. Avståndet till idrottshallen var ett annat skäl, och de upplevde stress och obehag över att behöva ha med kläder, byta om, bli svettig, duscha och sedan jäkta tillbaka till lektion. En kvinna tyckte inte om att byta om och idrotta tillsammans med andra. Hon var rädd för kommentarer och ”talande blickar” beträffande hennes utförande av aktiviteter och om hennes kropp. Två av dem hade blivit beroende av dataspel, och en ägnade alla sin tid åt att spela gitarr, i hopp om att en dag bli musiker. Det var egentligen bara en av dem som verkligen hatade ämnet. Resultaten i denna studie tyder på att orsaken till IG i ämnet Idrott och hälsa står att finna i många elevers komplexa tillvaro i och utanför skolan. Det är inte ämnet Idrott och hälsa som är den avgörande orsaken till frånvaron. Det finns dock anledning för berörda parter att se över val av innehåll och hur ämnet presenteras för eleverna.

Syftet med undersökningen har varit att göra en jämförelse mellan sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa, ur ett elevperspektiv. Detta har delvis gjorts med utgångspunkt i genus, då flickor och pojkars tankar kring de två arbetssätten jämförts.  Huvudfrågorna som undersökningen grundas på är vilka åsikter elever i årskurs 9 har om samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa? Hur inställningen till sam- och särundervisning i idrottsämnet är hos pojkar respektive flickor i årskurs 9? Vad säger de tillfrågade gymnasieeleverna om sam- och särundervisning? Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning och en intervjustudie på tre olika skolor i Sverige. Resultatet visar att de flesta elever skulle behålla sin nuvarande undervisningsmetod om de fick välja, samt att pojkar och flickors tankar kring de två arbetssätten inte skiljer sig särskilt mycket åt. En slutsats är att det bästa arbetssättet en blandning mellan sär- och samundervisning. Att klasserna är uppdelade efter kön ibland och tillsammans med varandra ibland.

Syftet med arbetet är att undersöka idrottslärares tankar kring sam- och särundervisning samt att undersöka vilken undervisningsmetod som idrottslärarna föredrar att arbeta med. Min frågeställning är: Vilken undervisningsmetod är att föredra i ämnet idrott och hälsa anser lärarna? Vilka fördelar och nackdelar finns det med sam- respektive särundervisning? Gynnas flickor eller pojkar beroende på undervisningsmetoden? För att besvara min frågeställning och få fram idrottslärares åsikter i frågan gjorde jag kvalitativa intervjuer med fem idrottslärare i olika kön och ålder. Resultatet av undersökningen visar att fyra av idrottslärarna hade varit med om både sam- och särundervisning varav tre använde sig av samundervisning och två av särundervisning nu. Fyra av idrottslärarna föredrog att använda sig av samundervisning då de ansåg att den undervisningsmetoden hade flest positiva effekter. Särundervisning gynnade mest de fysiskt svagare flickorna. Nivågruppering var också en undervisningsmetod som många av idrottslärarna använde sig av vid vissa moment i undervisningen.

I kursplanen för idrott och hälsa betonas friluftsliv starkt. Friluftsliv ska ingå i undervisningen i ämnet och elever ska efter avslutad grundskoleutbildning ha grundläggande kunskaper om friluftsliv. Friluftsliv har även betydelse för vår hälsa, därför är elevers uppfattningar om friluftsliv i grundskolan intressant och belyses i denna undersökning, samt hur elever uppfattar sina egna färdigheter i friluftsliv. Undersökning är kvantitativ och bygger på en enkätundersökning som 135 elever medverkat i. Undersökningen är utformad så att friluftsliv ses ur två perspektiv, dels genom friluftslivsaktiviteter och dels genom naturmiljöaktiviteter. Undersökningen visar att det är vanligt att elever provat på olika vissa typer av friluftslivsmoment i grundskolan medan andra typer av friluftslivsmoment har många elever dålig erfarenhet av. Resultaten uppvisar att elever ofta uppfattar sina färdigheter inom naturmiljöaktiviteterna högre än inom friluftslivsaktiviteterna. Undersökningen tyder således på att friluftsaktiviteterna fått stå tillbaka i skolans undervisning, trots att dessa aktiviteter är essentiella för att bedriva ett mer utvecklat friluftsliv.

Syftet med arbetet var att genom analys av nationella och lokala styrdokument samt enkätsvar från lärare i Idrott och Hälsa reda ut hur väl lärarnas sätt att bedöma stämmer med de nationella betygskriterierna. De metoder som använts är frågeenkät till lärare i ämnet Idrott och Hälsa och textanalys av de nationella och lokala styrdokumenten. Huvudresultaten är att lärarna bedömer efter något andra grunder än de som sägs i de nationella styrdokumenten. Nationella och lokala styrdokument skiljer sig mycket lite åt. Lärarna verkar ha svårigheter med att tolka styrdokumenten. Den allra viktigaste slutsatsen som kan dras är att även om styrdokumenten stämmer väl överens så bedömer lärarna efter andra grundprinciper. Framförallt är elevens kämparanda viktig för ett godkänt betyg trots att detta inte nämns i de nationella styrdokumenten.

