Sverige har en ambition om att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter, en central del i detta är att tidigt säkerställa digital kompetens hos unga. Därav att det görs satsningar på att barn ska ha tillgång till digitala verktyg av olika slag i skolmiljö. Av intresse är därmed att erhålla förståelse för hur de använder sig av de tillhandahållna digitala verktygen och vad deras åsikter kring det är, vilket är vad denna studie ämnar undersöka. Datainsamlingen har gjorts i form av fyra observationstillfällen som fördelats på två klasser tillhörande årskurs fyra. Fördelat på dessa skedde ett urplock av sex respondenter som det genomfördes intervjuer med, det användes även av informanter i form av deras klassföreståndare och en lärare/IT-samordnare. I arbetet med att analysera datan gjordes en innehållsanalys i vilken kategorier tillämpbara både för observation och intervju fastställdes. Resultatet visade att digitala verktyg var något som användes i hög grad och att det finns ett spektrum av vilka som förekom. Överlag har det konstaterats att eleverna huvudsakligen ser fördelar med det, men har en medvetenhet om baksidan med detta också. Det framkom bland annat att en vanlig uppgift var att skriva texter, något som uppskattades att göra på datorn då det inte framkallade smärta i handen likt användandet av papper och penna kunde göra. För att kunna dra slutsatser om detta fördes en diskussion kring tidigare forskning i relation till erhållet resultat. / Sweden has an ambition to become the best in the world in making use of the opportunities of digitalization, a central part of this is to ensure early digital competence among young people. Therefore, investments are being made to ensure that children have access to digital tools of various kinds in the school environment. It is therefore of interest to gain an understanding of how they use the digital tools provided and what their opinions are about it, which is what this study intends to investigate. The data collection has been done in the form of four observation sessions which are distributed between two classes belonging to year four. Distributed among these, a selection of six respondents took place with whom interviews were conducted, informants in the form of their class teachers and a teacher/IT coordinator were also interviewed. In the work of analyzing the data, a content analysis was made in which categories applicable to both observations and interviews were established. The result showed that digital tools were something that was used to a high degree and that there is a spectrum of which tools occurred. Overall, it has been found that students mainly see advantages to it, but have an awareness of the downside of this as well. Among other things, it emerged that a common task was to write texts, something that was appreciated to be done on the computer as it did not cause pain in the hand like the use of paper and pencil could. In order to be able to draw conclusions about this, a discussion was held about previous research in relation to the results obtained.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka digitalisering och dess påverkan på kompetens och kompetensförsörjning inom svenska myndigheter. Detta med avseende på det 16:e hållbarhetsmålet, framtaget av FN, som syftar till att främja fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen för en hållbar utveckling. För att uppnå denna vision studeras e-förvaltning och dess inverkan på samhället. Insamling av primärdata har skett genom semistrukturerade intervjuer. Vidare har sekundärdata tillämpats i form av statistik för att stödja en del påståenden. Utifrån denna studie kan det konstateras att digitalisering inom de studerade myndigheterna dels bidragit till att ersätta arbetsuppgifter och dels till att förändra arbetsverktyg. De nya arbetsuppgifterna och arbetsprocesserna har ställt ökade krav på nya kompetenser bland medarbetarna inom den operativa verksamheten. Främst handlar det om en ökad digital kompetens hos medarbetare. Beroende på den digitala mognaden och införandet av digital teknologi varierar efterfrågan på den digitala kompetensen. Ur myndighetens perspektiv har digitaliseringen bidragit till ökad kompetensnivå. Detta har medfört att arbetsuppgifternas process och resultat blir av högre kvalitet. / The purpose of this thesis has been to study how digitalization has affected competency and competency management within Swedish authorities. This regards to the sixteenth sustainable goal developed by the UN which purpose is to promote peaceful, equitable and inclusive societies for a sustainable development. E-governance and its effect on the society is being studied to achieve the vision of a sustainable development. Collection of data has included primary data in the form of semi-structured interviews. Further on, secondary data have been applied in form of statistics for varying contexts. Based on the study’s findings it can be confirmed that the digital transformation within the examined authorities partially has contributed to replace professional tasks and partially to change the working tools used in the operation. The new professional tasks and their applied processes have contributed to higher demands of new competencies within the operation. It is mainly about an increased digital competency of employees. Depending on the digital maturity and the implementation of new technologies, the demand of digital competence varies between the authorities.

Samhället i allmänhet och skolan i synnerhet har under ett antal år genomgått en paradigmskiftande digitaliseringsprocess. Sveriges regering har gett Skolverket i uppdrag att överse skolans digitalisering, men det slutgiltiga ansvaret landar på de enskilda användarna, d.v.s. lärarna. Syftet med vår studie var att utröna enskilda lärares attityder till skolans digitalisering. Detta har vi åstadkommit genom intervjuer med ett varierat urval grundskole- och gymnasielärare, vilka sedan analyserats med hjälp av hermeneutisk fenomenologi. Resultaten visar att lärarna överlag ser positivt på digitaliseringens möjligheter, men anser att det digitala ska komplettera det analoga och inte ersätta det. Vidare upplever de ofta digitaliseringen som ett självändamål hos chefer och politiker, och uttrycker en brist på resurser för att hjälpa eleverna att möta de utmaningar som digitalisering medför. / Society at large, and the school environment in particular, has for a number of years undergone a paradigm shift with the process of digitalization. The Swedish government has given responsibility of the digitalization of the Swedish school to Skolverket, but the final responsibility falls on the users, in this case the teachers. The purpose of this study is to examine individual teachers' attitudes to the digitalization of the Swedish school. We have accomplished this by conducting interviews with a varied selection of elementary and high school teachers. The interviews were then analyzed using hermeneutic phenomenology.  The results show that teachers mostly view the possibilities of digitalization positively, but they also hold that digital tools should complement, not replace, analog teaching methods. Furthermore, the teachers often view digitalization as an end in itself for leaders and politicians, and express a lack of resources to be able to help their students face the challenges that come with digitalization.