Research questions: How do industrial manufacturing companies maintain and adapt their organizational capabilities during transformation towards servitization? How do manufacturing firms maintain and balance their operational capabilities while developing service capabilities? Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of how industrial manufacturing companies maintain, adapt and balance organizational capabilities in production in the transition towards servitization. Method: The theoretical framework used in this study is based on studies on digital transformation, servitization and organizational capabilities and how these affect the manufacturing industry. The qualitative study is based on five interviews and complementary email conversations, which were conducted with managers at Volvo Construction Equipment. The selection of respondents was carried out according to positions with relevant competence to create an overall as well as detailed understanding of the company's digitization, servitization and organizational capabilities. Conclusion: The results of the study demonstrate the importance of technological integration with customers to expand the service business and adaptation of existing capabilities in new environments. The balance between production and service development is central, which requires consensus and a shared vision. Volvo Construction Equipments customer-oriented strategy has led to more advanced services that require new capabilities. A clear strategy for servitization, digitization and production are therefore necessary to achieve a successful transformation. / Forskningsfrågor: Hur bibehåller och anpassar tillverkande industriföretag sina organisatoriska förmågor vid transformation mot tjänstefiering? Hur bibehåller och balanserar tillverkande industriföretag sina operativa förmågor under utvecklingen av tjänstefieringsförmågor? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen hur tillverkande industriföretag bibehåller, anpassar och balanserar organisatoriska förmågor i produktion i övergången mot tjänstefiering. Metod: Den teoretiska referensram som använts i denna studie bygger på studier om digital transformation, tjänstefiering samt organisatoriska förmågor och hur dessa påverkar tillverkningsindustrin. Den kvalitativa studien bygger på fem intervjuer och kompletterande mailkonversationer, som genomfördes med ledare hos Volvo Construction Equipment. Valet av respondenter utfördes efter positioner med relevant kompetens för att skapa en övergripande samt detaljerad förståelse för företagets digitalisering, tjänstefiering och organisatoriska förmågor. Slutsats: Resultaten från studien påvisar vikten av teknologisk integration med kunder för att expandera tjänsteaffären och anpassning av befintliga förmågor i nya miljöer. Balansen mellan produktion och tjänsteutveckling är central, vilket kräver samförstånd och gemensam vision. Volvo Construction Equipments kundorienterade strategi har lett till mer avancerade tjänster som kräver nya förmågor. En tydlig strategi för tjänstefiering, digitalisering och produktion är därmed nödvändig för att uppnå en lyckad transformation.

Contemporary global challenges like global warming, rapid urban development, and the current unstable security situation, lead to an increase in large-scale crises (e.g., forest fires) alongside frequent smaller emergencies (e.g., house fires and traffic accidents). The increase in emergencies strains professional response organizations, necessitating additional resources. Civilian volunteers are therefore increasingly being integrated into the response system. The development is mediated by information and communication technologies (ICTs) which enable communication between professional responders (e.g., the municipal rescue services, the emergency medical services, the Public Swedish Answering Point) and citizens. While many studies focus on spontaneous volunteer activities emerging on social media, fewer examine organized volunteerism initiatives at the local emergency response level. Over a decade ago, a municipal rescue service in northern Sweden established an initiative recruiting volunteers as first responders and equipping them with basic response tools. The volunteers undergo training in tasks such as cardiopulmonary resuscitation (CPR) and fire extinguishing. They are dispatched to predefined response tasks using simple ICT applications like SMS lists or mobile apps. This initiative has expanded to other areas due to perceived benefits such as shorter response times and reduced casualties and material damage. The phenomenon can be labelled as an emerging form of ICT-enabled or digitalized co-production of public services. However, previous research indicates a research gap in understanding, describing, and defining this type of co-production. The overall aim of the thesis is to describe how these ICT-enabled initiatives emerge and develop over time and identify the related effects on the