Tidigare forskning visar att två huvudsakliga faktorer som leder till förändring är framväxande innovation på marknaden och teknologin. Digitaliseringen ökar förändringstakten i både samhället och organisationer vilket ställer nya krav. Tidigare forskning visar också att förändringsarbete i organisationen är svårt att genomföra. Forskning om digitaliseringen inom ekonomi- och managementområdet är begränsad men visar att digitaliseringen har påverkat organisationer och därför har den här studien fokuserat på hur organisationen har påverkats. Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat organisationer med avseende på arbetsprocesser och organisationsstruktur. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts där elva chefer från åtta olika organisationer har intervjuats. För att få en förståelse för hur digitaliseringen har påverkat organisationer har vi utvecklat en teoretisk referensram. Studien utgår från centrala teorier som behandlar digitalisering, kunskap- och tjänstesamhället, organisationsförändringar samt institutionalisering. Analysen bygger på jämförelser mellan teori och insamlad empiri. Utifrån analysen är vår slutsats att digitaliseringen har förändrat organisationer genom en ökad automatisering av arbetsprocesser. Även kundkraven har förändrats vilket ställer nya krav på tillgänglighet, flexibilitet och ett ökat digitalt utbud. Det i sin tur har förändrat organisationsstrukturen och arbetsprocesser då nya yrkesroller har framkommit som har mer fokus på kunden, utveckling och förändring. / Previous research has shown that the two predominant factors contributing to change management are emerging technologies and market innovations. Digitalization increases the rate of change in both society and in organizations thus continually putting new demands on them both. Previous research also demonstrates that organizational change is hard to implement. Research on digitalization within the fields of Economics and Management is limited but still shows that digitalization has influenced organizations. This study, therefore, focuses on how organizations have been effected by digitalization. The purpose of this study is to examine how digitalization has impacted upon the work processes and organizational structures of an organization. To this end, the study is based on qualitative methodology in which eleven managers from eight different organizations where interviewed. To get an understanding of how digitalization has effected these organizations we have developed a theoretical frame of reference. The study draws on relevant theories that discuss digitalization, knowledge- and service-society, organizational change and institutionalization. The analysis is based on comparisons between theory and empirical data. From the analysis we draw the conclusion that digitalization has changed the organizations through increased automation of work processes. What’s more, customer demands have changed, placing new demands on availability, flexibility and increased digital offers. This, in turn has changed the organizational structure and work processes by creating new job roles that focus on the customer, development and change.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka digitalisering och dess påverkan på kompetens och kompetensförsörjning inom svenska myndigheter. Detta med avseende på det 16:e hållbarhetsmålet, framtaget av FN, som syftar till att främja fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen för en hållbar utveckling. För att uppnå denna vision studeras e-förvaltning och dess inverkan på samhället. Insamling av primärdata har skett genom semistrukturerade intervjuer. Vidare har sekundärdata tillämpats i form av statistik för att stödja en del påståenden. Utifrån denna studie kan det konstateras att digitalisering inom de studerade myndigheterna dels bidragit till att ersätta arbetsuppgifter och dels till att förändra arbetsverktyg. De nya arbetsuppgifterna och arbetsprocesserna har ställt ökade krav på nya kompetenser bland medarbetarna inom den operativa verksamheten. Främst handlar det om en ökad digital kompetens hos medarbetare. Beroende på den digitala mognaden och införandet av digital teknologi varierar efterfrågan på den digitala kompetensen. Ur myndighetens perspektiv har digitaliseringen bidragit till ökad kompetensnivå. Detta har medfört att arbetsuppgifternas process och resultat blir av högre kvalitet. / The purpose of this thesis has been to study how digitalization has affected competency and competency management within Swedish authorities. This regards to the sixteenth sustainable goal developed by the UN which purpose is to promote peaceful, equitable and inclusive societies for a sustainable development. E-governance and its effect on the society is being studied to achieve the vision of a sustainable development. Collection of data has included primary data in the form of semi-structured interviews. Further on, secondary data have been applied in form of statistics for varying contexts. Based on the study’s findings it can be confirmed that the digital transformation within the examined authorities partially has contributed to replace professional tasks and partially to change the working tools used in the operation. The new professional tasks and their applied processes have contributed to higher demands of new competencies within the operation. It is mainly about an increased digital competency of employees. Depending on the digital maturity and the implementation of new technologies, the demand of digital competence varies between the authorities.

