The ongoing digitalization affects all sectors and changes the competitive landscape. A sector that is often seen upon as traditional, with low digital maturity is the energy sector. Hence, existing literature has focused on overcoming technical difficulties associated with the digitalization and lacks reasoning concerning the implications on existing business models. The purpose of the study is therefore to investigate how the digitalization affects companies in the Swedish energy sector when it comes to innovations in the business model, how companies creates, delivers and captures value. This purpose is addressed through an exploratory multiple case study including some of the most prominent actors on the Swedish energy market. The result of the study shows that the digitalization has had multiple implications in all of the business model´s building blocks, but it is still associated with a lot of uncertainties and the most radical changes are expected to happen in the future. Theoretical implications of this study are the increased understanding to how digitalization drives business model innovations and how application of new technologies can lead to increased business value. Practical implications are deepened knowledge for business managers in how digitalization can be utilized to gain increased value in an industry with an overall low digital maturity. / Syfte – Studiens syfte är att undersöka hur digitaliseringen påverkar företag i svenska energibranschen när det kommer till att skapa, leverera och fånga värde. Detta genom att skapa förståelse genom att undersöka hur digitaliseringen har påverkat företagen i den svenska energibranschen. Studiens syfte, att undersöka hur digitaliseringen driver affärsmodellsinnovationer inom varje del av energibranschens värdekedja, är explorativt. Studiens underlag grundar sig på insamling av empirisk data för att skapa ny kunskap, vilket medför att studiens forskningsansats är induktiv. Metod – Datainsamlingen har huvudsakligen genomförts via semistrukturerade intervjuer som analyserats via tematisk analys. Det selektiva urvalet grundar sig i fem olika kriterier där två av dessa kriterier ansågs som nödvändiga för samtliga av de företag som användes som fallföretag i studien. Därefter har tre kriterier använts för att identifiera viktiga aspekter kopplat till respektive forskningsfråga. Forskningsfrågorna ämnar besvara hur företagen anses använda digitaliseringen för att skapa, leverera eller fånga värde av den vara som de producerar och/eller levererar. Därefter har ett snöbollsurval tillämpats för att identifiera intervjupersoner på respektive fallföretag. Resultat – Resultatet av studien påvisar att svenska energibolag har förändrat sina affärsmodeller utifrån dimensionerna skapa, fånga och leverera värde till följd av digitaliseringen. Detta har genomförts på olika sätt mellan fallföretagen, både genom inkrementell och radikal affärsmodellsinnovation. Teoretiska implikationer – Studien bidrar till förståelsen för hur digitaliseringen vidare driver affärsmodellsinnovationer, där har studien flertalet teoretiska bidrag och tillför insikter i hur digitalisering som fenomen påverkar och förändrar affärsmodeller. Praktiska implikationer – Studien bidrar med insikter hur digitaliseringen påverkar den svenska energibranschen sett från ett perspektiv från företag i framkant inom detta område. Studien har undersökt fallföretag efter ett visst antal kriterier, dessa kriterier har lett till att framstående företag liknande bästa praxis inom området har bidragit, vilket kommer leda till en ökad förståelse för andra bolag i samma bransch. Dessutom kan rapporten nyttjas för att identifiera förbättringspotential i företagen och agera som en katalysator för att digitalt transformera verksamheten.

