Denna uppsats syftar till att undersöka hur barnperspektivet implementeras och realiseras i Socialtjänsten. Uppsatsen är baserad på två frågeställningar: Hur använder och tillämpar socialsekreterarna sig av barnperspektivet i handläggningsprocessen? Använder de sig av några hjälpmedel eller ”arbetsverktyg” för att tillämpa barnperspektivet? För att svara på uppsatsen syfte och frågeställningar, användes en kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare inom avdelningen för ekonomiskt bistånd i en av Malmös stadsdelar. Uppsatsens resultat visar att respondenterna är för tillfället igång med att tillämpa ett nytt arbetsverktyg för att integrera ett barnperspektiv i deras handläggningsprocess. Arbetsverktyget har fört med sig en ständig diskussion på avdelningen. Resultatet visar även hur socialsekreterarna beaktar barnets bästa och barnets inställning i handläggningsprocessen. Barnets bästa har oftast tidigare beaktats när socialsekreteraren ska bevilja en skuld till en familj. Socialsekreterarna i studien försöker redan från början tillämpa barnets bästa i handläggningsprocessen. Enligt respondenterna fungerar inhämtningen av barnets inställning dåligt i deras handläggningsprocess, men det nya arbetsverktyget ska försöka förebygga detta. / This paper aims to examine how children’s perspective is implemented and realized in social services. The study is based on two issues: How do social workers use and apply a child’s perspective in the administrative process? Do they use any aids or tools to apply a child’s perspective? To answer the studies’ purpose and issues, a qualitative method was used. Semi-structured interviews were conducted with four social workers within the Department of financial assistance in one of Malmös’ neighborhoods. The result of the study shows that the respondents are at the moment applying a new tool to integrate a children’s perspective in their administrative process. The tool has brought a constant discussion to the Department. The results also show how the social workers take in account the best interest of the child and the child’s attitude in the administrative process. The best interest of the child has before mostly been taken in account when the social worker is granting a debt to a family. The social workers in the study are trying to apply the child’s best interest from the start in the administrative process. According to the respondents the gathering of children’s attitude works poorly in their administrative process, but the new tool will try to facilitate this.

Vårt intresse för ämnet väcktes av uppgifter i media om att domstolarna i vårdnadstvister till skillnad från tidigare oftare dömde till männens fördel och att flera barn därigenom hamnade hos olämpliga fäder. Syftet med arbetet var att undersöka om de ändringar som gjordes i föräldrabalken 1998 blivit till nackdel för ena könet. Vidare ville vi undersöka hur begreppet barnets bästa tillämpades. Som undersökningsmaterial använde vi förarbetena till ändringarna i föräldrabalken, domar från hovrätten före och efter reformen 1998, samt tre viktiga prejudikat från Högsta domstolen. Vi fann att lagändringen 1998 medfört att domstolarna dömde till gemensam vårdnad även i fall där misstankar fanns om våld och övergrepp från fädernas sida mot mödrar och barn. Vi fann flera fall där män som utövat våld tillerkändes umgänge. Vi fann slutligen att domstolarna använde begreppet barnens bästa konsekvent för att motivera sina domslut, men ofta på ett schablonartat sätt. / Caretaking issues – a study in how courts can view caretaking issues.

I FN:s konvention om barnets rättigheter samt i svensk lagstiftning framhålls tydligt att ”barnets bästa” ska beaktas i ärenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ”barnets bästa” innebär rent praktiskt t ex vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist. Vårt syfte blev därför att i teori och i praktik undersöka vad ”barnets bästa” innebar vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist, samt var gränsen gick då det inte längre var till ”barnets bästa”.Under arbetet framkom att ”barnets bästa” definieras väldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvårdnad och god omsorg för barnet. Dessa ledord genomlyste även den praktiska tillämpningen och övrig litteratur kring ämnet. Det fanns dock många olika tolkningar på begreppen eftersom en definiering av ”barnets bästa” samt dess gränser måste bedömas individuellt i varje enskilt fall.

No description available.

The purpose of this study is to examine factors to why international adoption is seen positive in the Swedish society, which contributes to why international adoption is argued as something good from a child perspective. The study aims to highlight arguments that contradicts the picture of adoption as only positive through criticizing and problematizing international adoption as practice. The study came to the conclusion that the Swedish politics, Sweden as a democratic role model and international adoption as a charity are three aspects to why it can be argued as something positive. Also, that adoption can be more harmful than what is showed in the society. That people’s need to adopt from the Third World can be argued to why international adoption can be human trafficking. Through a postcolonial perspective international adoption can also be seen as an asymmetric power structure between West and the Third World. Through that, the politics in Sweden must flag this part of international adoption to widen the perspective and by that, present how real changes can be made to why people in the Third World are forced to leave their children for adoption to the West.