Bakgrund: Redovisningsbranschen står inför en ny våg av digitalisering som enligt en framtidsrapport från Stiftelsen för Strategisk Forskning har potential att automatisera bort arbetsuppgifterna för nio av tio redovisningsekonomer. Kärnan i denna nya digitaliseringsvåg är standardisering av begrepp och procedurer som gör att behovet av manuell interaktion minskas radikalt. Informationsjättar som Facebook och Google har visat vägen för vad som går att åstadkomma genom att tagga data med beskrivande metadata. Tekniken är redan här och det framstår som något av ett mysterium varför det dröjt så länge innan denna nya informationsteknologi fått genomslag inom revisionsbranschen. Denna uppsats startar med observationen att kontoplanen är en viktig del i den standardisering som krävs för att hantera den nya digitaliseringsvågen. Syfte: Denna uppsats syftar till att belysa temat digitalisering på redovisningsområdet utifrån fallet kontoplanen BAS. Metod: Fallet kontoplanen BAS har studerats med en explorativ kvalitativ fallstudie. Fyra styrelsemedlemmar i föreningen BAS har intervjuats vilket motsvarar halva styrelsen. Utöver detta har två intervjuer gjorts för att belysa de tekniska aspekterna av att översätta konventioner från redovisningspraxis till så kallade taxonomier. Rent tekniska aspekter på programmeringsnivå behandlas översiktlig med utgångspunkt i respondenternas expertis. Resultat: Frivillighet och anpassningsbarhet är viktiga värden hos kontoplanen BAS. Flera respondenter har uttryckt att de befarar att dessa värden kan gå förlorade om kontoplanen skulle standardiseras ytterligare för att passa in i en digital taxonomi. Samtidigt finns också en medvetenhet om att den nuvarande versionen av BAS inte är slutgiltig. Det finns ett behov av att tydliggöra skillnaden mellan flexibla konton och ramkonton som krävs för att redovisningsdata ska kunna användas för att skapa korrekta rapporter till myndigheter. / Background: The accounting industry faces a new wave of digitalization which, according to a future report from the Swedish Foundation for Strategic Research, has the potential to automate the work of nine out of ten accountants. The core in this new wave of digitalization is the standardization of concepts and procedures which can reduce the need for manual interaction radically. Information giants like Facebook and Google have shown the way for what can be accomplished by tagging data with descriptive metadata. The technology is already here and it seems like something of a mystery, why it has taken so long before this new information technology gained impact in the accounting industry. This paper starts with the observation that the chart of accounts is an important part of the standardization required to handle the new wave of digitalization. Purpose: This paper aims at describing the theme digitalization in the accounting field, based on the case of the Swedish BAS chart of accounts. Method: The case Swedish BAS has been studied with an explorative qualitative case study. Four board members in the association BAS have been interviewed, which corresponds to half the board. In addition, two interviews have been made to highlight the technical aspects of translating conventions from accounting practices into so-called taxonomies. Pure technical aspects at the programming level are discussed in the light of the respondents' expertise. Results: Voluntary application and adaptability are core values of the Swedish BAS chart of accounts. Several respondents have expressed their fear that these values may be lost if the accounting plan would be further standardized to fit into a digital taxonomy. At the same time, there is also awareness that the current version of BAS is not final. There is a need to clarify the difference between flexible accounts and needed accounts required for accounting data to be used to create accurate reports to the authorities.