The purpose of the study was to map the small and medium sized industrial companies in Västernorrland and their work with digitalization. This was performed with the help of an analysis where data from the companies book keeping were retrieved from a database together with a survey that was sent to the companies. The analysis showed how the industry in Västernorrland looks like considering the development of number of companies, number of employees, revenue and more. The questions of the survey were chosen to fit with indicators from the governmental strategy for the industrial transformation. The results of the survey showed that the most of the respondents work with digitalization to some extent. Production and marketing are the main areas where the companies see the biggest possibilities with digitalization. There are very few women in the industrial companies in Västernorrland, both in general and in leading positions. This is contrary to the fact that women in general have a higher education than men, something that is becoming increasingly important with the expansion of digitalization. Support initiatives in the form of a better cooperation between schools and the industry could solve the supply of competence to the companies. The analysis shows that, except for how the industry presently looks, that it is difficult to draw any conclusions about how the companies work with digitalization. There are tendencies that high-tech companies more often themselves write about their work with digitalization on their websites which can be connected to that these companies work more actively with digitalization compared to low-tech companies. / Syftet med studien var att kartlägga små och medelstora industriföretag i Västernorrland och deras arbete med digitalisering. Detta genomfördes med hjälp av en analys där data från företagens bokföring togs fram via en databas tillsammans med en enkät som skickades ut till företagen. Analysen visade på hur industrin ser ut i Västernorrland gällande utvecklingen i antal företag, antal anställda, omsättning med mera. Frågorna i enkäten valdes ut för att passa ihop med indikatorer ur regeringens nyindustrialiseringsstrategi. Resultaten visar att de flesta svarande arbetar med digitalisering i någon omfattning. Inom produktion och marknadsföring ser företagen störst möjlighet med digitalisering. Det är mycket få kvinnor inom Västernorrlands industriföretag, både överlag i företagen men också i ledande befattningar. Detta går tvärt emot det faktum att kvinnor överlag har en högre utbildningsnivå än män, något som blir allt mer viktigt i och med digitaliseringens utbredning. Stödinsatser i form av ett bättre samarbete mellan näringsliv och skolor skulle kunna lösa företagens kompetensförsörjning. Analysen visar, förutom hur industrin ser ut i nuläget, att det är svårt att dra några slutsatser om hur företagen arbetar med digitalisering. Det finns tendenser på att högteknologiska företag själva skriver om digitalisering på deras hemsidor vilket kan kopplas samman med att dessa företag arbetar mer aktivt med digitalisering än lågteknologiska företag.

Bakgrund: Samhället genomgår just nu en övergång till mer datadrivna verksamheter och dåblir kopplingen mellan IT och verksamhetsstyrning högst relevant att undersöka. Den ökade digitaliseringen verkar påverka företags sätt att bedriva verksamhet och den skapar både möjligheter och utmaningar. Digitaliseringen är inte längre en fråga för endast IT- avdelningen utan för hela organisationen. Det handlar inte om att digitaliseringen påverkar företag, utan hur den gör det. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara på vilka sätt digitaliseringen kan förändra och påverka verksamhetsstyrningen. Genomförande: Denna studie har en kvalitativ karaktär med utgångspunkt i ett realistiskt perspektiv. De empiriska data är insamlade genom sex semistrukturerade intervjuer med respondenter från sex olika företag som befinner sig i olika branscher. Slutsats: Det går att konstatera att digitaliseringen har påverkat fallföretagens verksamhetsstyrning i en mängd olika avseenden. För att lyckas i det nya och mer föränderliga företagsklimatet som digitaliseringen bidrar till krävs det omstrukturering av organisationen och nya roller i företagen samt nya typer av kompetenser. Den digitala transformationen underlättar bland annat informationsflöde, transparens och skapandet av mer effektiva kedjor samt bidrar till ökad kundorientering tack vare möjligheterna att analysera kundmönster genom data. Det leder i sin tur till att företag kan bredda och förändra sina erbjudanden och det finns en strävan efter att utgå från kärnprodukten. En viktig aspekt kopplat till detta är att understryka att digitalisering av aktiviteter inte nödvändigtvis leder till positiva resultat för företagen och det gäller därför att företagen vet vad de vill få ut av den digitala transformationen innan investeringar görs. Slutligen verkar det som att företagens digitala mognadsgrad får påverkan för i vilken grad verksamhetsstyrningen förändras. / Background: The society is currently going through a change to more data-driven companies which makes the connection between IT and control most relevant. The increased digitalization affects companies’ ways of managing and creates both possibilities and challenges. Digitalization is no longer a question for the IT-department alone, but for the entire organization. It is not a question if digitalization affects companies, but how. Purpose: The aim of this study is to examine in which ways digitalization can change and affect operating control. Completion: This study is characterized by a qualitative methodology and has a realistic perspective. The empirical data has been collected through six semi-structured interviews with respondents from six different companies within different industries. Conclusion: The digitalization has affected the studied cases’ operating control in many ways. To be able to succeed in the new and constantly changing environment, companies need to restructure their business and create new roles within the organization. Companies are also searching for new competencies. The digital transformation facilitates the flow of information, transparency and the creation of more effective value chains and contributes to increased customer orientation thanks to the possibilities of analyzing customer behavior through data. This in turn leads to companies being able to broaden and change their offerings, and here there seems to be an endeavor to start from the core product. An important aspect connected to this, is that the digitalization of activities does not necessarily lead to positive results for companies and therefore they need to know what they want to achieve with a digital transformation before making investments. Finally, it seems like companies’ degree of digital maturity has an impact on the extent to which operating control change.

