Utvecklingen av dagens teknik tilltar i en otrolig hastighet ochvärlden definieras mer och mer av globalisering, digitalisering,uppkoppling och omgående tillgång till information, produkter ochtjänster. Digitaliseringen har en stark inverkan på den finansiellasektorn då många produkter på den finansiella marknaden idag ärinformationsbaserade. Fintech skapar ett nytt paradigm därinformationsteknik fungerar som drivmedel och driver innovationinom finansbranschen. Fenomenet beskrivs som en “gamechanger”, disruptivt och antas bidra grundläggande förändringarinom traditionella finansiella marknaden. Blockchainteknologin ären av många Fintechinnovationer som har gjort avtryck påfinansiella aktörer världen över och sägs ha potential attrevolutionera den finansiella sektorn. Dock så är det fortfarande enrelativt outforskad teknologi. / The development of today's technology is increasing withincredible speed and the world is more and more defined byglobalization, digitization, connectivity and immediate access toinformation, products and services. Digitalization has a strongimpact on the financial sector, as many products in the financialmarket today are information-based. Fintech creates a newparadigm where information technology acts as a fuel and drivesinnovation in the financial industry. The phenomenon is describedas a "game changer", disruptive and supposed to contribute tofundamental changes in the traditional financial market. Theblockchain technology is one of many Fintech innovations that hasimpressed financial players worldwide and is said to have thepotential to revolutionize the financial sector. However, it is still arelatively unexplored technology.

Digitaliseringens framfart har skapat en förändring i kundbeteende. Försäljning via e-handel har ökat alltmer vilket har setts som ett hot mot den fysiska butikens tillvaro. Andra antyder att digitalisering bör betraktas som en möjlighet för fysisk handel och komplement till en växande e-handel. Omnikanal är strategin där alla säljkanaler ses som en säljkanal för att ge en enhetlig varumärkesupplevelse. ”Fygital” strategi syftar till bryggan mellan den fysiska och digitala världen för att skapa upplevelserika butiksatmosfärer. Trots att e-handeln ligger i framkant med att möta och tillgodose konsumenters förändrade behov och förväntningar sker fortfarande största andelen inköp i svensk detaljhandel i fysisk butik. Likväl ställer digitaliseringens etablering nya krav på det fysiska butiksformatet. Syftet ämnar ur ett företagsperspektiv inom svenska möbel- och heminredningsbranschen skapa förståelse för hur upprätthållandet av den fysiska butiken kan vara värdeskapande åt varumärken, genom integrering mellan fysiska och digitala kanaler. Studien innehar en abduktiv forskningsansats, framförd med en hermeneutisk kunskapssyn och bygger på förståelse och tolkning. De teoretiska utgångspunkterna har formulerats i Värdediamanten vilken är en abstrakt redogörelse för hur kanalerna tillsammans kan vara värdeskapande och skapa större varumärkesupplevelser. Det empiriska materialet bottnar i kvalitativa, semistrukturerarde intervjuer med företagsrepresentanter från Rum21, Svenssons i Lammhult, Fröjd af Sverige och Royal Design. Studiens resultat visar att det finns en framtid för den fysiska kanalen i möbel- och heminredningbranschen eftersom sortimentet som tillhandahålls inbegriper sensoriska behov. Butiksformatet har ett stort marknadsföringsvärde men är i förändring. Mycket talar för mindre ytor med större fokus på service och butiksatmosfär. Digitala medel kan vara fördelaktiga även för fysisk kanal genom att visa upp sortiment, förenkla köpprocessen och öka tillgänglighet för interaktion mellan konsument och varumärken. Slutsatsen är att handelsföretag med fördel kan arbeta med en fygital kanal, hur det kan enhetliggöra, erbjuda större upplevelser och således vara värdeskapande för varumärken. / The digitalization has influenced a change in consumer behavior. The e-commerce has increased and the digitalization has been seen as a threat to the existence of physical stores. Others have thought it should be considered an opportunity for physical stores and use it as a complement to e-commerce. Within retail, omnichannel is a strategy for creating a unified message for consumers across all channels. ”Phygital” strategy is the mixture of the physical and digital world within the physical shopping environment to create memorable experiences. Although e-commerce is at the forefront in meeting consumers’ changing needs and expectations, most of the purchases in Swedish retail are still made in-store. Nevertheless, the establishment of digitalization requires other demands on the physical store. The study aims to create a comprehension from a business perspective within the Swedish furniture and home decoration industry, of how the physical store can create brand value through the integration of physical and digital channels. The study has an abductive approach conducted within the hermeneutical perception of knowledge and is based on understanding and interpreting. Based on theory, an abstract figure called ”The Diamond of Value” have been formulated, which describes how the physical and digital channels can contribute to greater brand experiences together and thus create value. The empirical material were collected through qualitative, semi-structured interviews with representatives from the Swedish brands Rum21, Svenssons i Lammhult, Fröjd af Sverige and Royal Design. The study shows that there is a future for the physical channel within the furniture and home decoration industry, as the range of products provided includes sensory needs. The physical store has a marketing value but the format is changing with smaller retail spaces with greater focus on service and physical environment. Digital resources can be beneficial even for physical channels by displaying assortment, simplifying the customer’s buying process and increasing accessibility for consumer and brand interaction. The conclusion is that retail companies can benefit from a phygital channel, it can unify, offer greater experiences and therefore create greater value for brands.

