Kunder har historiskt kunnat besöka företag för att interagera och tillämpa tjänster. Idag sker en stor del av den kontakten digitalt vilket skapar nya möjligheter och begränsningar för företagen vid skapandet av kundrelationer (FAR 2016). Studien har undersökt hur företagens arbete med kundrelationer påverkats av digitaliseringen och automatiseringen av arbetsprocesser, där fokus riktas till om kundrelationer byggs på ett annorlunda sätt idag mot vad som tidigare varit möjligt. Teorin som finns inom kundrelationer kommer från en tid då samhället och digitala verktyg såg annorlunda ut. Det blir därför intressant att i denna studie undersöka hur kundrelationer byggs idag, finns det fortfarande ett samband mellan teori och arbetssättet eller har sättet att arbeta med kundrelationer utvecklats och förändrats? För att undersöka forskningssyftet har studien inriktat sig mot redovisnings- och revisionsbranschen, där en kvalitativ undersökning genomförts.  Datainsamlingen består av nio intervjuer från respondenter verkande inom ovannämnda bransch.   Resultatet visar att arbetet med kundrelationer, trots ökade möjligheter till interaktion, sker på liknande sätt idag som innan digitaliseringens utveckling. Fysisk kontakt är fortfarande viktigt för skapandet av kundrelationer och har visat sig vara en konkurrensfördel för redovisnings- och revisionsbolagen. Resultatet visar också att den fysiska kontakten är viktig för att lära känna och samla information om kunden och förstå dennes behov för att i sin tur kunna anpassa sina tjänster. Digitalisering har dock bidragit genom att frigöra tid för att kunna effektivisera arbetet med kunderna, bibehålla en kontinuerlig kontakt, erbjuda avancerade analyser och kundanpassade tjänster. / Customers have historically been able to visit companies to interact and apply services. Today, a large part of this contact takes place digitally, which creates new opportunities and constraints for the companies in the creation of customer relationships (FAR 2016). This study investigates how digitalization and automatization of work processes affect companies' work with customer relationships. The focus is on whether customer relationships are built differently today compared to what was previously possible. Theories on customer relationship comes from a time when society and digital tools looked different. Therefore, in this study, it will be interesting to investigate how customer relationships are built today. Is there still a connection between theory and working method, or has the way of working with customer relationships been developed and changed? To investigate the purpose of the research, this study focused on the accounting and auditing industry, where a qualitative study was conducted. The data collection consists of nine interviews from respondents active in the above-mentioned industry. The result showed that the work with customer relationships, despite increased opportunities for interaction, is conducted similarly today as before the development of digitalization. Physical contact is still important for the creation of customer relationships and has proven to be a competitive advantage for the accounting and auditing companies. The result also showed that physical contact is important for getting to know and gathering information about the customer and understanding their need to be able to adapt their services. However, digitalization has contributed by creating more time to make the work with customers more effective, maintain continuous contact, offer advanced analysis and customized services.

Digitization has an impact on the change that the accounting industry is undergoing. The vision of development is to automate and systematize society, which means that the technology mainly implements tasks of society. The study aims to dig deeper which effects the digitization has on the accounting firm. These effects are derived from an analysis model in which the role of the accounting assistants is questioned. Employees with different occupational positions at the accounting firm have been interviewed for empirical data collection. The interviews were conducted in a purposeful manner, since the selection is aimed at employees who are helpful in answering the study's question and purpose. The interviews were used to find links with the theoretical reference frames. With the help of the theoretical frame of reference and the collected empirical data, conclusions have been drawn that digitization causes different effects. The work approach is streamlined by automating the basic tasks of the accounting firm. The streamlining will lead to the accounting firm being able to deliver a broader service during the same time frame, which leads to increased client satisfaction. Quality achieves higher levels by increasing customer satisfaction. When the accounting firm delivers services with higher time gains, profitability will be higher. Profitability is something accounting firms and other businesses strive for, therefore it is likely that digitization will be implemented even more. Finally, the different effects of digitization show that the need for accounting assistants is diminishing, which is why digitization is partly perceived as a threat.