Today's new technology provides endless opportunities to automate and digitize operations. An increasing number of companies replace manual tasks with new technologies, aiming at increasing efficiency and productivity. This master thesis project was made in corporation with Essity Hygiene and Health AB at Falkenberg. In order for Essity to continue to be one of the leading manufacturers and maintain their financial ability, they need to take a step in the right direction towards a more modern production.   The purpose with the project is to propose ways to reduce the amount of manual non-value adding work performed by operators, with focus on time losses, ergonomic and safety. The project shall deliver realistic concepts that reduce manual tasks performed by operators through automation, and find new ways to quality-proof the material.   The project has worked according to an iterative work process where the cycle was repeated, until the outcome satisfied the needs. The project started with mapping the current state where Fenix 2, one of the machines, was selected for the mapping. Two weeks was spent in the production to gain understanding of the operators work tasks and working environment. The project did, among other things, observations, interviews, surveys, ergonomic analysis, flowcharts and spaghetti diagrams. The result from the current state shows that the refill of material is the most time-consuming task for the operators. It was also made clear, based on step counters and spaghetti diagrams that the operators walk a lot. The result from the mapping formed the basis for the development areas. The project chose to proceed with the material refill, walking and the quality and made requirement specifications for each area.   An ideation process was used to generate as many ideas as possible for the chosen areas. The ideas then became early concepts, which were evaluated with weighted matrixes and feedback from employees. The concepts were then further developed into three final concepts, Ground Floor, Second Floor and Integration. The concepts shows that it is possible to reduce the manual working time with 4,5 hour per shift and decrease the walking with better information system.   Further recommendation is that Essity proceed with the results, both the mapping and the concepts. The recommendation is to do another evaluation and include the operators in the process and after that use the results in this thesis as the basis for future implementations. / Dagens teknik medför oändligt med möjligheter till att automatisera och digitalisera verksamheter. Allt fler företag ersätter manuellt arbete med ny teknik, i syfte att öka effektiviteten och produktiviteten. Det här examensarbetet har genomförts i samarbete med Essity Hygiene and Health AB i Falkenberg. För att fortsätta vara ledande inom deras bransch och behålla sin konkurrenskraftighet behöver Essity ta ett steg i rätt riktning och modernisera sin produktion.   Syftet med projektet är att föreslå sätt att minska mängden manuellt, icke värdeskapande arbete hos operatörerna med fokus på tid, ergonomi och säkerhet. Projektet ska leverera realistiska koncept som minskar mängden icke värdeskapande arbete hos operatörerna genom att automatisera manuella arbetsmoment och finna nya sätt att kvalitetssäkra materialet.   Projektet har arbetat efter en iterativ arbetsprocess där processen upprepats tills resultatet uppfyllde behoven. Projektet startades med en kartläggning över nuläget där Fenix 2, en av maskinerna valdes ut. Två veckor spenderades i produktionen för att få förståelse för operatörernas arbetsuppgifter och arbetsmiljö. Projektet gjorde bland annat observationer, intervjuer, enkäter, ergonomiska analyser, flödesscheman och spagetti diagram. Resultatet från nuläget visade på att det är påfyllnaden av material som tar mest tid för operatörerna under ett skift. Baserat på spagettidiaramen och stegräknarna blev det tydligt att operatörerna går mycket. Resultatet från kartläggningen utgjorde grunden för vilka områden som projektet vidareutvecklade. Projektet valde att gå vidare med materialpåfyllnad, gående och kvalitet och för dessa områden så upprättades en kravspecifikation.   En ide generering användes för att skapa så många idéer som möjligt för de olika områdena. Idéerna blev sedan till tidiga koncept som i sin tur utvärderades med hjälp av viktningsmatriser och feedback från anställda. Koncepten utvärderades ytterligare till tre slutliga koncept, Första Våningen, Andra Våningen och Integrations koncept. Koncepten visar att det är möjligt att minska arbetstiden med 4,5 timmar samt gåendet genom bättre informationssystem.   Vidare rekommendationer är att Essity fortsätter arbeta med resultaten från både kartläggningen och slutliga koncepten. Rekommendationen är att göra ytterligare en utvärdering och inkludera operatörerna i utvecklingsprocessen. Efter det bör resultatet i den här rapporten användas som grund för vidare implementering och framtida projekt.