1996年來，《紐約時報》緊跟數位科技發展，跨媒體經營網站，其內部新聞室也出現轉折，以產製數位新聞目標，逐步調整新聞產製的內容與方式。本研究從新聞產製取徑出發，分析《紐約時報》自1996年到2016年間的新聞室數位化轉型歷程，剖析產製數位新聞與工作常規轉變之間的關聯性。經文獻回顧所整理的分析架構，將研究個案的分三階段探討：第一階段變革（1996-1999）、第二階段變革（2000-2007）、第三階段變革（2008-2016），文獻分析法，系統性地整理現有歷史資料，剖析研究個案在不同階段的轉型歷程。 研究發現，《紐約時報》在各階段數位科技發展中從未缺席，甚至積極擁抱改變，拋棄過往歷經百年的印刷報紙產製流程，以求市場領先地位。其歷年來的數位新聞服務多元，儘管過程中有些服務宣告失敗，但經營者與高層主管總有獨到見解，積極投入資源，內部新聞從業人員也總能快速因應，不斷招募新的數位科技人才，設立新職務，打造不同以往的新聞產製流程與工作常規。相較於過去，《紐約時報》網站與報紙新聞室之間的關係已經反客為主，從「網路優先」概念進展到「行動優先」，並持續在新聞室中拓展不一樣的新聞工作常規和產製流程，為《紐約時報》新聞室數位化轉型，埋下成功的因子。 / Today, journalists across the organization are hungry to bring about change while facing a vital moment where digitalization has pushed the entire newspaper industry to accelerate transformation. In the past few years, The New York Times, as a pioneer of the American newspaper industry, has tried to change news routines and produce progress that takes advantage of today’s changing media landscape. In light of the importance of digitalization, this case study takes a historical approach to analyze the digitalization of The New York Times newsroom from 1996 to 2016, as well as other endeavors, in order to provide a framework of the newspaper’s news routines during the digitalization era. The analysis framework is composed into three periods of time: 1996-1999, 2000-2007, and 2008-2016. This study concludes that as The New York Times is uniquely well-positioned to transform itself quickly, it buried the traditional news routines of print newspaper and moved forward to make digital progress as soon as possible. Their digital-first strategy is still ongoing, and, as a result, this report shows that The New York Times has played a vital role in a changing world and has brought about different types of digital progress.

