Examensarbetets syfte är att undersöka hur chick ick representerar skönhet och fulhet. Vi har undersökt och identierat semiotiska tecken och myter i lmerna, samt hur målgruppen upplever att deras självbild inverkas av representationen.  Våra valda metoder för examensarbetet består av semiotiska textanalyser på lmerna The Devil Wears Prada, The Princess Diaries, Clueless, She’s All That och Mean Girls. Vi har även utfört tre intervjuer i fokusgrupper.  Genom vår undersökning och analys kom vi fram till att det nns etablerade tecken som representerar antingen skönhet eller fulhet, och att myter existerar för att understryka ramverk som medföljer ett vackert eller fult utseende. Med hjälp av fokusgrupperna fann vi att även om målgruppen inte upplever att deras självbild direkt inverkas av dessa myter och tecken existerar de som en underliggande tanke när målgruppen reekterar över sitt eget utseende. / This thesis aims to discover how chick icks represent beauty and ugliness. We have examined and identied semiotics signs and mythologies in the movies, and whether the target audience believes their self images have been impacted by the representation.  Our chosen methods for the thesis consists of semiotic analyses of the lms The Devil Wears Prada, The Princess Diaries, Clueless, She’s All That and Mean Girls. Furthermore we have carried out three interviews in focus groups.  Through our discoveries and analysis we concluded that there are established signs representing either beauty or ugliness, and that mythologies exist in order to underline guidelines that follow a beautiful or ugly appearance. With the help of focus groups we found that although the target audience does not believe their self image is directly impacted by these mythologies and signs they often nd themselves keeping them as a constant underlying thought when reecting on their own appearance.

This thesis explores the ethical grounds for distinguishing between the treatment of beauty and intelligence in society, two innate characteristics that significantly affect individuals' life chances. Focusing on the question of whether it is ethically justifiable to treat beauty differently than other innate abilities, the thesis examines lookism and its parallels with intelligence through analyses within merit, economics, and biology. Although both beauty and intelligence are innate and impact individuals' opportunities, the analysis shows that beauty is often judged on subjective and culturally variable grounds, leading to superficial assessments and immediate conclusions about a person's value. This contrasts with intelligence, which can be linked to measurable skills and thus serves as a more objective and meritorious factor in society. However, it is acknowledged that beauty is not wholly problematic and can confer significant benefits, influencing positive social and economic outcomes. Despite these benefits, beauty, due to its subjectivity and potential for arbitrary assessment, appears as a more unjust innate characteristic compared to intelligence. These insights challenge how society values and regulates these characteristics, pointing to the need for a reassessment to promote a more equitable and just society.

In previous research in this field of study, the messages from the female magazines have often been aimed at bodily changes in the woman. The opinions that exist about what a woman should look like and what kind of body corrections are accepted in society is of different character. Likewise, opinions differ on the impact from the media in this context. Our survey is based on a constructivist approach where we believe that the media creates a need for the reader to want to change their looks as well as it encourages to consume.   In our survey, we used a quantitative content analysis where we analyzed 93 covers of Amelia, Tara and M-magasin – lifestyle magazines aimed at women of different ages. The theories that we decided to use are gender and female representation, consumer culture and constructivism. With the selected theories we have analyzed the result which has shown that there is a difference between how the magazines form their messages. Something that is common between the three analyzed magazines is that they use a famous model with several messages on the covers. What differs most between the different magazines is how often they send messages about body corrections to the reader. / I den tidigare forskning som vår undersökning har tagit avstamp i hur ofta kvinnomagasinens budskap syftat till kroppsliga förändringar hos kvinnan. De åsikter som finns om hur en kvinna bör se ut och vilka kroppskorrigeringar som är accepterade i samhället skiljer sig åt. Likaså skiljer sig meningarna om vilken påverkan medierna har i detta sammanhang. Vår undersökning utgår från ett konstruktivistiskt synsätt där vi menar att medierna skapar ett behov hos läsaren till att vilja förändra sitt yttre samt en uppmaning till att konsumera.   Vi har i vår undersökning använt oss av en kvantitativ innehållsanalys där vi har analyserat 93 omslag på magasinen Amelia, Tara och M-magasin – livsstilsmagasin riktade till kvinnor i olika åldrar. De teorier som vi har valt att använda oss av är genus och kvinnlig representation, konsumtionskultur samt konstruktivismen. Med de utvalda teorierna har vi analyserat resultatet som har visat att det skiljer sig åt mellan hur magasinen utformat sina budskap i textpuffarna. Något som är gemensamt mellan de tre analyserade magasinen är att de använder sig av en känd modell tillsammans med många textpuffar på omslagen. Det som skiljer sig mest åt mellan de olika magasinen är hur ofta de använder sig av textpuffar med budskap om kroppskorrigering.

The thesis explores the impact that dominating Swedish aesthetic norms and beauty standards have on the subjective experiences of Afro-Swedes and their hair. Also, it examines why Afro-Swedes who previously have been straightening their hair have chosen a natural hair style. Moreover, the thesis also discusses which influence Youtube has in encouraging women to 'go natural'. The research is based on semi-structured interviews of seven women. The study is located at the theoretical meeting-point between hair, ethnicity, and the social and agentic body, on the one hand, and, on the other hand, digital anthropology. It explores the social dimension of hair and how hair, as a part of the body, has the capacity to participate in the creation of social meaning and also, enables agency in the social world. It shows that hair practices and styling strategies can be symbolic, social and agentic and that hair can manifest social and cultural order. Also, it opens up for further questions regarding Afro-Swedes and their hair in relation to beauty standards, normativity and representation, on the societal level as well as the individual.