Barns lek sker 80% av tiden utanför lekparken och med förtätningen av städerna minskar barnens förutbestämda lekytor ännu mer. Sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020 har diskussionen ökatkring hur vi skapar barnvänliga miljöer och vad artiklarna innebär för utformningen av staden.Barnkonventionen medför att barnets bästa ska beaktas i alla beslut som direkt eller indirekt rör barn. För planprocessen innebär det att barnets bästa ska synliggöras i alla delarna, från Start-PM till Laga kraft. En metod som tagits fram för att hjälpa beslutsfattare att beakta barnets bästa är barnkonsekvensanalys(BKA). Vilken effekt BKA har på projekten varierar och det verkar saknas en utvärdering av hur det blev i slutändan. Studien syftar därmed till att undersöka vad barnets bästa innebär för utformningen av ett gaturum och om BKA som metod synliggöra det i planprocessen.Studien består av dels en litteraturstudie som bland annat sätter upp ett ramverk kring barnvänlig miljö,belyser barns utvecklingsstadier och förmågor, Hart´s delaktighetsstege och gaturummets uppdelning ochbetydelse i staden. Därefter genomförs en intervjustudie i syfte att skapa större förståelse för ramverkets betydelse för gaturummet, men också för att fördjupa kunskapen kring om hur man arbetar med BKA. Sedan gör studien en innehållsanalys av strategidokument från Stockholms stad, för att titta på hur staden arbetar för att uppnå barnkonventionens artiklar, samt för få en insikt kring vad stadens ambition är för att bli en barnvänlig stad. Sist genomfördes en fallstudie över planområdet Norra Djurgårdsstaden (NDS)Gasverket Västra med syfte att se om barnets bästa synliggjordes i planprocessen med hjälp av metoden BKA. Litteraturstudien fann tre huvudord som tillsammans ansågs beskriva barnvänlig miljö översiktligt och därmed bidrar till en hälsosam utveckling hos barnen. Dessa tre ord är attraktivitet, självständighet och delaktighet. Intervjustudien resulterade inte i en exakt beskrivning av vad dessa ord mer specifikt innebär för utformningen av ett gaturum, förutom att flera aspekter framkom som viktiga att beakta. Intervjustudien visade huvudsakligen på att det är innebörden av dem orden för en specifik miljö, som vi kan fråga barnen om. Däremot framkom det att säkerhet och trygghet är de första funktionskraven som måste säkerställas i gaturummet innan några andra värden kan få plats på riktigt. I övrigt resulterade studien i en diskussion kring syftet med gaturummet för barnen och vilka roller den kan anta i staden, beroende på vad vi vill åstadkomma. Stockholms stad visade på stora ambitioner och implementering av barnkonventionen i mer eller mindre samtliga strategier. Det som saknades var en tydlighet i vad prioritering av gång och cykel (G/C) innebär, dåfallstudiens åtgärdsförslag mer visade på likvärdiga förutsättningar som för bilar. Kring BKA visade studien att metoden skapar förutsättningar för att synliggöra barnets bästa, men att det är kunskapen hos utförare, intresset hos mottagen, stadens ambition, projekts storlek och budgeten som avgör hur väl man lyckas synliggöra barnets bästa i planprocessen. Ur ett barnrättsperspektiv behöver även beslut om markanvändningen utgå från vad som är lämpligast för barnen, för att sätta grunden för att skapa barnvänliga miljöer.

For every child, growing up and living in a family with serious and far-reaching conflicts between family members is a serious risk factor for the child to develop a psychosocial complex of problems. In these cases, to help these families, a common use of input is family therapy. In this study, I have tried to provide a more advanced knowledge in the family therapist's daily work with families who have dysfunctional relationships and approaches within their family. I have tried to demonstrate if and how family therapists are experiencing challenges and difficulties, and how the family therapists are working to consider and encourage the principles of the best interest of the children, in their work with families who have dysfunctional relationships and approaches within their family. For this study, four family therapists have been interviewed about their experiences of working with families who have these complex of problems. The results show that the family therapists experienced different kinds of challenges and difficulties. The challenges and difficulties were connected to the individuals in the families, there could be emotional challenges for the family therapists and challenges that were connected to organizational factors. However, all challenges and difficulties that emerged, affected how the family therapists work, and in that way all the individuals in the families in one way or another. The results also show that the family therapists are actively working to take into account and encourage the principles of the best interest of the children by trying to implement a child perspective in all of their work where children are involved, and to make the child an active participant in the treatment process.