Digitala redskap är nu för tiden en vanlig strategi inom marknadskommunikation och destinationsutveckling. Trots detta är litteratur i ämnet begränsad. Därför har denna studie strävat mot en fördjupad förståelse för Göteborg & Co:s digitala redskap Evenemangskalendern. Det är en digital förteckning där turister kan hitta de aktuella evenemang som erbjuds i Göteborg. Frågorna som har tagits fram rör relevanta styrmedel förkalendern och Göteborg & Co:s syn på användningen av kalendern som ett redskap förmarknadskommunikation. Med bakgrund i destinationsmarknadsföring har en induktiv fallstudie tagit form medintervjuer, observationer och dokumentanalys. Studien är begränsad till fyra kvalitativa intervjuer, fyra observationsobjekt och sex dokument. Alla med fokus på Göteborg & Co:s egna material och anställda. Resultatet från dessa källor har sedan i en diskussion kopplats samman med teori inom destinationsutveckling, marknadskommunikation och organisationsteori. Studien visar att Evenemangskalendern inte är inbegripen i den gedigna marknadskommunikations-analys som resten av goteborg.com undergår. Kalendern har inga fasta processer gällande omvärldsbevakning eller besöksstatistik. Detta kan bero på att det operativa arbetet utförs på annan fysisk plats än det strategiska arbetet. Det ligger även en begränsning i hur Göteborg & Co definierar en turist. / Digital devices are nowadays a common strategy in marketing communication and destination development. Despite this, we find the literature on the subject limited. Therefore, this study has strived towards an immersed understanding of Göteborg & Co:s digital device Evenemangskalendern (Event Calendar). It is a digital listing where tourists can find the current events offered in Gothenburg. The questions produced revolves around relevant control documents for the calendar and Göteborg & Co:s view at the use of the calendar as a device for marketing communication. With a background in destination marketing, an inductive case study has taken form with interviews, observations and document analysis. The study is limited to four qualitative interviews, four observation objects and six documents. All with focus on Göteborg & Co:s own material and employees. The result from these sources has in a discussion been merged with theory within destination development, marketing communication, and organization theory. The study shows that the Event Calendar is not included in the solid marketing communication analysis that the rest of goteborg.com go through. The calendar has no fixed processes regarding benchmarking or visitor statistics. This could be due to the fact that the operative work is being executed at another physical place than the strategic work. There is also a limitation in how Göteborg & Co defines a tourist.

Denna studie behandlar lärares användning av IKT i olika ämnen av deras undervisning från förskoleklass till år tre. Genom intervjuer har data samlats in och sedan tematiskt analyserats. Studien fokuseras på i vilket syfte IKT används i undervisningen och vilka faktorer som anses påverka implementeringen av IKT i undervisningen. Vidare jämförs resultatet med tidigare forskning inom området. I studien framkommer att lärare generellt upplever en osäkerhet kring IKT. Det finns även ett behov av bättre struktur och stöd gällande fortbildning kring IKT. Vidare visar resultatet att ramarna för hur lärare arbetar i olika ämnen med IKT är relativt fasta, där många lärare använder IKT på liknande sätt inom specifika ämnen. Studien uppmärksammar också problem gällande likvärdigheten i utbildningen för eleverna med avseende på IKT. Avslutningsvis lyfts några förslag till hur en fortsatt forskning skulle kunna te sig gällande lärares användning av samt fortbildning kring IKT. / This study addresses teachers' use of ICT in different subjects of their teaching from pre-school class to year three. Through interviews, data has been collected and then thematically analyzed. The study focuses on the purpose of ICT in teaching and what factors are considered to affect the implementation of ICT in teaching. Furthermore, the result is compared to the results of previous research in the field. The study shows that teachers generally experience uncertainty concerning ICT. There is also a need for better structure and support for teachers’ continuing education on ICT. Furthermore, the results show that the framework for how teachers work in different subjects with ICT is relatively fixed, where many teachers use ICT in a similar manner in specific subjects. The study also addresses issues regarding the educational equity for students with regard to ICT. Lastly, some suggestions for further research concerning teachers’ further education and use of ICT are highlighted.