The same digital forces that are changing the Communications, Information, Media and Entertainment industries in general are radically changing newspaper companies in particular by changing their value chain. Newspapers are seeing their dominance erode when Internet and digitization are fundamentally changing and disrupting their traditional business models.  There is a clear collectively decline in news consumption, and with that the news organizations’ roles in society are changing. Moreover, the reduced consumption of news puts pressure on the newspaper’s economy with shrinking revenues and increasing costs. The transformation of the newspaper into a purely digital business has been in progress under the past decade and it is rapidly accelerating.   The subscribers of the printed morning newspaper have historically been characterized by a high degree of loyalty and engagement as well as a low price sensitivity. They constitute an attractive group for the newspaper to keep as digital subscribers in a possible future situation where the printed newspaper no longer can be provided.  Thus, the purpose of this study is to find out to what extent the studied newspaper company can rely on the existing print subscribers to stay as digital subscribers and count them as a stable resource, that is as a part of the future digital subscription revenues.

As a result of the ongoing worldwide pandemic of coronavirus disease the Swedish colleges, adult schools and high schools closed and switched to distance education. Beside the pandemic a report from the Teachers' Union was published in which it was found that many teachers are dissatisfied with the learning management systems used. The digitization of the school thus became a highly relevant area during this time. The purpose of this essay is to investigate the municipal adult education teacher's experience and use of learning management systems and thereby highlight what they see for challenges and opportunities with the learning management systems and if it has an impact on the actual usage. This paper is expected to respond to how teachers in Swedish municipal adult education feel that it is to work with learning management systems. To answer the question, a qualitative starting point is used, where semi-structured interviews have been used. In this study, the theoretical model UTAUT is used to analyze the result. The four constructs from UTAUT are used to categorize and identify the teachers' experiences, to better answer our research question. Ten municipal adult education teachers from four different schools in Västra Götaland, Sweden participated in the study. In the study, we could see that the most common area of use for the learning management system seems to be to communicate and to make materials accessible to students between classes. In addition, we could see that the teachers felt that their level of technical experience were somewhere between medium and high, all had some type of education and training in how to use learning platforms, however, more teachers described that there was a need for more education among colleagues. Advantages of learning management systems that most teachers described were increased efficiency, communication and accessibility, disadvantages that teachers described were legal security, integration, compliance with law and feedback. In general, the teachers seem more positively attuned to the platforms than negative. From the UTAUT model, we could see that all factors affect the teacher's intention and the actual use of the platform positively, however, some parts of the effort expectancy can negatively affect the teacher's intention to use. / I takt med coronautbrottet som startade i Kina och spred sig till stora delar av världen blev resultatet att svenska högskolor, vuxenskolor och gymnasium stängdes ner och gick över till ren distansutbildning. Parallellt med coronautbrottet publicerades en rapport från Lärarförbundet där det hade visat sig att många lärare är missnöjda med de digitala lärplattformar som används. Digitaliseringen av skolan blev därmed ett högt aktuellt område under denna tid. Syftet med denna studie är att undersöka komvuxlärarens upplevelse av digitala lärplattformar och därmed lyfta fram vad de tycker finns för olika för- och nackdelar samt vad som påverkar den faktiska användningen. Denna studie förväntas svara på hur lärare i svensk kommunal vuxenutbildning upplever att det är att arbeta med digitala lärplattformar. För att besvara frågeställning används en kvalitativ utgångspunkt, där semistrukturerade intervjuer genomfördes. I studien används den teoretiska modellen UTAUT för att analysera resultatet. Kärnfaktorerna från UTAUT används för att kategorisera och identifiera lärarnas upplevelser, för att bättre besvara frågeställningen. I studien deltog tio komvuxlärare från fyra olika skolor i Västra Götaland. I studien kunde vi se att det vanligaste användningsområdet för en digital lärplattform verkar vara att kommunicera och för att göra material tillgängligt för eleverna mellan lektionstillfällen. Utöver detta kunde vi se att lärarna ansåg att de befann sig någonstans mellan medel och hög nivå gällande teknisk kunskap, samtliga hade haft någon typ av utbildning och fortbildning i hur de kan använda digitala lärplattformar, dock beskrev flera lärare att det fanns ett behov av mer utbildning bland kollegorna. Fördelar med digitala lärplattformar som de flesta lärare beskrev var ökad effektivitet, kommunikation och tillgänglighet, nackdelar som lärarna beskrev var rättssäkerhet, integration, förenlighet med lag, och feedback. Överlag verkar lärarna mer positivt inställda till plattformarna än negativt. Utifrån UTAUT-modellen kunde vi se att samtliga faktorer påverkar lärarens intention till och den faktiska användningen av plattformen positivt, dock kan vissa delar i förväntad ansträngning kan påverka lärarens intention till användning negativt.