The year of 2016, healthcare accounted for almost 10.9% of Sweden’s total GDP, which corresponds to almost 478 billion SEK. A significant part of an organization's expenditure is linked to procurement, but in the context of procurement in public sector there is not enough research done, and the studies that have been done indicates that there are opportunities for improvement. This study has focused on direct procurement, and the purpose is, therefore, to increase understanding of direct procurement in Swedish healthcare and to formulate recommendations that streamline the process of direct procurement.   This work was a multicase study, interviews were conducted with four employees in three different regions who worked with procurement linked to healthcare, in addition to these interviews, requests for other material relevant to direct procurement were sent out to several other regions. The findings were analyzed and discussed with the help of a literature review.   It was discovered early in the work during the interviews that resources were not prioritized for direct procurement. Direct procurement is always carried out if it is allowed, and it is permitted if the value of the procurement does not exceed SEK 586 907 if there are no special reasons. These amounts are governed by the Public Procurement Act (LOU), and in addition to this limits there are many other parts in LOU that the public sector must relate to - and the laws and regulations set are the main reasons why the purchasing process in the public sector is more complicated than in the private sector.   A successful purchasing function is characterized by, among other things, team-based structure and good cooperation between the different parts of the organization. One part of the study's contribution is that digitization should be seen as a performance area and success factor in public procurement. The public sector has a socio-economic responsibility, but because of LOU, it is not easy to stimulate local economic growth, as an example. In this study, several recommendations have been proposed, for instance, to become more cost-effective, and to how the problem of socio-economic responsibility may be circumvented without risking committing violations of the public procurement laws. One recommendation is digitalization of the process to increase efficiency in several performance areas. Another recommendation is to work closer to the suppliers and the customers to, as an example, encourage innovation and sustainability.

The aim of this study was to examine what methods Swedish teachers of English use to give feedback on students’ written production and what factors influence them to choose these methods. An additional aim was to find out what teachers’ experiences are of digitalization in relation to feedback on students’ written production. Five semi-structured, qualitative interviews were conducted with five certified English teachers who were currently active in upper secondary school. The results showed that the teachers used different methods when giving feedback on students’ written productions. Nonetheless, all of them mostly use formative feedback in the form of written comments. Four out of five respondents let their students submit texts through digital tools, Itslearning or DigiExam, but then printed them and handed them back with handwritten feedback of different sorts. One respondent gave all feedback electronically. When the teachers chose their methods, the most influential factors were available time, lacking student engagement and the fact that the school management team chose which digital tools that should be used. The fact that no teachers were involved in the decision about which digital tools should be used severely limits teacher autonomy and may be the reason why at least two of my respondents did not want to use these tools, which in their experience do not meet their feedback needs. / Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder engelskalärare använder när de ger återkoppling på elevers skriftliga arbeten och vilka faktorer som påverkar deras val. Vidare var även syftet att undersöka vilka erfarenheter lärare har av digitalisering i förhållande till återkoppling. Fem semi-strukturerade intervjuer hölls med fem aktiva, legitimerade gymnasielärare som undervisar i engelska. Resultatet visade att lärarna använder olika metoder när de ger återkoppling, men det finns vissa gemensamma nämnare. Alla ägnar sig huvudsakligen åt formativ återkoppling som utav fyra av fem respondenter ges skriftligt. Fyra av fem respondenter låter elever skicka in texter genom Itslearning eller DigiExam, men printar därefter ut texterna och ger tillbaka dem med handskrivna kommentarer. En respondent ger all feedback elektroniskt. De faktorer som påverkar lärarnas metodval mest var tidsbrist, upplevelsen av bristande engagemang hos eleverna samt att beslutet om vilka digitala verktyg som ska användas har tagits av rektorer och ledningsgrupp. Faktumet att beslutet togs utan att involvera lärare påverkar och limiterar lärarnas frihet att göra sitt jobb, vilket kan vara en förklaring till flera respondenters negativa inställning till de digitala verktygen. Två respondenter vill inte använda de digitala verktygen som ledningsgruppen implementerat eftersom de anser att verktygen inte passar deras föredragna återkopplingsmetod.

