<p>Denna uppsats är en undersökning av konstruktionen kring skönhet och kvinnlighet. Metoden för att genomföra detta är en diskursanalys av 26 nummer av Vecko Revyn och intervjuer med sex unga kvinnor. Syftet är att undersöka och jämföra hur skönhet är konstruerat i Vecko Revyn och av de unga kvinnorna, samt att undersöka hur de unga kvinnorna ser på sina egen kroppar och vilken betydelse kropp och skönhet kan ha i deras konstruerande av en kvinnlig identitet. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teorier om social inlärningsteori, senmodern teori om förhållandet mellan kroppen och jaget och feministiska teorier om kropp, makt och disciplinering.</p><p>Resultatet visar att kvinnlig skönhet innebär en smal, ung och sexualiserad kropp. Att vara vacker ses som medfött men däremot kan alla göra sig snygga, d v s förändra sin kropp genom praktiker som bantning, träning, sminkning, klädsel och vissa rörelser. Tjejerna har en ganska negativ syn på sin kropp och utför dessa praktiker utan att tänka på det. Praktikerna och att eftersträva idealet kan vara ett sätt att skapa en kvinnlig identitet, tjejer lär sig därigenom ett beteende som sedan belönas. Praktikerna kan också tolkas som en disciplinering av kroppen som upprätthåller en könsmaktsordning.</p>

<p>Background: Beauty is a subject which is not easy to grasp especially as it is perceived differently. In advertising it is expressed through aesthetic messages and images which we relate to symbolic and social meanings. The professional hair care industry in Sweden serves as a good example where the creation of aesthetic experience influences consumer purchasing behaviour.</p><p>Purpose: The purpose of our thesis is to study how consumers´ subjective view on beauty and aesthetics can be influenced by the professional hair care industry and how a market is created for products which mainly satisfy emotional needs rather than fulfil utilitarian function.</p><p>Research Method: In our study we have applied an abductive research method approach. The empirical findings were based on 3 interviews with P&G Salon Professional representatives and 15 end consumers combined with a survey, conducted in 25 hair salons in the city of Linköping.</p><p>Conclusion: Consumers act in a socially constructed world in which products are shaped around impulse and feeling rather than their rationality. When buying a professional hair care product people receive much more than the actual product itself. People improve not only physical appearance but they also feel beautiful from within. While the utilitarian function is basically the same in both professional hair care and retail products, the former contributes to higher degree of satisfaction.</p>

Denna uppsats är en undersökning av konstruktionen kring skönhet och kvinnlighet. Metoden för att genomföra detta är en diskursanalys av 26 nummer av Vecko Revyn och intervjuer med sex unga kvinnor. Syftet är att undersöka och jämföra hur skönhet är konstruerat i Vecko Revyn och av de unga kvinnorna, samt att undersöka hur de unga kvinnorna ser på sina egen kroppar och vilken betydelse kropp och skönhet kan ha i deras konstruerande av en kvinnlig identitet. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teorier om social inlärningsteori, senmodern teori om förhållandet mellan kroppen och jaget och feministiska teorier om kropp, makt och disciplinering. Resultatet visar att kvinnlig skönhet innebär en smal, ung och sexualiserad kropp. Att vara vacker ses som medfött men däremot kan alla göra sig snygga, d v s förändra sin kropp genom praktiker som bantning, träning, sminkning, klädsel och vissa rörelser. Tjejerna har en ganska negativ syn på sin kropp och utför dessa praktiker utan att tänka på det. Praktikerna och att eftersträva idealet kan vara ett sätt att skapa en kvinnlig identitet, tjejer lär sig därigenom ett beteende som sedan belönas. Praktikerna kan också tolkas som en disciplinering av kroppen som upprätthåller en könsmaktsordning.

Background: Beauty is a subject which is not easy to grasp especially as it is perceived differently. In advertising it is expressed through aesthetic messages and images which we relate to symbolic and social meanings. The professional hair care industry in Sweden serves as a good example where the creation of aesthetic experience influences consumer purchasing behaviour. Purpose: The purpose of our thesis is to study how consumers´ subjective view on beauty and aesthetics can be influenced by the professional hair care industry and how a market is created for products which mainly satisfy emotional needs rather than fulfil utilitarian function. Research Method: In our study we have applied an abductive research method approach. The empirical findings were based on 3 interviews with P&amp;G Salon Professional representatives and 15 end consumers combined with a survey, conducted in 25 hair salons in the city of Linköping. Conclusion: Consumers act in a socially constructed world in which products are shaped around impulse and feeling rather than their rationality. When buying a professional hair care product people receive much more than the actual product itself. People improve not only physical appearance but they also feel beautiful from within. While the utilitarian function is basically the same in both professional hair care and retail products, the former contributes to higher degree of satisfaction.