No description available.

Titel: Den mobila bankkunden - En kvalitativ studie om kundrelationer och värdeskapande inom den svenska banksektorn.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska storbanker arbetar med kundrelationer. Detta för att vi vill få kunskap om hur relationer har förändrats i och med digitalisering inom banksektorn samt för att kunna förstå hur banken måste anpassa sig och skapa värde för dagens mobila kund.  Forskningsfrågor: Hur upprätthåller banker relationen till den mobila kunden? Hur arbetar banker med att skapa värde för den mobila kunden?  Metod: En induktiv ansats har tillämpats i denna studie och genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in. Ett hermeneutiskt synsätt har legat till grund för uppsatsen, för att vi vill förstå samt tolka hur banker upprätthåller kundrelationer och skapa värde för sina kunder.  Slutsats: Vi fann i vår studie att oavsett hur samhället påverkas av digitaliseringen är det allra viktigaste för bankerna att ha kunden i fokus. Kunden är en medverkande aktör i tjänsten och det centrala är kundens nöjdhet samt bekvämlighet i tjänsten. Kundens värde skapas genom att banken bidrar med trygghet, tillit, omtanke, kommunikation och utveckling. / Title:The mobile bank customer - A qualitative study about customer relations and value creation in the Swedish banking sector.  Purpose: The purpose of this research is to investigate the relationships between large commercial banks and their customers in Sweden. This will allow us to examine the changes that have occurred as a result of the digitalization of commercial banking. In addition, it will give an insight into how banks can adapt and be of value for today’s increasingly mobile customer.  Research questions: How do commercial banks maintain relations with their increasingly mobile customers? How do banks try to make value for their mobile customers?  Method:An inductive approach has been applied in this study, and through qualitative semi structured interviews data has been gathered. A hermeneutical approach has given rise to the study, since we want to understand and depict how banks maintain customer relations and create value for their customers. Conclusion: No matter how society is affected by digitalization, we found that it is very important for the banks to focus on the customer. The customer is a participant in the service and the central focus is the customer's satisfaction and convenience in the service. The customer's value is created by the bank contributing with security, trust, consideration, communication and development.