Background: With the emergence of new digital technologies, the ongoing digital transformation is argued to heavily impact core societal pillars such as logistics and transportation. This has generated unique challenges and introduced an increasing need for organizations to take steps towards innovating their business models. Thus, a popular theoretical lens for keeping up with disruptive changes through business model innovation (BMI) is via the dynamic capability framework – consisting of sensing, seizing as well as transforming microfoundations. Purpose: The purpose of this thesis was to explore digital transformation through the framework of dynamic capabilities within the logistics and transportation industry. The study aimed at investigating the nature of building dynamic capabilities for business model innovation towards the ongoing digital transformation. Methodology: To explore how organizations build dynamic capabilities for business model innovation towards digital transformation, this study was carried out using semi-structured interviews. The interviews consisted of 11 participants in various senior management positions at 6 case companies whom are all global actors in the logistics and transportation industry. Additionally, documentary secondary data was included to provide additional information about the case companies. Findings: Our study revealed that business model innovation for digital transformation consisted of processes within 3 domains – new digital products & services, new markets & segments, as well as key partnerships. Additionally, the findings of our study acknowledged that logistics and transportation enterprises build dynamic capabilities via a total of 13 activities. These included: digital scanning and information management; digital learning; internal communication; digital asset investment; agile working; external partnerships; organizational restructuring; dynamic mindset; change management; and power redistribution. Finally, our study found that the main challenges for building dynamic capabilities towards BMI involved: size, agile working, data management and the changing of old mindsets.

The public sector healthcare system is facing challenges of demographical changes. The solution of digitalization is expected to decrease costs and increase efficiency. Digitalization is the collective concept of differing and interrelated phenomena which are rearranging traditional market conditions and causing a turbulent and competitive environment. In response to these impacts, organizations seek organizational change through digital transformation. IS researchers has contributed with limited findings of digital transformation within the public sector healthcare. This thesis investigates organizational response towards digitalization and conditions of digital transformation through a case study within public sector healthcare in Sweden. The study successfully identifies external tensions of digitalization which underlie the reorganization and internal tensions which motivates progress towards digital transformation.

Digitaliseringens framfart är inget som går obemärkt förbi och det är något som påverkar alla människor mer eller mindre. Det finns olika anledningar till att digitalisera men forskning menar på att det görs i syftet att förändra något till det bättre för att nå upp till ett visst verksamhetsmål eller milstolpe. Denna förändring medför också ett förändringsarbete som påverkar inte bara de processer som digitaliseras utan även de anställda som också blir delaktiga i förändringsarbetet. Nya direktiv för betaltjänster och ett dalande förtroende för storbanker har lett till nya innovativa initiativ som erbjuder finansiella tjänster till både säljföretag och slutkonsumenter. Dessa bolag kategoriseras ofta som fintech, vilket är en bransch uppbyggd av organisationer vilka använder ny teknik för att stödja eller möjliggöra finansiella tjänster. Vi har genomfört en fallstudie på ett fintechbolag där fem olika personer med olika ansvarsområden intervjuats. Samtliga personer har på något sätt arbetat med digitalisering i fallföretaget och delade med sig av deras erfarenheter av detta digitaliseringsarbete. Studien genomfördes främst på ett abduktivt sätt men innehöll även induktiva och deduktiva inslag. Således har vi också arbetat iterativt med tidigare forskning och vår insamlade empiri. Syftet med fallstudien var att fördjupa kunskapen gällande hur ett fintechbolag arbetar med digitalisering och hur digitalisering används inom fintech-branschen för att skapa eller bibehålla en marknadsrelevans. Under studiens gång har vi upptäckt att vid beslut kring digitalisering så är intressentpåverkan något som spelar stor roll. Då fallföretaget är ett helägt dotterbolag blir moderbolagets inflytande extra prominent. Fallföretagets krav på positiv räntabilitet påverkar många beslut kring digitalisering eftersom det ofta kopplas till en kostnadsfråga. En analys måste göras för att utröna huruvida det är för kostsamt att behålla en process som den är eller om det är billigare att digitalisera eller automatisera processen. Utöver detta finns det i fallföretaget ett gemensamt synsätt av att kundnöjdhet är av största vikt. Fallföretagets fokus på kundnöjdhet ger således både säljföretag och slutkonsumenter en stor makt när det kommer till digitaliseringsarbete och besluten som tas gällande vad som ska digitaliseras eller automatiseras. Gällande hur digitalisering används fann vi i vår studie att fallföretaget hade en relativt konservativ syn på digitalisering, där digitalisering inte används för att vara innovativ, utan snarare för