Bakgrund: I Sverige sker stora förändringar i finanssektorn till följd av regleringar, internationalisering och teknisk utveckling. I takt med digitaliseringen etablerar sig nya digitala aktörer på bankmarknaden, fintechbolag och nischbanker. De nya aktörerna introducerar finansiell rådgivning som baseras på algoritmer, så kallad robotrådgivning. De nya alternativen till traditionell rådgivning innebär en högre konkurrens för etablerade banker, som länge haft en stark position. Förändring av finansiell rådgivning och konkurrens från nya innovativa aktörer innebär en komplex utmaning och det är således relevant att undersöka hur olika aktörer ställer sig till förändring av finansiell rådgivning. Syfte: Syftet med studien är att analysera hur olika finansiella aktörer utformar finansiell rådgivning i ljuset av digitalisering och automatisering. Metod: Studien är utformad med en kvalitativ flerfallstudiedesign. Det empiriska materialet har samlats in från respondenter i två olika urvalsgrupper, storbanker och nischaktörer i Sverige. Sammanlagt har sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Slutsats: Resultatet visar att de olika aktörerna, storbanker och nischaktörer, har skillnader och likheter i deras erbjudanden av finansiell rådgivning. De traditionella aktörerna, storbankerna samt Söderberg & Partners, erbjuder personlig fysisk rådgivning och framhäver rådgivarnas kompetens som en konkurrensfördel. De digitala nischaktörerna erbjuder alternativ till traditionell finansiell rådgivning endast via digitala och automatiserade verktyg och framhäver användarvänlighet och transparens som deras konkurrensfördelar. Ålder och storlek är inte avgörande faktorer om en finansiell aktör väljer att erbjuda digital eller automatiserad rådgivning, snarare dess inställning till digitaliseringens framfart och vad de anser att finansiell rådgivning bör innehålla. Avslutningsvis hämmas utveckling av finansiell rådgivning av nuvarande regelverk medan kommande regelverk kommer att underlätta för digitala och innovativa nischaktörer. Således kommer konkurrensen att öka och storbankerna behöver därmed omformulera strategier och erbjudanden för att försvara sin marknadsposition. / Background: As a result of regulations, internationalization and technical development major changes in the financial sector have occurred which have impacted financial institutions. New digital players, fintechs and niche banks, have introduced alternatives to traditional financial advisory. The new digital and self-directed financial advice which is based on algorithms is called robotic-advice. This poses challenges to older and established banks, which have had a strong market position in the past. The changes in society and competition from new innovative players creates a complex challenge which is likely to be of great importance for financial institutions in the future. Therefore, it is of interest to investigate how different companies in the financial sector are responding to the change of financial advisory. Aim: The aim of the study is to analyze how different financial institutions design financial advisory in the light of digitalization and automatization. Methodology: The study is designed in accordance with a qualitative research strategy. Empirical data have been collected from respondents divided into two different groups, major banks and niche players in Sweden. The study consists of six semi- structured interviews. Conclusion: The findings in the study indicate differences and similarities in the major banks and niche players offers of financial advisory. The traditional financial companies, such as the major banks and Söderberg & Partners, offer personal financial advisory and emphasizes the expertise of advisors as a competitive advantage. Digital niche-players offers alternatives to traditional financial advisory that are digital and self-directed and their competitive advantage is their simplicity and transparency. The financial advisory is not affected by the players age and size, but rather the companies’ attitudes towards the development of digitalization and what they consider financial advisory should include. Furthermore, the development of financial advisory is affected by current regulations, however, new regulations will facilitate for digital and innovative niche players. Therefore, the competition will increase and it is essential for the established banks to review their strategies and offers of financial advisory to maintain their market position.