Barnaga förbjöds år 1979 och fram tills dess ansågs våldet vara ett familjeproblem. Idag harvåld mot barn och unga fått stor uppmärksamhet i politiken vilket har lett till starkare juridisktskydd för våldsutsatta barn. Ett exempel på detta är att det nu är straffbart att låta barn bevittnavåld i hemmet. Uppsatsen syftar till att analysera vad som krävs för ett omhändertagande medstöd av LVU 2 §. Syftet har besvarats genom en rättsdogmatisk metod som innefattar tolkningav relevanta rättskällor inklusive socialtjänstens föreskrifter, förarbeten, rättspraxis från HFDsamt doktrin. Analysen visar att socialtjänsten, tillsammans med andra myndigheter såsom polis,har ett viktigt arbete för att skydda våldsutsatta barn. Trots detta visar uppsatsen på bristeri den nuvarande lagstiftningen där rekvisiten i LVU 2 § tolkas olika i liknande fall.

In Sweden the divorce rates has increased during the latter part of the 20 th century. For many children it’s everyday life growing up with parents no longer living together. The Parental Code states that "The child's best interests must be central to any decision in custody, residence and access." But what does the child’s best interest really mean and how do we investigate it? We decided to investigate its meaning by interviewing social workers regarding their interpretations of the child's best interests from a family law perspective. We also wanted to examine what they’re doing to protect the child's perspective in custody investigations. Our study is based on seven qualitative interviews with social workers dealing with family law matters. The interviews were based partly on our interview guide, but also on three fictitious cases that the social workers had to discuss and think about. Our theoretical starting point is based on Foucault's analysis of knowledge and power, Sannerstedt´s theory of implementation and Lipsky's theory of street – level bureaucrats and their discretion. Our study shows that social workers believe that the child's best interests are difficult to define and open to a variety of interpretations. Our results also shows that all social workers assume that the child's best interests shall be crucial to any decision concerning custody, residence and access, but illustrates the problem with the child's best interests are individualized for each child and is open to interpretation. It’s important to see from the child's point of view and trying to get acquainted with the child's situation. Research and experience are two important pieces which form the basis for the judgments they make.

Studien syftar till att studera samverkan på Barnahus och om det någon gång kan krocka mellan de olika professionerna. Om så är fallet, vill vi författare se ifall det kan uppstå några konsekvenser för barnet. Empirin har samlats in genom fem kvalitativa intervjuer med professionella på det utvalda Barnahuset. Av informanterna var tre socialsekreterare, en polis och en åklagare. Materialet har transkriberats för att sedan analyseras utifrån en tematisk analys. Detta resulterade i fyra teman: Barnets bästa i fokus, Samverkan på Barnahus, Svårigheter på Barnahus och Påfrestningar för barnet. Resultatet har sedan tolkats, analyserats och diskuterats utifrån den valda teoretiska utgångspunkten nyinstitutionell teori. Studien visar att de professionella upplever samverkan som väl fungerande men att de ibland kan krocka i arbetet då de har olika arbetsuppgifter. Vissa av dessa krockar kan leda till påfrestningar för barnet, en av dessa påfrestningar är att barnet skuldbeläggs. / This bachelor thesis in social work aims to study the interaction between the different professionals and organisations in the swedish version of Childrens Advocacy Centers, Barnahus, and if it ever can clash between the different professions. If so, we authors would like to see if there could be any consequenses for the child. The empirical data were collected through five qualitative interviews with different professionals at the chosen Children Advocacy Center. Three of our informants were social workers, one worked as a police officer and the fifth informant worked as a prosecutor. We transcribed the material we recieved to analyze it based on a thematic analysis. We created four different themes based on the result we got: Focus on the childs best, interaction on Childrens Advocacy Center, Difficulties on Childrens Advocacy Center and Strain of the child. The result was later on interpreted and analyzed and discussed from a chosen theoretical point of view; institutional theory. This study shows that the professionals experience interaction as well functioning, but sometimes they collide at work when they have different tasks. Some of these crashes can cause problems for the child, one of these strains is that the child is blamed.