We are getting older and the health care needs to be developed to keep up with the demographical alterations. The proportion of elderly in Sweden above 80 years of age is expected to increase with 50 percent by 2028 and similar developments are also seen in Europe. Healthcare has many challenges and obstacles to expect, thus wants to use e-health as a tool to make healthcare more efficient. In accordance with sustainable development (Global goals 2030) the goal is to free up healthcare resources and enable and empower the caretakers. The purpose of this study has been to contribute with an increased comprehension of the change processes that can be identified in the implementations of the e-health in elderly care, how these processes are executed and the contextual circumstances that apply in the elderly care. To further understand these processes of change, the study uses a theoretical frame of reference comprised of Andrew Pettigrew's theory of process change and Roger Everett's Diffusion Theory. The study results in the following conclusions: 1) The introduction of e-health is crucial for future healthcare and elderly care.  2) E-health means better patient safety.  3) the demographic development with an older population structure is an important motivating factor for the development of e-health.  4) The public sector currently lacks the competence and expertise to successfully develop e-health.  5) Covid-19 is an important catalyst for accelerating the development of e-health.  6) Normal characteristics of digital tools are a decentralized process due to autonomy in the municipalities.  7) Due to misallocation, the municipalities are dependent on regions for the development of e-health.  E-health and digitalization are, in addition to efficiency aspects, important for delivering a good and preventive care that provides the opportunity for increased transparency and ownership of one’s own care situation. This study applies a qualitative methodology whereas semi-structured interviews have been conducted with four informants. By analyzing collected empirical data from eHälsomyndigheten, Teknikmarknad and ImagineCare AB. The study conclude that e-health is a complex phenomenon, with subprocesses and contextual circumstances, within the elderly care whereas various stakeholder´s interests meet and impacts the possibilities for development. / Vi blir äldre så sjukvård och äldreomsorg behöver utvecklas för att möta demografiska förändringar. Andelen äldre över 80 år i Sverige beräknas öka med 50 procent till år 2028. En liknande utveckling ses i Europa där äldreomsorgen står inför många utmaningar och hinder. E-hälsa är ett av flera tänkbara verktyg för att göra omsorgen effektivare. Enligt hållbarhetens dimensioner (globala mål 2030) är målet att frigöra resurser, skapa jämlikhet och delaktighet, där omsorgstagaren får större insyn och ägandeskap i sin omsorgsprocess. E-hälsa är ett nytt fenomen och studien identifierar implementeringsprocessens problem och de möjligheter som digitaliseringen skapar. Förändringsfaktorerna för utveckling av e-hälsa visas och analyseras. Studiens syfte är att öka förståelsen kring de förändringsprocesser som införandet av e-hälsa inom äldreomsorgen innebär, hur processerna går till och rådande kontextuella förhållanden.   För att förstå dessa förändringsprocesser tillämpas Pettigrews teori om förändringsprocesser samt Rogers diffusionsteori i den teoretiska referensramen. Studien ger följande slutsatser:   1) Införandet av e-hälsa är avgörande för den framtida sjukvården och äldreomsorgen. 2) E-hälsa innebär förbättrad patientsäkerhet. 3) Den demografiska utvecklingen med en äldre befolkningsstruktur är en viktig motivationsfaktor till e-hälsans utveckling. 4) Den offentliga sektorn saknar kompetens och expertis för att på egen hand utveckla e-hälsan framgångsrikt. 5) Covid-19 är en viktig katalysator för att påskynda e-hälsans utveckling. 6) Normala kännetecken för e-hälsans digitala verktyg är decentraliserade processer på grund av självstyre i kommunerna. 7) På grund av suboptimal resursallokering är kommunerna beroende av regioner för utveckling av e-hälsa. E-hälsa och digitalisering är viktiga för effektiviteten samt för att kunna leverera en god och förebyggande vård som möjliggör ökad insyn och ägandeskap för den egna vårdsituationen. I studien används en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra informanter. Insamlad empiri från eHälsomyndigheten, Teknikmarknad och ImagineCare AB analyseras utifrån den teoretiska referensramen varvid en bättre förståelse fås för hur komplex e-hälsa som fenomen är, dess delprocesser och kontextuella förhållanden inom äldreomsorgen där olika intressegruppers mål ställs mot varandra och påverkar utvecklingsmöjligheterna.