response system. This is expected to provide recommendations on how they can be developed and supported. This aim is divided into three specific objectives, where each has been addressed through a research paper: 1- identifying how the existing literature describes ICT-enabled/digitalized volunteerism in large- and small-scale emergencies, 2- identifying how these initiatives emerge and operate, and can be maintained in small-scale emergencies, introducing more systematized knowledge on this concept, 3- initially evaluating the contributions of volunteers in the initiatives. Leaning on a case study approach inspired by action research, a combination of data collection methods has been adopted, e.g., a literature review, interviews, and incident reports filled out by volunteers. For the data analysis, the theoretical lens of ICT-enabled/digitalized co-production of public services has been applied. The first paper is a literature review study that examines digitally enabled volunteering activities in crises and small-scale emergencies. It highlights the prevalence of studies on volunteers using social media for crowdsourcing in crises, often termed digitalized volunteerism which entails virtual and, or physical contributions by volunteers to the response efforts. In contrast, fewer studies focus on volunteers' role in local small-scale emergencies, labelled as "hybrid" ICT-enabled or digitalized coproduction. The term hybrid here refers to the loose affiliation of the volunteers where they collaborate with the rescue services but are not officially associated through binding contracts. Hence, they are in between spontaneous and organized volunteerism. Both volunteering modes support professional response systems and display similar needs for steering, financial support, coordination, and integration of ICT artifacts. However, crises require increased coordination to manage uncertainties, risks, and data overload effectively. The second paper presents three models describing the emergence of hybrid digitalized co-production initiatives in urban and rural areas, as defined in Paper 1, along with how national authorities can support them. These models i.e., Rural, Urban, and National consist of three phases: Recruitment, Response, and Maintenance. Each model exhibits distinct characteristics. In rural areas for example, there is a need for more regular training due to low alerting frequency, and the possibility of using simple dispatch ICTs as cost-effective solutions. Conversely, urban areas have more alerts, necessitating more advanced ICTs, with less emphasis on regular training compared to rural areas. At the macro-level, the national model highlights roles that national actors can play such as facilitating a joint Application Programming Interface (API), joint insurance solutions, and an ICT system that can register incoming and active volunteers. The third paper is an initial evaluation of these initiatives at emergency sites, focusing on ICT-enabled dispatch, estimated response times, tasks performed, and collaboration with professionals, to assess the effects of using volunteers. This approach contrasts with previous studies that took an overall perspective and only used qualitative data. A total of 53 incident reports were collected from volunteers, revealing that volunteers arrived before professionals in twothirds of incidents, contributing to an average gain of 5 minutes. Additionally, volunteers performed a broader range of tasks than previously described, and often continued collaboration with professionals on-site, despite the initial expectation of handing over tasks upon the arrival of professional response actors. Also, comparing this data with the rural model from Paper 2, similarities and differences emerged. For instance, there was a higher number of alerts, and the basic ICTs used for dispatch were deemed insufficient, contrary to the model's perception. The thesis’ scientific contribution is a clearer conception of digitalized co-production of, above all, local emergency response as an emerging phenomenon. In the three papers, the ICT dispatch was identified as central and needs further development to enhance this co-production form. The thesis also sheds light on the need to integrate the initiatives into the official governmental frameworks. Furthermore, the thesis provides a primary understanding of how the concept works on the ground and provides an initial evaluation of the effects. In the practical field, the thesis offers insights into the importance of volunteers as additional resources to the official response systems, highlights challenges, hindrances, and enablers, and suggests potential solutions and improvements. Future work will include a further collection of incident reports for more reliable assessments and complementary interviews with volunteers. Also, the potential role of volunteers in larger crises, for example, as part of civil preparedness, will be further explored. / Samhällsutmaningar, såsom