This study examines how digitalization changes the value proposition and the business model within the forest industry from the perspective of the forest owners and how this changes the experienced customer value. Previous studies have focused on how digitalization creates value for the company, and this study contributes to research by giving insights in how the customers perceive a digitalization and is useful in the design of the value proposition and the business model.  The Swedish forest industry is highly competitive and the companies have to compete for the wood and forest service jobs, which puts pressure on the wood buyers to offer the best solutions and the best customer experience to be able to compete for the wood. According to a study about digital Customer Experience Management (CEM) maturity, the forest industry is far behind other industries such as finance and retail. The low maturity is due to skepticism and the lack of urgency. However, this is starting to change as some forest companies in Sweden are starting to formulate digital strategies and form dedicated units for digital innovation in order to differentiate their offering and strengthen competitiveness.     The problem is that many forest companies do not know how to handle the forest owners, as they are a heterogeneous group with differences in age, internet usage, computer knowledge and customer needs. Another problem is that there is an expressed concern that a digitalization would diminish the personal relationship between the forest owner and the wood buyer, which denotes a fundamental part of the experienced customer value. Former studies show that the key to successful digitalization is to understand what the customers want and what creates the best customer experience. With the base in these problems, this study aims to create understanding for what value the customers experience in digitalization, and how the forest companies can adapt to this. The purpose of this study is to “describe and analyze how the value proposition changes from a customer perspective when the forest business is digitalized”. To answer this a case study has been conducted on the company Holmen Skog in which the experienced customer value has been compared before and after a digitalization using the value proposition and the business model. Customer value is defined as the balance between the perceived benefits and sacrifices and the results show that the forest owners foremost perceive that a digitalization increase the functional and emotional benefits while the sacrifices considering psychological costs and personal investment decrease. The areas where customer value potentially can decrease due to a digitalization are decreased social benefits when the digital transactions exchanges the personal relationship and increased sacrifices in the shape of increased risks, foremost for customers with a low digital maturity. The forest owners are mainly positive to a digitalization, but since there are areas where the customer value potentially could decrease, it is not possible to design a complete value proposition only from customer surveys. The forest companies should rather work agile and stepwise implement small digital changes, performing pilot studies before introduction. Initially the forest companies should focus on digital tools and to inquiry quotes and counselling through digital channels, as the customers perceive the highest value in these digital changes. Furthermore, the forest companies should facilitate and rationalize the work of the wood buyers by giving them an integrated and mobile tool that collects CRM-system, quote tools, and wood measuring tools, both for streamlining and for customer value. / Den här studien undersöker hur digitalisering förändrar värdeerbjudandet och affärsmodellen inom skogsbranschen utifrån skogsägarnas perspektiv och hur detta förändrar det upplevda kundvärdet. Tidigare studier har fokuserat på vilket värde en digitalisering skapar för företaget, och denna studie bidrar genom att ge insikter i kundernas syn på en digitalisering och hur detta kan användas för att utforma värdeerbjudandet och affärsmodellen. Skogsbranschen präglas av en hög konkurrens om skogsägarnas virke och skogliga tjänsteuppdrag vilket sätter press på de virkesköpande aktörerna att erbjuda de bästa lösningarna och den bästa kundupplevelsen för att kunna konkurrera om skogsråvaran. Enligt en undersökning kring digital Customer Experience Management (CEM) mognad ligger skogsbranschen efter andra branschen som finans- och detaljhandelsbranschen. Den låga mognaden förklaras bero på skepticism och avsaknad av brådska. Detta har dock börjat förändras då en del skogsbolag har börjat formulera digitala strategier och införa dedicerade enheter för digital innovation för att differentiera sitt erbjudande och skapa konkurrenskraft. Problemet är att de flesta skogsbolag inte vet hur de ska hantera skogsägarna då det är en heterogen kundgrupp där det skiljer stort i ålder, internetanvändning, datorkunskap och kundbehov samt att det finns en uttalad risk i att den personliga relationen mellan virkesköpare och skogsägare kan förringas vid en digitalisering. Tidigare studier visar att nyckeln till en lyckad digitalisering är att förstå vad kunderna vill ha och vad som skapar den bästa kundupplevelsen. Med utgångspunkt i dessa utmaningar avser därmed studien att skapa förståelse för vilket värde kunderna ser i en digitalisering och hur skogsbolagen bör anpassa sig till detta. Syftet med studien är att ”Beskriva och analysera hur värdeerbjudandet förändras ur ett kundvärdesperspektiv då skogsaffären digitaliseras”. För att besvara detta har en fallstudie gjorts på det svenska skogsbolaget Holmen Skog där det upplevda kundvärdet jämförs före och efter en digitalisering utifrån företagets värdeerbjudande och affärsmodell. Kundvärde definieras som avvägningen mellan upplevda fördelar och uppoffringar och resultatet visar att skogsägarna främst upplever att de funktionella och emotionella fördelarna ökar samtidigt som uppoffringar i form av psykologiska kostnaderna och den personliga investeringen minskar. De områden där kundvärdet potentiellt kan minska vid en digitalisering är uppoffringar i form av risker, främst för skogsägare med en låg digital mognad, och sociala fördelar när skogsaffären blir helt digital och relationen med virkesköparen förringas. Skogsägarna är överlag positiva till en digitalisering, men då det finns områden där kundvärdet potentiellt kan försämras går det inte att enbart genom kundundersökningar utforma värdeerbjudandet utan skogsbolagen bör arbeta agilt och genomföra digitala förändringar i små steg där pilotstudier genomförs innan nya lösningar lanseras. Initialt bör skogsbolagen fokusera på digitala verktyg samt offertförfrågning och rådgivning via digitala kanaler då skogsägarna ser störst värde i detta. De borde även underlätta och effektivisera virkesköparnas arbete genom att ge dem ett fullt integrerat och mobilt verktyg som samlar CRM-system, offert- och virkesmätverktyg för både effektivisering och att skapa kundvärde.