Digitalisering är ett hett ämne idag och framförallt i offentlig sektor. Sverige arbetar väldigthårt med att digitalisera och det avspeglar sig i kommunerna och dess arbete. Ett relativt vanligtfenomen idag är att kommuner inför surfplattor till dess förtroendevalda politiker. Surfplattanersätter den tidigare pappersprocessen gällande handlingar inför möten ochbeslutssammanträden. Kommunerna själva och media menar att detta ska effektivisera arbetet,vara ett bättre miljöalternativ och föra med sig papperslöshet. Dock är studier kring dettabegränsat. Det finns inga studier som påvisar vad som egentligen effektiviseras eller hursurfplattan bidrar till detta. Däremot finns det studier avseende surfplattan som substitut förpapper som visar att papperslöshet är en myt och omöjligt att uppnå. Andra studier visar ävenbrister med surfplattan vid exempelvis läsbarhet, att använda på möten och att en surfplattaegentligen inte effektiviserar någonting.Då det fanns väldigt begränsat med forskning kring det här fenomenet kände vi att vi ville grävadjupare i det och titta på hur övergången från papper till surfplatta verkligen upplevs avanvändarna. Vi ansåg att aspekter kring vad surfplattan bidrar med, hur den är som substitut förpapper, läsbarheten på den och vilka möjligheter som finns med surfplattan. Vi kände att dessaaspekter var obesvarade men också viktiga att beröra då detta blir allt mer förekommande blandSveriges kommuner. Vilket då blev vårt syfte med den här studien och realiserades genom enmixad studie på Mjölby kommun.Vi valde att göra en mixad, abduktiv och tolkande studie med både intervjuer och en enkät föratt få en så god bredd som möjligt. Detta utfördes i samarbete med Mjölby kommun som relativtnyligen genomfört en övergång som denna. Vi valde att fokusera på aspekter som berörts itidigare studier avseende surfplattan som arbetsverktyg och sådant som dök upp underintervjuerna.Den slutsats vi kunde dra var först och främst att surfplattan faktiskt är ett väldigt bra substitutför papper då den har flera karaktärsdrag som liknar pappret. Surfplattan fungerar även utmärktatt läsa och arbeta på, åtminstone enligt respondenterna på denna kommun. Surfplattan harresulterat i flexibilitet, mobilitet och en smidighet för politikerna, då pappret nu till stor del harförsvunnit. Surfplattan har även bringat nytta för den administrativt arbetande personalen påMjölby kommun då de nu kunnat minska förbrukningen på papper och kunnat effektivisera sittarbete i distributionen av handlingar. Dock drog vi slutsatsen att allt för lite av justeffektiviseringen når användarna, det är tydligt att det krävs verksamhets- ocharbetsprocessförändringar för att effektiviteten ska gynna både administrationen ochpolitikerna. Angående förbättringar och problem kring surfplattan kunde vi identifiera attmycket handlade om att översätta funktionaliteten från pappret. Det som var bra och smidigtmed pappret måste även existera i surfplattan för att användarna ska vara nöjda. Sen handlardet även om att ta tillvara på de möjligheter som finns när man gör en övergång från analogttill digitalt. Det räcker inte med att vara nöjd när digitalisering av ett tidigare analogt arbete ärutfört, fortsatt utveckling öppnar upp för många möjligheter. / Nowadays digitalization is a hot topic, especially in the public sector. Sweden as a country isworking hard with digitalization, and is reflected in the municipalities and their work. Arelatively common phenomenon today is that the municipalities implements tablets for theirelected representatives (politicians). The tablet replaces the previous paper processes regardingdocument management at meetings and decision making for political matters. Themunicipalities themselves and the media means that this should streamline and make the workmore efficient, be a better environmental alternative and contribute to the paperless office.However, previous studies regarding this is limited. There are no previous studies thatdemonstrates what is being streamlined nor how the tablet contributes to this. However, thereare some studies of the tablet as a substitute for paper which shows that the paperless office isa myth and almost impossible to reach. Other studies also show flaws with the tablet, regardingreadability, as a tool at the meeting and that the tablet itself is not streamlining anything.Since previous studies regarding this phenomenon was limited, we felt that we wanted to digdeeper into this and study how the transition from paper to tablet is experienced by the users.We felt that aspects regarding what the tablet is really contributing with, how well of a substitutefor paper it is, readability and what possibilities there is with a tablet. We felt that these aspectswere unanswered but also important since the implementation of tablets is more and morecommon among municipalities in Sweden. Which became our purpose with this study and wasrealized through a mixed method study at the municipality of Mjölby.We chose to do a mixed, abductive and interpretative study with both interviews and aquestionnaire in order to reach as good width as possibly. The study was conducted at themunicipality of Mjölby since they recently did a transition, just as the one that we wanted tostudy. We chose to focus on aspects discussed in previous studies regarding the tablet as awork tool and the ones that appeared during the interviews.The first and foremost conclusion we could draw was that the tablet actually is a good substitutefor paper since it got multiple and similar characteristics as the paper. The tablet is also a goodartefact to read on and to use for everyday work, at least according to the interviewees at thismunicipality. The experienced effects of the tablet are flexibility, mobility and simplicity forthe politicians, since a lot of the paper is now gone. The tablet has also been beneficial for theadministration and the administrative personnel at Mjölby duo to less consumption of paper,more streamlined work process of distributing all the documents. However, we concluded thattoo little of the actual efficiency is reaching the users. It is clear that business and workflowprocesses requires change so efficiency will benefit both administration and the politicians.Regarding improvements and problems with the tablet we identified that a lot is concerned withthe ability to translate and transfer functionality from the paper to the tablet. What is good andsimple with the paper must also exist with the tablet, in order for the users to be pleased. Butalso, the importance to take advantage of the possibilities that arises with the transition from ananalog to a digital work environment. It is not enough to just be pleased with the digitalizationitself, continuous development opens up for many possibilities.

