Syftet har varit att undersöka hur ”barnets bästa” och ”samarbetssvårigheter mellan föräldrar” ska inverka vid beslut om gemensam eller ensam vårdnad. Underliggande syfte var att genom två rättsfall visa hur domstolarna tar hänsyn till ”barnets bästa” och ”samarbetssvårigheter mellan föräldrarna” vid vårdnadstvister. Metoden i uppsatsen är traditionell juridisk metod, vilket innebär att lag, förarbeten, rättsfall, praxis och doktrin som är relevant för området har behandlats. Peczeniks sju intellektuella operationer har använts vid rättsfallsanalyserna. Uppsatsen har avgränsats till de paragrafer som rör rättsfallen, dvs. 6 kap. 2 a och 5 § § FB. Det är även de paragrafer som nämnts när ändringarna av FB gås igenom. Resultaten pekade på att det kanske är på väg att bli lättare att döma till ensam vårdnad. Domstolarna kommer att ta större hänsyn till de konflikter som finns mellan föräldrar angående frågor som rör barnen. Barnets bästa anses inte vara gemensam vårdnad när konflikterna är stora, utan det är då bättre med ensam vårdnad.

Ensamstående kvinnor som åker utomlands för att låta sig insemineras blir allt fler. Denna framställning söker belysa vad deras självständiga val att bilda familj utanför kärnfamiljskonstruktionen berättar i ett större samhälleligt sammanhang. Medvetet ensamstående kvinnors familjebildning placerar sig i brännpunkten mellan Individualisering, den samtida familjesociologins honnörsord, och Normalitet, vilket Queerforskningen på senare år belyst. De sex mammor som har intervjuats, lade ingen större vikt vid faderskapet och visade på alternativa sätt att knyta emotionella band, i linje med den individualistiska nätverksfamiljen. De stod starka i sitt val och var övertygade om att deras familjeform var minst lika god som någon annan. Men empirin stöder också queerforskningens hållning, att alla lever i och med normer. Informanterna vikt vid biologiskt släktskap vad gäller uppväxtfamilj och syskon, det var också viktigt för dem att hålla en kontinuerlig kontakt med familjer med liknade bakgrund – ett sammanhang där deras egen familjeform får utgöra normen. Ett viktigt inslag i kvinnornas vardag var att de på grund av sitt val fick förhålla sig till praktiker om öppenhet och döljande, som en konsekvens av den heteronormativa tvåsamhetens starka ställning som förutsättning för ”barnet bästa”.

Syftet med denna c-uppsats är att undersöka hur tingsrätten använder socialtjänstens utredningar och snabbyttringar som görs enligt föräldrabalken 6:19 och 6:20. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av en litteraturstudie där åtta domar i vårdnadsfrågor har granskats. Frågor som ställs i uppsatsen är: på vilket sätt använder sig rätten av socialtjänstens utredningar, refererar rätten till utredningen i domskälen, hur lyfts barnets vilja fram i domarna samt i socialtjänstens snabbupplysningar respektive utredningar samt hur rätten och socialtjänsten använder sig av begreppet barnets bästa och det faktumet att det ska vara avgörande? Vi har använt oss av rättsociologisk teori och systemteori. Resultaten visar att tingsrätten följer socialtjänstens rekommendationer. Vi har även funnit att barnets bästa är en norm som behandlas lika av både socialtjänsten och tingsrätten, det vill säga att både socialtjänsten och tingsrätten tittar efter samma faktorer vid bedömning av vad som skall anses vara barnets bästa.

Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga får möjligheten att växa upp under trygga och för deras utveckling goda förhållanden. Denna uppsats har som syfte att undersöka socialsekreterares uppfattning om hur det är att arbeta under en socialnämnd samt att se hur nämndens arbete fungerar enligt de lagar som berör barnets bästa. Inom detta område har forskning varit begränsat. Den existerande forskningen visar att socialsekreterare ofta lämnar sina jobb när de inte trivs inom organisationen och att man inom organisationen inte tar hänsyn till deras mående och arbetsbelastning. Forskare tog även upp att arbetet mer och mer ägnas till att fylla byråkratiska uppgifter och regler, än klientens behov. Syftet med det här arbetet är även att få reda på hur socialsekreterare tänker kring det faktum att de arbetar under en granskande och beslutande nämnd samt hur de uppfattar att nämnden anammar, förstår och beslutar enligt barnperspektivet. Som metod användes kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer vilka först skickades ut via e-post till fyra socialsekreterare inom en kommun. Den enhet som har hand om barn- och familjeärenden valdes ut och intervjufrågorna via e-post följdes sedan upp med telefonintervjuer. Resultatet visade sig stödja tidigare forskning i området. Socialsekreterarna berättade att mycket av deras arbete gick till att skriva utredningarna som nämnden ville ha dem. Nämnden ansågs lägga sig i deras arbete, överskriva befogenheter och ge onödig kritik på utredning. Föreslagna insatser kunde även avslås på grund av att de ansågs vara för dyra. Det som var överraskande var hur mycket nämnden i denna kommun lade sig i socialsekreterarnas arbete, socialsekreterarna upplevde sig inte betrodda. Eftersom bara en kommun valdes ut så kan inte denna uppsats slutsatser generaliseras. Studien är värd att följas upp med ytterligare undersökningar med större underlag.

Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ”barnets bästa” i adoptionsärenden under perioden 1925–1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ”goda familjen”. I beskrivningen av de biologiska föräldrarna betonas däremot bristande förmåga och resurser. Det är tydligt att barnen i materialet inte fått någon egen röst eller något eget utrymme; det är andra som definierar vad som är det bästa för barnet. Barnen tycks inte ses som egna individer utan framställs endast i relation till den biologiska modern eller vårdnadshavaren. Studien illustrerar hur uppfattningen om ”barnets bästa” varierat genom historien och hur den varit knuten till successivt förändrade familjenormer.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att utifrån ett rättsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bästa förverkligas i domstolars beslut samt familjerätters yttrande gällande vårdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets gränser avseende vårdnadstvister då domstolar och familjerätter samarbetar under speciella omständigheter. Åtta stickprovsutvalda rättsfall, med bifogat yttrande från socialnämnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis på en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergå till att inringa särdrag i analyserad text med utgångspunkt i om och huruvida barnet har fått komma till tals. Barnets bästa tycks beaktas så långt det är möjligt i vårdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istället för ett barnperspektiv. De professionella aktörerna har makt medan barnet har inskränkt handlingsförmåga i rätten, det råder en hierarki i vårdnadstvister. Barnets röst kan vara svår att urskilja då föräldrarnas konflikt har en tendens att dra allt fokus till sig.

The purpose of this study is to describe and understand how the principle of the child’s best interest in the asylum process for families with children is interpreted and implemented in practice by the asylum bureaucrats at the Swedish Migration Agency. Our questions are: “How is the best interest of the child in families with children interpreted by the asylum bureaucrats at the Swedish Migration Agency?” "How are asylum bureaucrats at the Swedish Migration Agency reasoning about the implementation in practice of the child's best interest in families with children? The essay rests upon semi-structured interviews with eight asylum bureaucrats at three different asylum units. The interviews are based on an interview guide together with a vignette, which purpose was to see how the interviewees are implementing the best interest of the child in a specific case of a potential application. We are analyzing our results by using Lipsky’s theory of street-level bureaucrats and their professional discretion. We are also using Roine Johansson’s (2007) interpretation of Lipsky and Svensson et al., (2008) and their perspectives about professional discretion. Our main findings and conclusions in the study are showing that the asylum bureaucrats interpretations of the best interest of the child are statutory. According to the asylum bureaucrats, the main definition of the principle is related to the importance of talking with the children. These statements in the interviews also reflects how they look upon the implementation in practice of the child's best interest. The asylum bureaucrats felt they have a wide discretion in their everyday work.

This study analyzes the court of appeals work on judging immediate care (6 § LVU) by the child´s best from 10 court cases. This study has been reviewing 10 court cases and reviewing the court of appeals applicable laws in their decisions on interlocutory order within LVU. The material than have been analyzed consists of immediate care of children, and the concept of the best interests derived from the UN Convention on the Rights of the Child. The legal sanctions includes when a state signs a convention, which Sweden has. This means that Sweden is at their disposal to offer all children within its territorial limits, up to 18 years may take part of the rights set down in the Convention of the Rights of the Child. This means that all decisions relating to the individual child, should always be taken with respect to the best interest of the child, when a child for varoius reasons end up in a lawsiut. The concept of the best interest of the child are vague and abstract because it is not clearly defined. So when authorities and courts come into contact with that kind of cases, they need to adapt the contents of the convention, to the individual childs specific situation. This can be considered to be a complex task.

<p>In Sweden the divorce rates has increased during the latter part of the 20</p><p>th century. For many children it’s everyday life growing up with parents no longer living together. The Parental Code states that "The child's best interests must be central to any decision in custody, residence and access." But what does the child’s best interest really mean and how do we investigate it? We decided to investigate its meaning by interviewing social workers regarding their interpretations of the child's best interests from a family law perspective. We also wanted to examine what they’re doing to protect the child's perspective in custody investigations. Our study is based on seven qualitative interviews with social workers dealing with family law matters. The interviews were based partly on our interview guide, but also on three fictitious cases that the social workers had to discuss and think about. Our theoretical starting point is based on Foucault's analysis of knowledge and power, Sannerstedt´s theory of implementation and Lipsky's theory of street – level bureaucrats and their discretion. Our study shows that social workers believe that the child's best interests are difficult to define and open to a variety of interpretations. Our results also shows that all social workers assume that the child's best interests shall be crucial to any decision concerning custody, residence and access, but illustrates the problem with the child's best interests are individualized for each child and is open to interpretation. It’s important to see from the child's point of view and trying to get acquainted with the child's situation. Research and experience are two important pieces which form the basis for the judgments they make.</p>

Ett nyfött barn är särskilt utsatt inte bara för att det är fysiskt skört och är helt beroende av vuxna, det har dessutom svårt att göra sig förstådd. Ju yngre ett barn är, desto större beroendeställning har barnet i förhållande till vårdnadshavare och andra vuxna. De första levnadsåren anses också ha särskild betydelse för barnets vidare utveckling. Det finns anledning att närmare granska om regleringen som möjliggör ett omhändertagande av spädbarn tillgodoser barnets bästa. Det kan med utgångspunkt i de regler som är til­lämp­liga ifrågasättas om och hur barnets behov av skydd tas tillvara under administrat­ionstiden och hur omedelbart ett beslut om omedelbart omhändertagande i realiteten kan fattas. En situation som ställer frågan på sin spets är vilka förutsättningar det finns för att kunna beakta barnets bästa i en situation där en kvinna föder barn en fredagseftermiddag och planerar att gå hem med sitt nyfödda barn dagen efter, när det finns tydliga indikat­ioner på att barnet riskerar att fara illa. Vilka möjligheter har socialtjänsten att ingripa utanför deras ordinarie kontorstid?