I denna uppsats studeras den romersk-katolska teologen Hans Urs von Balthasars teologiska estetik. Mer specifikt utgör uppsatsen en analys av von Balthasars konceptualisering av skönhet, och hur denna förståelse av skönhet kan användas för att teologiskt belysa frågor som berör konst och estetiska uttryck. Detta görs i uppsatsen genom att ställa de teorier om inkarnationen, Kristi gestalt och skönhet som von Balthasar presenterar i bokserien The Glory of the Lord sida vid sida med den engelska konstkritikern Peter Fullers sekulära estetik. Målet med detta är att skapa en dialog mellan Fullers problematisering av modern sekulär estetik och von Balthasars teologiska förståelse av skönhet, uttryck och upplevelse. Båda Fullers sekuläraperspektiv och von Balthasars teologiska ingångspunkt behövs i denna studie, mycket eftersom von Balthasar sällan skrev om de sköna konsterna, vilket Fuller gör. Härigenom blir Fullers kritik av samtida konst och estetik relevant eftersom han skapar ett ramverk som kan nyttjas för att testa om von Balthasars teologiska estetik kan användas för att belysa de frågeställningar Fuller försöker besvara. Det är möjligt att se detta som att Fuller ställer frågorna medan von Balthasar ger ett teologiskt svar. Analysen utgör en rörelse från frågor som berör skönhet och dess grund, via en analys av upplevelsen av skönhet, till ett utforskande av hur von Balthasars teologisk estetik kan läggam grunden för en teologisk förståelse av konstnärliga uttryck. Därmed utgör en större del av uppsatsen en analys av det teoretiska ramverket som, åtminstone spekulativt, kan sägas möjliggöra användningen av von Balthasars teologiska idéer i en estetisk kontext som fokuserarpå konst. Anledningen till detta är enkel, i och med att von Balthasar skrivit så lite om konst behöver de relevanta delarna av hans teologiska estetik lyftas fram och placeras i en ny kontext, härigenom blir Fuller relevant för studien. Eftersom Fuller söker ett sekulärt svar på hur vi bör förstå konst i en ”postkristen” tid lyfter han fram frågor som kan besvaras teologiskt, vilket möjliggör en dialog mellan Fullers problematisering av samtidiga konst och von Balthasars konceptualisering av skönhet. Resultatet av denna dialog är att von Balthasars fokus på skönhetens relationalitet och okontrollerbarhet kan belysa de problem som uppstår när Fuller försöker skapa ett sekulärt estetiskt ramverk förankrat i metafysiska tankegångar. I uppsatsens slutsats presenteras två teoretiska resultat. Det första är en form av kritik av den sekulära estetiken och dess avsaknad av metafysisk grund, vilket tenderar att göra frågan om vad skönhet är till en fråga om individuell eller kollektiv smak. Det andra resultatet är att von Balthasars teologiska estetik bygger på en förståelse av inkarnationen där ”jag-Du”relationalitet spelar en viktig roll. Därmed är det möjligt att argumentera för att samspelet mellan ett ”jag” och ett ”Du” uppvisar potential som teoretisk grund för att utvidga användningen av balthasarisk teologisk estetik. Detta skulle emellertid kräva att von Balthasars teologiska estetik kopplas bort från von Balthasars egna kulturella och estetiska preferenser, detta med anledning av hans konservativa syn på konst försvårar dialogen med kontemporär konst och estetik. Denna separation mellan von Balthasars teologi och smak är dock möjlig på grund av att von Balthasar, åtminstone i bokserien The Glory of the Lord, sällan berör frågan om konst.

Denna studie utforskar textuell och visuell produktkommunikation för ansiktskrämer från skönhetsmärkena Nivea, Nivea Men, Caia och Recipe for men. Analysen genomförs med hjälp av en multimodal analysmodell som appliceras på varumärkenas produktinformation från respektive hemsida. Studien utgår från teoretiska perspektiv inom sociosemiotik och systemisk- funktionell grammatik där både en språklig och visuell analys görs för att återge en helhetsbild av företagens produktkommunikation. Studiens syfte är att undersöka hur stereotypt kvinnliga och manliga egenskaper och ideal framställs i marknadsföringen av ansiktskrämer. Analysen inkluderar språkliga och visuella aspekter för att ge en omfattande förståelse av produktkommunikationen. Analysen ämnar att besvara hur textuell produktkommunikation ser ut för målgruppen kvinnor jämfört med målgruppen män, samt hur kvinnor och män porträtteras visuellt. Detta görs genom att undersöka användningen av språkliga och visuella resurser och dess betydelse för det kommunicerade budskapet. Resultaten visar att språkliga val i texterna för kvinnor fokuserar på självförbättring genom skönhet och hälsa, medan texterna för män betonar produktens funktioner. Visuellt representerar kvinnliga ideal skönhet och femininitet, medan manliga ideal associeras med status och framgång. Trots likheter i kommunikationen för respektive målgrupp framställs stereotypa ideal. Studien ger insikter om hur språk och bild samverkar för att forma och förmedla könsspecifika budskap inom skönhetsbranschen.