Online-Kommunikation ist ein allgegenwärtiges Phänomen unseres digitalen Zeitalters. Soziale Netzwerke, Messenger-Programme und ähnliche Dienstleistungen begleiten uns alle im Alltag und werden von jungen Generationen als selbstverständlich hin- und in Anspruch genommen. Der Einzug der Moderne in kommunikative Abläufe sollte auch vor inner- und außerbetrieblichen Abläufen in Unternehmen nicht haltmachen. 2006 entwickelte McAfee sein Konzept ‚Enterprise 2.0‘. Darin beschreibt er den Einsatz von Web 2.0-Technologien in Betrieben. Seitdem versuchen Firmen sich diesem Idealbild anzunähern. Zur menschlichen Kommunikation gesellt sich zwischenzeitlich, neben Mensch-Maschine-Kommunikation, auch der intermaschinelle Informationsaustausch. ‚Internet der Dinge‘ und ‚Industrie 4.0‘ dominieren in Deutschland den Sprachgebrauch, wenn es um wirtschaftliche Belange geht. Besonders die produzierende deutsche Unternehmenslandschaft setzt große Hoffnung in den Einsatz und die Integration modernster Web-Technologien in ihre Logistik- und Produktionsprozesse. Das um den Menschen zentrierte Konzept von ‚Enterprise 2.0‘ scheint in den Hintergrund zu treten. Etwa Mitte 2014 tauchte ein neuer Begriff in den Suchmaschinenanfragen im Internet auf: ‚Digitale Transformation‘. Er scheint als Klammer zwischen allen oder zumindest vielen Konzepten rund um Web 2.0-Technologien und Sozialen Medien und deren Einsatz im Wirtschaftsleben zu fungieren. Darin eingebunden ist neben der technologischen, auch die kulturelle Komponente, die mit dem Einsatz solcher Werkzeuge einhergeht: Generationenwandel, Führungskonzepte, Technologien, Geschäftsmodellveränderungen. Diese als ‚disruptive Veränderungen‘ wahrgenommenen Ereignisse scheinen in nicht unerheblichem Maße unsere Diskussionen, privat und beruflich, stark zu beeinflussen. Die vorliegende Arbeit beschäftigt sich mit den Fragestellungen wie sich die Kommunikation und das Informationsmanagement in Unternehmen verändert sowie mit den digitalen Kenntnissen von Mitarbeitern im Umgang mit Online-Medien. Erst in den letzten beiden Jahren (2015 und 2016) werden vermehrt Studien und Veröffentlichungen publiziert, die sich mit diesen Themen beschäftigen. Wenn man einen genaueren Blick darauf wirft, dann muss aber festgestellt werden, dass es sich oftmals um Großunternehmen und Konzerne handelt, die als Beispiele genannt werden, z. B. Robert Bosch GmbH, Siemens AG, Axel Springer SE, Continental AG. Der für Deutschland wichtige Unter- und Mittelbau aus kleinen und mittelständischen (KMU) sowie Familienunternehmen scheint zu fehlen. Das ist der Grund, weshalb der Fokus dieser Dissertation auf der Beschäftigung mit den vorgenannten Veränderungen in Unternehmen aus diesen Bereichen liegt. Um ein schärferes Bild der Veränderungen hinsichtlich Kommunikation und Informationsmanagement in Unternehmen zu bekommen, wurde das Thema vom Autor mit einer explorativen Herangehensweise bearbeitet. Er führte eine quantitative Studie mit Auszubildenden und Studenten der Duale Hochschule (n = 438) durch, um deren Kommunikationsverhalten sowohl im privaten als auch im beruflichen Umfeld zu ermitteln. In einem zweiten Forschungsschritt fand eine ethnographische Feldbeobachtung in einem Familienunternehmen statt. Diese wurde mittels des Mixed-Methods-Ansatzes durchgeführt. Neben der Beobachtung erfolgte hier ebenfalls eine quantitative Studie mittels Fragebogenerhebung (n = 189). Die Dissertation liefert als Ergebnis einen Einblick in die ‚digitale Reife‘ von