I Sverige förekommer turistbyråer på de flesta platser där det finns turism och den här studien undersöker digitaliseringen av turistbyråer. Den här studien berör frågor som i vilken utsträckning som turistbyråerna har digitaliserat sin verksamhet, vilka orsakerna är till turistbyråernas digitalisering och vilka potentiella effekter digitalisering leder till för verksamheten och dess framtid. Den teoretiska utgångspunkten bygger på forskning kring övergången från ett industrisamhälle till ett informationssamhälle, besöksnäringens beroende av digital utveckling och besökarnas krav på digitala tjänster och produkter. Studien har en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som distribuerades till alla auktoriserade turistbyråer i Sverige. Syftet med enkäten var att undersöka varför och i vilken utsträckning turistbyråerna har digitaliserat sin verksamhet samt vilka digitala planer dem har för framtiden. Studien resulterade i att orsakerna bakom digitaliseringen är att de följer samhällsutvecklingen och att konsumentbeteendet har förändrats vilket gör att besökaren kräver mer lättillgänglig information. Samtliga turistbyråer som deltog i enkäten använder sig av någon typ av digital kanal och majoriteten av dem planerar att utöka sin digitalisering. Respondenterna har både positiv och negativ inställning till digitaliseringen och majoriteten tror inte att en fullständig avveckling av det fysiska besökscentret är rätt väg att gå. Vikten av det fysiska och personliga mötet lyfts av både respondenterna och teorierna. / In Sweden tourist offices are found in most places where there is tourism and this following bachelor thesis is about digitization of tourist offices. The thesis will examine tourist office´s extent of digitized activities, underlying causes behind the digitalization of tourist offices and what potential effects digitalization will lead to for these organizations and their future. The theoretical starting point is based on research on the transition from an industrial society to an information society, the dependency of the tourism industry on digital development and consumer demand for digital services and products. A quantitative method is used in the form of a survey that was distributed to all authorized tourist offices in Sweden. The purpose of the survey was to investigate why and to what extent the tourist offices have digitized their business and what plans they have for digitalization in the future. The research showed that the underlying reasons behind digitization are that they want to follow the societal development, the consumer has changed their behavior and the visitors are requiring more accessible information. Every tourism office in Sweden that took part in the survey is using some kind of digital channel and the majority of them are planning to expand their digitalization. Respondents have both positive and negative attitudes towards digitization and the majority does not think that a complete discontinuation of the physical visitor center is the right way to go. The importance of the personal and physical meeting is highlighted by both respondents and theories.

The aim of this Master thesis is to choose appropriate authentication method for logging in to the electronic banking. The chosen solution will serve as an additional factor for authentication and authorization of client and at the same time as the replacement of the outdated security method GRID card. Development and direction of the electronic banking is explained in the theoretical part of the thesis. Further on, the advantages of this channel that are provided to clients and bank, are described. Some of the trends which daily affect the direction of the electronic banking are also described. Security is very important part of the electronic banking and that is why it is mentioned in the each part of this thesis. The practical part contains proposed cancellation procedure of GRID cards and proposal of the new solutions that could replace them in the future. It also contains selection and description of evaluation criteria and multi-criteria evaluation of the selected solutions. Saaty method and scoring method were used to determine the weight of the particular criteria. Conclusion of the thesis compares achieved results of the individual authentication methods and assets of this Master thesis.

The overall purpose of the essay is to compare the three Swedish municipalities Helsingborg, Umeå and Örebro. The essay has two aims. The first is to relate the theory e-governance with the concept of digitalization. The second is to see if the analysis implies that policy transfer have occurred between the municipalities. The two research questions are: 1) How does the municipalities express digitalization and can this be related to e-governance? and 2) Are there similarities between the municipalities’ approach to digitalization that might imply that policy transfer has occurred? The method that have been used for the analysis is a qualitative literature study with focus on the discourse. This method was supplemented with a Most similar systems design in order to select municipalities with similar traits. The conclusions of the essay are that e-governance is a functional theory for contextualising digitalization and that all the municipalities are working, in various degrees, to digitalize their respective administration. In addition, there have likely been some kind of policy transfer between the municipalities. The why and the origin of the transfer have not been researched further in this essay.

This study is grounded in the evolving perspective of Service Marketing, Service-Dominant-Logic and ServiceLogic and aims to provide a holistic view of how the digitalization of interactions affects the service provided by the restaurant and in turn the customers’ value creation processes. More exactly, the study examines a digital system for information exchange, order placements and payments in a restaurant on the Swedish market. The study adopts a qualitative approach and data has been collected through the use of unstructured observations and semi-structured interviews. The findings are that the system for digital interactions has both positive and negative effects on valuecreation. It also changes other aspects of the service not directly linked to the system. If this ultimately creates more or less value for the customers is believed to depend on the customers’ individual differences, but if the system is used as a complement to the already existing service rather than as a substitute of the human interaction there are opportunities for a successful implementation.

The aim of the Master's thesis is to analyze the current literary environment in relation to the coming digitalization. The work is focused on several sub-themes that are essential and have an impact on shaping the market as the technology used, the legal concept of electronic documents, protection against illegal distribution of documents and also the economic aspects of electronic publishing. The work is based on the experience of the author, who deals with this issue in great detail on multiple levels.