klimatförändring och det nuvarande globala säkerhetsläget leder till en ökning av storskaliga kriser. Samtidigt måste frekventa, mindre olyckor (till exempel bostadsbränder och trafikolyckor) även fortsättningsvis. Stora kriser kräver omedelbar hantering men frekventa olyckor leder också till förlust och skador på liv och egendom. Båda innebär en stor belastning på professionella räddningsaktörer. Ett sätt att hantera utmaningarna är samarbetet med frivilliga aktörer i räddningsinsatser. Utvecklingen av information och kommunikationsteknik (IKT) spelar en central roll här eftersom tekniken underlättar tvåvägskommunikation mellan professionella räddningsaktörer (tex räddningstjänst, ambulanssjukvård och larmoperatörer) och frivilliga aktörer. De flesta studier på området fokuserar på spontanfrivilliga som använder sociala medier för krishantering medan färre studier fokuserar på mer organiserade former av frivillighet på lokal nivå och för mindre olyckor. För mer än 10 år sedan initierade en kommunal räddningstjänst i norra Sverige ett initiativ för att rekrytera civila frivilliga som första insatspersoner. Initiativet innebär att de civila insatspersonerna utbildas för att utföra vissa uppgifter, till exempel hjärt-lungräddning, och släcka mindre bränder. De utrustas med enkel utrustning och larmas ut på vissa typer av olyckor med hjälp av grundläggande IKT som SMSlistor eller specialutvecklade appar. Över tid har initiativet spridit sig till fler områden och alltfler räddningstjänster och nationella myndigheter ser att första insatspersoner kan bidra till kortare responstider, vilket minskar antalet skadade människor och mindre materiell förlust. I litteraturen benämns detta fenomen ibland som en framväxande form av digitaliserad samproduktion av offentliga tjänster. Tidigare studier pekar också på ett kunskapsgap när det gäller att beskriva och konceptualisera sådan samproduktion. Avhandlingens övergripande syfte är att beskriva hur dessa initiativ uppstår och utvecklas över tid och identifiera de relaterade effekterna på räddningssystemet. Detta för att kunna ge rekommendationer om hur initiativen kan utvecklas och stödjas. Avhandlingen består av tre delstudier (artiklar). Artikel 1 identifierar hur den befintliga litteraturen beskriver IKT-aktiverat/digitaliserat frivilligarbete vid stora kriser och mindre lokala olyckor. Artikel 2 beskriver hur initiativ uppstår, fungerar och kan upprätthållas över tid vid mindre olyckor. Artikel 3 utvärderar initialt de civila insatspersonernas bidrag till räddningsinsatser. Avhandlingen genomförs som en fallstudie, inspirerad av aktionsforskning där en kombination av datainsamlingsmetoder använts, till exempel en litteraturöversikt, intervjuer och händelserapporter ifyllda av frivilliga. Teoretiska perspektiv runt IKTaktiverad/ digitaliserad samproduktion av offentliga tjänster tillämpas i dataanalysen. Första artikeln är en litteraturöversikt kring digitaliserad frivillighet i kriser och frekventa olyckor. Den visar att insatser av spontanfrivilliga i kriser och sociala medier som en form av "crowdsourcing" är ett väl diskuterat område. Ibland benämns som "digitaliserad frivillighet" och inkluderar både virtuella och fysiska bidrag från frivilliga responsinsatser. Ett fåtal studier fokuserar på frivilligas bidrag till mindre men samtidigt mer frekventa olyckor. När de gör det kallas konceptet ofta "hybrid" IKT-aktiverad eller digitaliserad samproduktion av räddningsinsatser. Hybrid avser här att insatspersonerna samverkar med den kommunala räddningstjänsten men utan officiellt bindande avtal. Därför befinner de sig någonstans mellan spontant och organiserat frivilligarbete. Båda typerna av frivillighet kan stödja de professionella insatssystemen och har liknande behov av styrning, ekonomiskt stöd, samordning och integration av teknik i de professionella responsssystemen. Stora kriser har dock större behov av koordinering för att hantera osäkerheter, risker och undvika "information overload". Den andra artikeln beskriver de digitaliserade hybrida initiativen definierade i Artikel 1 och hur de kan stödjas. Detta genom tre modeller, där två av modellerna relaterar till lokal nivå och stad respektive landsbygd. Den tredje relaterar till nationellt stöd och styrning. Modellerna inkluderar tre faser: Rekrytering, Respons och Underhåll. Varje modell uppvisar likheter och olikheter. I landsbygdsområden finns till exempel ett behov av mer regelbunden träning på grund av låg utlarmningsfrekvens, och det går att använda enkla IKT-lösningar som kostnadseffektiva alternativ. Å andra sidan har stadsområden fler utlarmningar, vilket kräver mer avancerade IKT-lösningar, men samtidigt mindre regelbunden träning då de civila insatspersonerna får mer erfarenhet. På makronivå identifieras roller och uppfifter som nationella aktörer kan ta, såsom att underlätta ett gemensamt applikationsprogrammeringsgränssnitt (API), erbjuda gemensamma försäkringslösningar och utveckla ett