För mig är veckotidningen en avkoppling, en flykt från vardagen. Här kan jag läsa om sådantsom inte är djupt eller kräver alltför mycket eftertanke. Min föreställning om veckotidningarär dock lite mer komplex än så. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och råd samt ger migen stunds avkoppling så anser jag att många veckotidningar kan ge unga tjejer sämresjälvförtroende. Fokus på det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehållet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bättre självförtroende. Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets". Hon nämner i artikeln att veckotidningar som Cosmopolitan och Veckorevyn lägger alltför stor vikt vid kvinnors kroppar, medan de samtidigt vill få det att verka som att "det är för att ge tjejer bättre självförtroende". Hon skriver också att tidningarna oftast utgår ifrån att kvinnor är missnöjda med sina kroppar, och bygger tidningen därefter. De kvinnor som faktiskt är nöjda riskerar att efter ett tag ändå börja ifrågasätta sin kropp, de blir påverkade och mer kritiska mot sig själva. Jag har i min studie valt veckotidningar som forskningsproblem eftersom jag anser att det är ett vanligt medium där skönhet och hälsa presenteras för våra kvinnor. Veckotidningen har också en makt som inte många andra har, de når ut till en stor publik och kan ge känslan av att ”deras ord är lag” för kvinnor som är mer eller mindre påverkbara gällande deras utseenden.

Den här C-uppsatsen är en kvalitativ studie om användandet av feelgood tidningar i vardagen. Studien strävar efter att ta del av och förstå hur läsarna använder feelgood tidningarna i sin vardag. Studien syftar också att undersöka det psykologiska perspektivet bakom valet att läsa tidningarna. Mina frågeställningar är: Hur använder kvinnorna feelgood tidningen i sin vardag?Hur rumsrent tycker kvinnorna att det är att läsa de här tidningarna? Vad är det som gör feelgood tidningar underhållande?Hur kan man tolka kvinnornas användning av tidningarna ur ett psykologisk perspektiv? Materialet inhämtas via en fokusgrupp med fyra kvinnor i åldrarna 40- 65 år. Den teoretiska bakgrunden har hämtats ur Radway A Janice bok, Reading the romance- women, patriarchy and popular litteratur, Lisbeth Larssons En annan historia och ur boken Oro, av Skårderud Finn. Analysen är ett samspel mellan fokusgruppens utsaga och den teoretiska delen. I resultatet och analysen får läsaren ta del av intervjun med fokusgruppen och en analys som korrelerar med där frågeställningarna och teorin. Islutsatsen diskuteras sammanhangen mellan att kvinnorna i fokusgruppen både njuter och blir stressade av feelgood tidningarna. Det diskuteras även hur det kommer sig att en Engelsk studie som gjordes för 20 år sedan stämmer så väl överens med en studie gjord i dag. Slutligen diskuteras ett bifynd i uppsamlande av materialet, att män saknar en feelgood tidning anpassad för deras målgrupp.

<p>För mig är veckotidningen en avkoppling, en flykt från vardagen. Här kan jag läsa om sådantsom inte är djupt eller kräver alltför mycket eftertanke. Min föreställning om veckotidningarär dock lite mer komplex än så. Trots att de ger mig diverse skönhetstips och råd samt ger migen stunds avkoppling så anser jag att många veckotidningar kan ge unga tjejer sämresjälvförtroende. Fokus på det ytliga kan ibland bli alltför stort och innehållet talar ofta emotderas försök till att ge tjejer bättre självförtroende.</p><p>Miriam Nordfors skriver i juli 2006 en artikel i Expressen vid namn "Utseendehets". Hon nämner i artikeln att veckotidningar som Cosmopolitan och Veckorevyn lägger alltför stor vikt vid kvinnors kroppar, medan de samtidigt vill få det att verka som att "det är för att ge tjejer bättre självförtroende". Hon skriver också att tidningarna oftast utgår ifrån att kvinnor är missnöjda med sina kroppar, och bygger tidningen därefter. De kvinnor som faktiskt är nöjda riskerar att efter ett tag ändå börja ifrågasätta sin kropp, de blir påverkade och mer kritiska mot sig själva.</p><p>Jag har i min studie valt veckotidningar som forskningsproblem eftersom jag anser att det är ett vanligt medium där skönhet och hälsa presenteras för våra kvinnor. Veckotidningen har också en makt som inte många andra har, de når ut till en stor publik och kan ge känslan av att ”deras ord är lag” för kvinnor som är mer eller mindre påverkbara gällande deras utseenden.</p>