Syfte: Att beskriva den organisationsförändring som fem röntgenkliniker i Sverige genomgick i samband med att radiologin digitaliserades. Frågeställningar: Hur förändrades antalet genomförda radiologiska undersökningar och undersökningstyper från tidpunkten två år före digitaliseringen till två, fyra och sex år efter digitaliseringen? Hur förändrades antalet arbetade timmar och fördelningen av arbetade timmar mellan de olika personalkategorierna från tidpunkten två år före digitaliseringen till två, fyra och sex år efter digitaliseringen? Hur förändrades arbetsuppgifterna inom och mellan de olika personalkategorierna på röntgenklinikerna efter digitaliseringen? Hur beskriver personal med en nyckelfunktion genomförandet av digitaliseringen och eventuell förändring av arbetet efter digitaliseringen? Metod: Kvantitativ och kvalitativ metod har använts och kombinerats för att besvara studiens frågeställningar. Fem svenska röntgenkliniker ingick i studien och material avseende produktionsutfall samlades in från respektive röntgenklinik. Totalt intervjuades 22 personer, med tre till sex intervjuer per röntgenklinik. Teoretiska ramverk: För att försöka förstå de positiva fynden, avseende utökade antalet undersökningar och minskning av arbetade timmar, efter digitaliseringen, genomfördes vid en av röntgenklinikerna en fallstudie med ytterligare två frågeställningar: Hur genomfördes digitaliseringen? Hur har uppföljningen vad avser arbetsflöden, genomförandet och förändringar i detalj genomförts efter digitaliseringen? Delar av Bramson m.fl. (2005) perspektiv och Kotter och Cohens (2002) framgångsfaktorer har applicerats vid analysen av det resultatet. Resultat: Samtliga röntgenkliniker uppvisade en liten ökning av antalet radiologiska undersökningar, medan datortomografi- och magnetkameraundersökningarna ökade markant under den studerade tiden. Efter digitaliseringen genomförs således fler komplicerade undersökningar, vilket anses ha medfört en kvalitativt bättre och säkrare diagnosticering. Övriga undersökningstyper uppvisar varierande resultat. Vid tre av röntgenklinikerna minskade den totala arbetade tiden, och vid två ökade den. Antalet arbetade timmar ökade för röntgenläkare och röntgensjuksköterskor, men minskade för sekreterare och undersköterskor under den studerade tiden. Generellt utför röntgenläkarna och röntgensjuksköterskorna fler arbetsuppgifter efter digitaliseringen, och många av de traditionella arbetsuppgifterna för sekreterare och undersköterskor har försvunnit eller tagits över av datorn. Bättre tillgänglighet, förhöjd kvalitet och utökad diagnostik, tydligare arbetslistor som styr arbetsflödet, förbättrad ergonomi och miljö samt samordning med andra har möjliggjorts efter digitaliseringen. Utifrån intervjuerna i fallstudien framkom teman som beskriver: information, superanvändare, utbildning, tydliga arbetsflöden och rutiner, personalbehov och motivation, liksom ett tydligt ledarskap som genomsyrat förändringsprocessen. Dessa teman är, enligt Bramson och Bramson (2005) och Kotter och Cohen (2002), viktiga att beakta för att lyckas med en förändring. Konklusion: Ingen av de intervjuade vill återgå till ett analogt arbetssätt. Digitaliseringen har inneburit att mycket förändrats för de berörda personalkategorierna, men fördelarna anses uppväga nackdelarna. För att lyckas med en förändring bör Bramsons perspektiv och Kotters framgångsfaktorer tas i beaktande. / Background: Since Wilhelm Conrad Röntgen’s discovery of X-rays in 1896, radiology has undergone great changes. In Sweden, the process of digitalisation radiology was initiated in the mid 1990s. Aim: To describe the organisational changes that took place in five radiol- ogy clinics in Sweden in connection with the digitalisation of radiology. Study questions: How did the number and type of radiological examinations change when comparing two years before with two, four and six years after digitalisation? How did the number and distribution of hours worked change among different staff categories when comparing two years before with two, four and six years after digitalisation? How did the duties change after