Unternehmen, die weder in ihrer Struktur, noch der Größe oder der Kapitalausstattung an oben genannte, medienpräsente Unternehmen heranreichen, aber zu denen gehören, die über 99 % der Unternehmen stellen und 60 % der Menschen in Deutschland beschäftigen. / Online communication is a ubiquitous phenomenon of our digital age. Often used by young generations as a matter of course, Social Networks, Messenger Programs and similar services accompany us all in everyday life. The advent of modernity in communicative processes should also not preclude the internal and external procedures in companies. In 2006, McAfee developed his concept ‘Enterprise 2.0’. He describes the use of Web 2.0 technologies within companies. Since then, many of them have been trying to approach this ideal. In addition to human communication, we see humanmachine communication and intermachine information exchange. When it comes to economic concerns, 'Internet of Things' and 'Industry 4.0’ dominate the language usage in Germany. The German business landscape in particular places great hopes on the usage and integration of state-of-the-art web technologies in their logistics and production processes. The concept of 'Enterprise 2.0', which is centered on the human being, seems to be set into the background. Around mid-2014, a new term emerged in the web search engines: 'digital transformation'. It seems to be a link between all or at least many concepts about Web 2.0 technologies and social media and their use in business life. In addition to the technological and cultural component involved in the use of such tools, this includes change of generations, management concepts, technologies, business model changes. These events, perceived as 'disruptive changes', seem to have a considerable influence on our discussions, both private and professional. This thesis deals with the questions on how communication and information management in companies are changing as well as with the digital knowledge of employees working with online media. It is only in the last two years (2015 and 2016) that more and more studies and publications regarding these topics have been published. If you take a closer look, these are often done with and about large companies and corporations, e.g. Robert Bosch GmbH, Siemens AG, Axel Springer SE, Continental AG. The smaller and midsized companies, the so-called ‘German Mittelstand’, which are important for Germany, seems to be missing. Because of this, the focus of this dissertation is on the abovementioned changes in companies out of this spectrum. In order to get a clearer picture of the changes in communication and information management in enterprises, the author has dealt with an exploratory approach. He conducted a quantitative study with trainees and dual university students (n = 438) to determine their communication behavior both in their private and their professional environment. In a second research step, an ethnographic field observation took place in a family enterprise. He has done this using the mixed-method approach. In addition to the observation, a quantitative study was carried out using a questionnaire survey (n = 189). The result of the dissertation provides an insight into the 'digital maturity' of companies that do not reach the above-mentioned companies represented in the media, neither in their structure nor their size or capital but which belong to more than 99 % of all the German companies that employ approximately 60 % of all working people.