att inte hamna på efterkälken, vilket tack vare fallföretagets låga krav på tillväxt leder till en funktionell verksamhet. Således har fallföretaget uppnått vad vi menar är en digital tillräcklighet. / The progress of digitalization is nothing that goes unnoticed and it is something that affects all people more or less. There are various reasons for digitalizing, but research state that it is done for the purpose of changing something for the better to reach a certain business goal or milestone. This change also entails a change work that affects not only the processes that are digitalized but also the employees who become involved in the change work. New payment service directives and declining confidence in major banks have led to new innovative initiatives that offer financial services to both sales companies and end consumers. These companies are often categorized as fintech, which is an industry built up by organizations that use new technology to support or enable financial services. We have conducted a case study at a fintech company where five different people, with different responsibilites have been interviewed. The people who were interviewed have all worked with digitalization in the company and shared with us their experiences of the conducted digitalization work. The study was carried out mainly in an abductive way but also contained inductive and deductive elements. Thus, we have worked iteratively with previous research and our collected empirical data. The object of the case study was to deepen the knowledge of how a fintech company works with digitalization and how digitalization is used in the fintech industry to create or maintain a market relevance. During the course of the study, we have discovered that when deciding on digitalization, stakeholder influence is something that plays a major role. When the case company is a wholly owned subsidiary, the parent company's influence becomes extra prominent. The case company's demand for positive return affects many decisions regarding digitalization, as it is often linked to a cost issue. An analysis must be made to determine whether it is too costly to maintain a process as it is or if it is cheaper to digitalize or automate the process. In addition, there is a common view in the company that customer satisfaction is of the utmost importance. The company's focus on customer satisfaction thus gives both sales companies and end consumers a great power when it comes to digitalization work and the decisions that are taken regarding what is to be digitalized or automated. Regarding how digitalization is used, we found in our study that the case company had a relatively conservative view of digitalization, where digitalization is not used to be innovative, but rather to not fall behind, which thanks to the case company's low demands on growth leads to a functional business. As such, the case company has achieved what we mean is a digital adequacy.

Sammanfattning   Digitaliseringen har skapat ömsesidiga beroenden som bidrar till stora sårbarheter i samhället. Nu möter vi nya hot delvis på grund av sårbarheter som vi själva har skapat. Vi ser att hoten mot vårt land är mer omfattande än på flera år och de har antagit nya former inom flera områden. Påverkansoperationer, främmande underrättelseinhämtning och kontroll över kritisk infrastruktur är några exempel som utgör ett hot mot samhällets skyddsvärda delar. Klyftan mellan hoten och våra säkerhetsskyddsåtgärder är stor och den ökar hela tiden. Hotbilden inom gråzonsproblematiken är diffus, komplex och spänner över stora delar i samhället, det försvårar en tydlig gränsdragning mellan fred och krig.   Vår lägesbild blir otydlig och skapar ett beslutsvakuum där våra resurser förblir outnyttjade. Vi anser att prioritering av resurser sker efter ett föråldrat synsätt. Det djupt rotade binära tankesättet skapar juridiska låsningar och bidrar till att skapa ett beslutsvakuum.   Resultat visar även att störningar i samhället sätter förtroendet för samhällskontraktet på spel, detta menar vi kan leda till att försvarsviljan och vår demokrati påverkas negativt. Paradoxen är även att när samhället utsätts för svåra påfrestningar ligger det nära till hands att ta till extrema metoder, metoder som inskränker individens rättigheter och som på sikt även kan hota vår demokrati.   En av vår mest framträdande slutsats är att vi bör fokusera mera på våra egna sårbarheter och mindre på hotet. Att enbart bygga en större armé kommer inte lösa problemet. Tillsammans måste vi bygga ett robustare samhälle för att kunna möta gråzonsproblematiken på ett helt annat sätt än idag. Det kommer kosta tid, effektivitet och pengar. Frågan är bara vilket pris samhället är beredd att betala?   En annan viktig slutsats är att flera nya empiriska referenspunkter förflyttat oss in i ett nytt fredstida normalläge. Ett normalläge som vi säger är en ny nyans av det konventionella kriget. I konventionella krig finns krigets lagar och folkrätten att förlita sig på, dessa lagar täcker dock inte den nya nyansen av kriget. Den nya nyansen utmanar våra gamla strukturer, där folkrätten och krigets lagar blir helt verkningslösa. Om fenomenet ses för vad det egentligen är så kommer vi bli bättre rustade att möta det.  