digitalisation within and between different staff categories at the radiology clinics? How do staff members in key positions describe the implementa- tion of digitalisation and any changes in their professional prac- tice after digitalisation? Method: Quantitative and qualitative methods were combined in order to answer the study questions. Five Swedish radiology clinics took part in the study, and production outcome data were gathered from each clinic. A total of 22 individuals were interviewed, with three to six interviews per radiology clinic. In order to gain an understanding of the positive results at one of the radiology clinics in terms of the increased number of exami- nations and reduction in the number of hours worked after digitalization a case study was conducted at this clinic, in which two questions were posed: How was the digitalisation carried out? How were workflow, im- plementation and changes followed up in detail after digitalisation? Ele- ments of Bramson and Bramson ́s (2005) perspectives and Kotter and Cohen’s (2002) success factors were applied. Findings: All radiology clinics had a small increase in the number of radio- logical examinations, while computed tomography and magnetic reso- nance imaging examinations increased significantly during the period un- der investigation. Thus, more complex examinations were carried out post digitalisation, a fact considered to have led to qualitatively better and safer diagnoses. The total working time was reduced at three clinics, while two exhibited an increase. The total number of hours worked increased for radiologists and radiographers but decreased for secretaries and assistant nurses. In general, radiologists and radiographers performed more tasks post digitalisation, and many of the traditional duties of secretaries and assistant nurses were eliminated or taken over by the computer. Digitalisa- tion enabled greater access to radiological images and patient data in addi- tion to improved quality and diagnostics of the radiological examination. Digitalisation also allowed a better-controlled workflow, as well as im- proving ergonomics, the environment and the coordination with other clinics. The case study interviews revealed themes describing: information, super users, education, clear work flows and routines, staff needs and motiva- tion as well as clear leadership throughout the change process. According to Bramson and Kotter, these themes are important for successful change. Conclusion: None of the individuals interviewed wished to return to the analogue mode of working. The digitalisation led to great changes for the different staff categories, with the advantages outweighing the disad- vantages. To succeed with change, Bramson’s perspectives and Kotter’s success factors should be taken into consideration.

The diploma thesis will be devoted to the theme of traditional and new media, that are becoming dominates the media world and an important part of everyday life. The text aims to introduce television as a medium that is constantly evolving, as well as the and its audience. Based on this assumption, we will examine television from the perspective of several main media theorists. In fact, there are several basically different views on this medium and its audience. Especially older writers such as Pierre Bourdieu, Neil Postman, Jeremy Orlebar or Guy Debord, have become accustomed to television and the overall medial platform as manipulative and television audience passive. On the other hand, there are also several authors, who see media in progress, digitization and the emergence of new media as new possibilities. We are talking about Pierre Levy, Don Tapscott and Axel Bruns. Between the two opposites are still moving Stuart Hall and John Fiske. Special attention will be devoted to the issue of the gradual development of television as a medium and its audience. Television is in fact considered as one of the traditional (old) media, however, it is changing with technological developments and respond to innovation. I will try to answer the question of what television as we know it today, uses of old and...