Abstract Detta är en uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap och har för avsikt att undersöka den amerikanska kontroversiella realityserien Toddlers &amp; Tiaras som handlar om skönhetstävlingar för barn i USA. Serien har blivit utsatt för mycket negativ kritik, denna har främst riktats mot barnens föräldrar, deras barnuppfostran och sätt att handla samt det att skönhetstävlingarna tillåter en sexualisering av väldigt små barn. Syftet med denna uppsats är således att undersöka på vilket sätt skönhet gestaltas bland deltagarna i skönhetstävlingar i TV-serien Toddlers &amp; Tiaras samt på vilket sätt föräldrarna i serien och tillika coacherna uppfostrar och kontrollerar sina barn. De frågeställningar vi valt att besvara är följande: Vilken syn på föräldraskap produceras i programmet? Vad finns det för likheter i representationen av skönhet i de båda avsnitten?I analysen har vi utgått ifrån två hela avsnitt av serien och har med hjälp av narrativ och semiotisk metod analyserat berättelsernas händelseförlopp samt fördjupat oss i kortare scener där vi trott oss kunna få svar på våra frågeställningar. Genomgående i uppsatsen har vi utgått ifrån ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt perspektiv och därför menar vi att kön och genus är kulturellt skapta produkter. Resultatet visar att föräldrarna, i första hand mammorna, har en betydelsefull roll i programmet och de är tydliga i hur de vill att barnet ska prestera på scen. Om framträdandet inte går som planerat är de inte sparsamma med att öppet visa sin besvikelse över barnet. Mammornas önskan om att barnen ska lyckas i tävlingarna har i vissa fall gått så långt att de ”dopat” sina döttrar med koffeindrycker och diverse energitillskott. Det finns tydliga likheter mellan de olika programmen i hur skönhet representeras. Många yttre attribut är återkommande där flickorna alltid är kraftigt sminkade iklädda stora peruker och gnistrande smycken. I många fall kan vi urskönja en sexualisering av flickorna, både genom att iaktta enbart deras klädsel men främst i samspel med det flirtigt utmanande minspelet och kroppsspråket.

Retusch av reklambilder har länge varit omdiskuterat i samhället och idag är kanske debatten mer aktuell än någonsin med instiftandet av nya lagar kring retusch. Dagens reklambilder ämnar ge ett autentisk uttryck vilket gör det svårt för konsumenter att upptäcka retuschens inverkan och bedöma huruvida en bild är sann eller inte. I tidigare genomförda studier finns retuschörers åsikter kring etik inom ämnet kartlagda men konsumenternas version saknas. Därför syftar den här studien till att undersöka konsumenters syn på etik gällande retuschering av till synes autentiska reklambilder, samt diskutera huruvida de förespråkar den oretuscherade kroppen eller den förskönade bilden av den. För att uppfylla syftet valdes en kvalitativ metodansats som bygger på abduktion. Genom kvalitativa intervjuer fångade vi åsikter och värderingar inom konsumentgruppen. Dessa bearbetades sedan genom redovisade teorier, öppen kodning samt tematisk analys. Vi identifierade följande teman som relevanta för studien: Stress, Press och ohälsa, Förvrängd bild av människan, Flertydiga bilder, Obefogad retusch, Accepterad retusch och Delat ansvar. Ur dessa teman kunde sedan flertalet slutsatser dras och syftets delfrågor besvaras. Vi kom fram till att konsumenter ser problem med att retuscherade bilder skapar en press i samhället vilken leder till stress och ohälsa hos individen. Vidare anses naturligt förskönade bilder bidra till en förvrängd bild av människan. Samtliga aktörer i samhället ses som ansvarsbärare till upprätthållandet av rådande retuschpraktik vilket inkluderar individen, modellen, företagen och branschen. Det visar sig att konsumenter tolkar till synes autentiska reklambilder som retuscherade trots att subtil retusch är svårt att identifiera. Deras upplevelse av dessa bilder påverkas av retuschens normalisering, kontext, betraktarens föreställningar och förväntningar. I grunden ser konsumenterna retusch som oetiskt men visar en villighet att acceptera små förändringar om motivet är rättfärdigat.

Denna studie undersöker hur människor uppfattar datorgenererade androgynaansikten. Detta i förhållande till tidigare forskning som har undersökt hur androgynaansikten hos riktiga människor uppfattas av andra människor. En artefakt i form av fem olika 3D-modellerade ansikten har testats och undersökts genom en kvantitativ metod i form av en webbenkät. I denna webbenkät finns även kvalitativa element i form av textsvar. Resultatet av webbenkäten visar på att människor uppfattar androgynadatorgenererade ansikten som neutrala. Feminina drag uppfattades som attraktiva medan maskulina drag uppfattades som oattraktiva.