Syfte och frågeställningar Syftet var att studera genuspositioner hos eleverna under sam- respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla vårt syfte har vi använt följande frågor: Vilka genusskapande handlingar och beteenden kan vi upptäcka bland flickor och pojkar i idrottsundervisningen? Hur förändras elevernas beteenden och handlingar när eleverna undervisas i sam- respektive särundervisning? Metod De metoder som använts i studien var kvalitativa observationer och intervjuer. Studien inleddes med 28 observationer med fokus på kritiska händelser, då vi antecknade händelser där eleverna upprätthöll eller bröt de traditionella könsmönstren. För att få en djupare förståelse för elevernas tankar och upplevelser kring de händelser vi observerat valdes sju personer ut för intervju. Dessa sju personerna representerade de fyra olika genuspositioner som vi under observationerna registrerat. Senare jämfördes observationsresultatet med elevernas berättelser och för att förstå och förklara resultatet användes Yvonne Hirdmans genusteori. Resultat De flesta flickorna och pojkarna intar positioner av upprätthållande handlingar och beteenden medan positionerna för brytande handlingar och beteenden endast intas av några få elever. De upprätthållande flickorna är försiktiga och inaktiva samtidigt som de upprätthållande pojkarna är högljudda, tävlingsinriktade och aktiva. De brytande flickornas beteende kan liknas med pojkarnas. De som karaktäriserar de brytande pojkarna är att de är tysta, snälla och aktiva. De upprätthållande flickorna och pojkarna förändrar endast sitt beteende mellan undervisningssätten genom att agera mer eller mindre upprätthållande. De brytande flickorna tenderar att gå över till en upprätthållande position i särundervisningen medan de brytande pojkarna inte förändrar sitt beteende överhuvudtaget. Slutsats Resultatet visar på fyra genuspositioner, de upprätthållande flickorna och pojkarna samt de brytande flickorna och pojkarna. De fyra genuspositionerna kan ses i båda undervisningssätten men ser dock olika ut beroende på sam- eller särundervisning. Eleverna anpassar sig till omgivningen och förändrar därför sina genuspositioner beroende på vilket undervisningsätt de undervisas i och beroende på vilka elever de omges med.

Jag har genomfört en kvalitativ studie om lärares upplevelser och tankar kring bedömningsarbetet i ämnet Idrott och hälsa. Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i Idrott och hälsa beskriver och upplever arbetet med bedömning. Vid insamlandet av data har jag använt mig av semi-strukturerade intervjuer och genomfört dessa med sex lärare som undervisar i Idrott och hälsa på skolor i Mellansverige. Sammantaget visar min studie att det som ligger till grund för bedömningen i Idrott och hälsa skiljer sig åt mellan lärare. Vissa har utarbetat en tydlig mall som visar varje moment som vägs in i bedömningen medan andra bildar sig en helhetsuppfattning av eleverna genom elevens insatser under terminen. Min studie visar även att det dokumenteras i varierad utsträckning och att rutinen upplevs som ett stöd i dokumentationen. Synen på ämnet har koppling till vad respondenterna väger in i bedömningen och tiden ses som en av de största begränsande faktorerna i bedömningsarbetet tillsammans med otillräckliga riktlinjer i form av otydliga styrdokument.

Syftet med denna studie är att undersöka om ämnet idrott och hälsa bidragit till ett förändrat synsätt vad gäller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förändring har varit positiv eller negativ. Studien syftar även till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förändrade eller icke förändrade syn på fysisk aktivitet. Den teoretiska utgångspunkt som legat till grund för denna studie är det sociokulturella perspektivet där förändring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats går in på vad ämnet skall ge eleverna, elevens syn på och påverkan av ämnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förändring. Denna studie baseras på den kvalitativ undersökningsmetoden intervju där urvalet gjordes med hjälp av ”nyckelpersonsprincipen”. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever från en medelstor skånsk kommun. Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fått en positiv förändring av sin syn på fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hälsa A. De faktorer som påverkade informanterna, antingen positivt eller negativt, var kursens ämnesinnehåll, lärarens förhållningssätt, klasskamrater, kursens tempo samt lektionens schemaplacering.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever vid tre olika gymnasieprogram värderar sina kunskaper i ’hälsa’ utifrån en lokal tolkning av betygskriterier för kursen Idrott och hälsa A. En kvantitativ undersökning gjordes med hjälp av en enkätstudie och det insamlade datamaterialet behandlades sedan statistiskt via PASW (SPSS). Eleverna ansåg sig ha relativt mycket kunskap inom sju utvalda moment i hälsa, dock indikerades skillnader i kunskapsnivån mellan de olika gymnasieprogrammen. Elevernas uppskattade hälsokunskap stämde väl överens med elevernas uppskattade slutbetyg. Studien berörde även i vilken utsträckning elever använder sig av betygskriterierna för kursen och det framkom att hälften av deltagarna aldrig anser sig ha läst dessa. Bakgrundslitteraturen tyder på att lärare är osäkra kring vilka kunskaper som är viktiga i ämnet och att detta avspeglas på eleverna, vilket skulle kunna vara en orsak till elevernas ointresse för betygskriterier.