The industry relies on interdisciplinarity to promote advancements. The diverse engineering domains, information technologies, management and social sciences are combined in the industrial environment and oriented o society’s ever-changing demands. In parallel, the demographic shifts caused by population aging present room for innovation on many fronts, such as in health, technology, industry, products, and services, and in the same way in product development processes. In an attempt to tackle such issues, this article discusses how the addressing of the elderly population demands, particularly the demand for smart products, might be supported by the principles of production digitalization. In doing so, it proposes a conceptual framework for the development of smart products for the elderly, sustained by three core pillars: specific product lifecycle stages, Industrie 4.0 requirements for smart product development; and Industrie 4.0 enabling technologies which are integrated by the User-Centered Design philosophy. Their combination into a framework aims at addressing two main points: assist in the translation of elderly real consumers’ expectations and demands into more adequate, appealing products and in creating a transition path for companies who wish to incorporate the principles and technologies of production digitalization in their value chain. Furthermore, the article discusses how this proposal could be validated in the real industrial environment.

Samhället genomgår en digital transformation och inom offentlig sektor är en centralmålsättning att ta till sig de nya möjligheterna för att effektivisera sin verksamhet. Ökaddigitalisering har föranlett att automatisering av processer genom implementation avrobotiserad processautomatisering (RPA) blivit en metod vilken i snabb takt vuxit ipopularitet då detta erbjuder ett flertal möjligheter för organisationer. Dock är denna metodinte utan sina begränsningar och utmaningar. Syftet med denna studie är därför att utforska demöjligheter och utmaningar som föreligger för RPA i kontexten av offentlig sektor. För dettatillämpas en abduktiv, kvalitativ metod genom en flerfallsstudie. Resultatet visar attimplementation av RPA kan vara i enlighet med mål och visioner angående digitalisering ochautomatisering inom offentlig sektor. Vidare visas att det finns möjligheter för RPA genomeffektivisering och kvalitetssäkring i automatiserade processer samt effektivisering ochrationalisering i verksamheten, även om rationalisering genom RPA synes ovanligt inomoffentlig sektor. Istället används RPA här vanligen för att frigöra tid för medarbetare attengagera sig i mer värdeskapande aktiviteter, vilket även rapporteras kunna ökaarbetsnöjdheten hos medarbetare. Samtidigt visar studien på utmaningar för RPA vilka ihuvudsak relaterar till att under implementationen identifiera lämpliga processer därkriterium av stabilitet för RPA beskrivs som särskilt utmanande att uppfylla. Vidare visarstudien att det kan vara utmanande att uttömmande nyttja kapaciteten för roboten. / Society is experiencing a digital transformation and in the public sector a central objectiveexists in utilizing the new possibilities to rationalize their operations. Increased digitizationhas caused a surge in popularity for automation of processes through robotic processautomation (RPA) due to the many opportunities it offers organizations. However, thismethod is not without its limitations and challenges. The purpose of this study is therefore toexplore the opportunities and challenges that accompany the implementation of RPA in thecontext of the public sector. To this end, an abductive, qualitative method is applied through amultiple case study. The result shows that the implementation of RPA can be in line withobjectives and visions regarding digitalisation and automatisation within the public sector.Furthermore, it is shown that there are opportunities for RPA to increase the effectiveness andquality of processes and to enable rationalisation in the organisations, although rationalisationthough layoffs seem like an uncommon use of RPA in the public sector. Instead, RPA is morecommonly used to offload employees so that they instead can engage in activities whichcreate more value, which also shows promise in increasing employee satisfaction.Simultaneously, there are challenges for the implementation of RPA in regard to identifyingprocesses that are suitable for automation through RPA which mainly relate to fulfillingcriteria regarding stability in the environment in which RPA is implemented. Furthermore,the study shows that it may be challenging to exhaustively make use of the capacity of the RPA.