Vi anser att gråzonsproblematiken är en del av kriget och ska inte tolkas som något annat. Gråzonsproblematiken utgör krigets nya nyans där en demokrati som Sverige initialt slår i ett underläge och utmanas till det yttersta. / Digitalization has created mutual dependencies that contribute to major vulnerabilities in society. Now we face new threats partly because of vulnerabilities that we ourselves have created. We see that the threats to our country are more extensive than in several years and they have adopted new forms in several areas. Influencing operations, foreign intelligence gathering, and control of critical infrastructure are some examples that pose a threat to the parts of society that are worth protecting. The gap between the threats and our security measures is great and it is constantly growing. Threat scenario within the grey zone and its related problems are diffuse, complex and spans over large parts of society, making the distinction between peace and war unclear.   Our overview of the situation becomes unclear and a vacuum which hinders decision making is created and our resources remain untapped. We believe that prioritizing resources takes place according to an outdated approach. The deeply rooted binary mindset creates legal locks and helps create the previously mentioned vacuum.   Our results also show that disturbances in society put the trust in the social contract at stake, this means we can lead to the defense will and our democracy being adversely affected. The paradox is that when society is subjected to severe stress it is close taking to extreme measures, methods that restrict the individual's rights and in the long term might also threaten our democracy.   One of our most prominent conclusions is that we should focus more on our own vulnerabilities and less on the threat. Building a larger army alone will not solve the problem. Together, we must build a more robust society in order to be able to meet the gray zone problem in a completely different way than today. It will cost time, efficiency and money. The question is just what price is our society willing to pay?   Another important conclusion is that several new empirical reference points moved us into a new peacetime normal position. A normal mode we say is a new nuance of conventional war. In conventional wars there are the laws of war and international law to rely on, however, these laws do not cover this new nuance of the war. The new nuance challenges our old structures, where international law and the laws of war become completely ineffective. If the phenomenon is seen for what it really is, we will be better equipped to meet it. We believe that the gray zone problem is part of the war and should not be interpreted as anything else. The gray zone problem is the new nuance of the war, where a democracy like Sweden initially beats in a disadvantage and is challenged to the utmost.

Digitalization initiates and drives significant changes to the process level, organization level, and business level of software-intensive product development (SIPD) companies and their customers. Digitalization creates new opportunities through digital transformation strategies of the business environment. Digitalization also significantly reduces the turnaround-time on a transaction, driving new challenges for the alignment of business and technology changes. For a successful business model realization, a company must understand what capabilities the organization has (in staff and products), what is required, and more importantly, how to turn these capabilities into good-enough abilities without disturbing the effectiveness and efficiency of the daily operations. Integrating the product and service development and the value delivery with a learning organization is critical for efficient business model change (BMCh). This thesis seeks to develop conceptual models for how BMCh is linked to value, learning organization design, and the transformation of capabilities into abilities derived from business model activities and actor interactions. Such conceptual models facilitate to investigate and identify critical mechanisms and capabilities needed to effectively and efficiently manage BMCh at full scale for SIPD companies, allowing them to exploit the on-going digitalization, may it be through (disruptive) business model innovation, technology innovation, or by continuously adapting and evolving the business operations.   I use the SIPD company as the unit of analysis, with the dual-lens of value and knowledge, set in the context of a business model and how the value creation and capture are influenced by the interaction between two actors performing a business model activity. I build on the business model literature and infuse theories for knowledge creation, learning organizations, and contractual promises to create value. Conducting a cross-disciplinary literature review, followed by a synthesis of related literature, industry best-practices, and an associated design science study, my propositions were validated in a longitudinal case study exploring a service industrialization program in the telecommunication industry. I have produced five conceptual models and seven propositions as a start to be able to support the design of a governance mechanism, as the critical engine for both the learning organization and effective and efficient BMCh. The industry now explores the models found during the case study. My synthesis shows a need for further research into BMCh regarding early detection and measurements of gaps in value, gaps in knowledge, ambiguity, equivocality, and abilities. Flexible role-based governance views present the measurements, as part of the governance mechanisms for full-scale, effective, and efficient BMCh. Further, I also aim to implement such governance mechanisms in software, by using the associated research in intent-driven systems. In the meantime, I propose industry to build knowledge and experience related to the seven propositions.