Syfte: Studiens relevans grundar sig i e-barometerns årsrapport gällande en påvisad ökning av svensk e-handel under år 2020. Följaktligen är syftet med denna studie att studera svenska kvinnors konsumentbeteenden inom detaljhandeln under Covid-19 pandemin med fokus på digitaliseringens roll. Studien ämnar bidra med kunskap kring kopplingen mellan begreppen konsumentbeteenden och digitalisering under en världsomfattande pandemi, för att vidare skapa en diskussion kring Covid-19 pandemins inverkan på det paradigmskifte som det redan talas om kring konsumentbeteenden inom detaljhandeln. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ forskningsmetod med fokusgrupper, baserat på ett snöbollsurval. Urvalet består utav kvinnor i åldrarna 18–35, vidare används en tematisk analysmetod för att skapa struktur och på ett metodiskt sätt sammanställa och analysera resultatet av undersökningen. Studien baseras på både primär- och sekundära data. Det primära datamaterialet har samlats in via digitala fokusgrupper och det sekundära datamaterialet kommer från vetenskapliga artiklar men även tidigare statistik från bland annat handelsrådet. Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är huvudsakligen köpprocessen och Maslows behovstrappa. Vidare presenteras även relevant tidigare forskning kring Covid-19 pandemin samt konsumentbeteende för att skapa en komplett bakgrund till studien. Slutligen presenteras en kort beskrivning om hur de teoretiska ramverken kommer att tillämpas samt hur det kopplas till varandra. Resultat/Analys och Slutsatser: Studien baseras på 12 kvinnliga respondenter, där majoriteten hade påverkats av Covid-19 pandemin i någon form. Vår tolkning blir därmed att trots det faktum att ett intresse för digitala lösningar redan fanns innan pandemin så hade det ändå ökat i samband med respondenternas upplevelse av en marknadsföring av digitala tjänster, slutsatsen blir därför att användningen av digitala lösningar som Instabox, hämta i butik och hemleverans blivit mer vanligt förekommande under pandemin. Vidare påvisar respondenterna en tendens till att kompensera sociala aktiviteter och tristess med att handla online. Resultatet visar på att respondenterna som arbetar eller studerar hemifrån har förändrat sin klädsel, men med undantag för viktiga sammankomster så var det tydligt att respondenterna fortfarande vill se representativa ut. Vidare har resultatet diskuterats utifrån syftet, forskningsfrågor och de teoretiska ramverken. / Purpose: The relevance of this study is based on Postnord’s annual report regarding a demonstrated increase in Swedish e-commerce in 2020. Consequently, the purpose is to examine the buying-behavior of Swedish women during the Covid-19 pandemic with focus on the digitalization in retail. The study intends to contribute with knowledge about the connection between consumer buying-behavior and digitalization during a worldwide pandemic, further on to create a discussion about the impact of the Covid-19 pandemic on the already ongoing paradigm shift in retail, associated to digital consumer buying-behavior.  Methodology: The study applies a qualitative research method with focus groups, based on a snowball sampling. The sample consists of women aged 18-35 and a the maticanalysis method is used to create structure and in a methodical way compile and analyze the results of the focus group. The study is based on both primary and secondary data. The primary data has been collected through online focus groups and the secondary data comes from scientific articles, but also previous statistics from, among others, Handelsrådet.  Theoretical perspective: The theoretical framework which the study is based on, is mainly the buying process, and Maslow's hierarchy of needs. Furthermore, it also presents relevant previous research on the Covid-19 pandemic’s effect on and consumer buying-behavior in order to create a complete background to the study. Finally, a brief description is presented of how the theoretical framework will be applied and how the frameworks relate to each other. Empirical analysis and Conclusion: The study is based on twelve female respondents and their individual experiences ofhow the covid-19 pandemic has affected their consuming behaviour. Despite the fact that an interest in digital solutions already existed before the pandemic, it has nevertheless increased in connection with the respondents' experience of increased marketing of digital services during the pandemic. The conclusion is therefore that the use of digital solutions such as instabox, download in store and home delivery has surged during the pandemic. Furthermore, the respondents show a tendency to do more online shopping to compensate for lack of social activities and boredom. The results have been discussed based on the purpose of the report, research questions and the theoretical frameworks.