IKT-system som kan registrera inkommande och aktiva insatspersoner. Artikel 3 syftar till att initialt utvärdera hur de digitaliserade initiativen fungerar på skadeplatser genom att fokusera på utlarmning, uppskattade responstider, utförda uppgifter, samarbete med professionella, etc. Med andra ord att initialt titta på initiativens effekter. En händelserapport distribuerades till civila insatspersoner och resulterade i 53 ifyllda rapporter. De visar bland annat att insatspersonerna anlände före professionella i två tredjedelar av insatserna och bidrog till en genomsnittlig tidsvinst på 5 minuter. Dessutom visar resultatet att de civila insatspersonerna utför en större bredd av uppgifter än vad tidigare beskrivits inom initiativen och dessutom ofta fortsätter samarbeta med professionella aktörer när de senare anlänt. De civila insatserpersonerna är även villiga att medverka vid storskaliga kriser. Jämfört med landsbygdsmodellen från Artikel 2 framkom likheter och skillnader. Till exempel var det så pass många larm att de IKT-lösningar som användes för att skicka ut larmen bedömdes som otillräckliga och behöver utvecklas. Detta visar även på att modellen behöver revideras och förfinas. Avhandlingens vetenskapliga bidrag är ökad kunskap om det framväxande fenomenet digitaliserad samproduktion (civila insatspersoner som förstainsatsaktörer) av räddningsinsatser. I alla tre artiklarna identifierades IKT-stödet som centralt och som behöver vidareutvecklas för att upprätthålla och förbättra denna form av samproduktion. Avhandlingen belyser också behovet av nationell koordinering och stöd. Vidare ger avhandlingen en primär förståelse för hur konceptet fungerar i praktiken och en initial utvärdering av effekter av att använda insatspersoner. För praktiker ger avhandlingen kunskap om civila insatsperson som ytterligare resurser till de professionella responssystemen, identifierar utmaningar, hinder och möjliggörare, samt föreslår potentiella lösningar och förbättringar. Framtida arbeten kommer att inkludera ytterligare insamling av händelserapporter för mer tillförlitlig utvärdering och kompletterande intervjuer med insatspersoner. Dessutom kommer den potentiella rollen för civila insatspersoner i större kriser, till exempel som en del av civil beredskap, att utforskas vidare. / <p>Funding agency: The Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) through the Centre of Advanced Research in Emergency Response (CARER)</p>

This study examines the digital transformation landscape for Japanese SMEs (Small Medium-size Enterprises) in 2023 and the challenges faced in digitalization. Key obstacles faced in adopting digital technologies include limited digital literacy, budgetary constraints, and a risk-averse culture, which hinder widespread digitalization among SMEs. Despite these challenges, the study highlights the importance of digital transformation for sustainable growth and competitiveness. The study emphasizes the value of enhancing digital skills, addressing industry-specific challenges, fostering collaboration, and prioritizing data security and privacy. Recommendations include investing in employee training, improving access to financing, developing industry-specific strategies, facilitating collaboration and ecosystem development, promoting customer-centric approaches, and evaluating digital strategies regularly. By implementing these recommendations, Japanese SMEs can enhance their innovation, productivity, and customer satisfaction. Collaboration among governments, industry associations, universities, and SMEs is essential to create an environment conducive to digital transformation. / Denna studie undersöker det digitala transformationslandskapet för japanska små och medelstora företag år 2023 och de utmaningar som digitaliseringen står inför. Viktiga hinder för att ta till sig digital teknik inkluderar begränsad digital kompetens, budgetrestriktioner och en riskvillig kultur, vilket hindrar en utbredd digitalisering bland små och medelstora företag. Trots dessa utmaningar belyser studien vikten av digital transformation för hållbar tillväxt och konkurrenskraft. Studien betonar värdet av att förbättra digital kompetens, ta itu med branschspecifika utmaningar, främja samarbete och prioritera datasäkerhet och integritet. Rekommendationer inkluderar att investera i personalutbildning, förbättra tillgången till finansiering, utveckla branschspecifika strategier, underlätta samarbete och ekosystemutveckling, främja kundcentrerade tillvägagångssätt och utvärdera digitala strategier regelbundet. Genom att implementera dessa rekommendationer kan japanska små och medelstora företag förbättra sin innovation, produktivitet och kundnöjdhet. Samarbeten mellan regeringar, branschorganisationer, universitet och små och medelstora företag är avgörande för att skapa en miljö som främjar digital transformation.

Studien utforskar hur AI och RPA påverkar revisorernas arbete, hur de ställer sig till teknologiska verktyg, och hur byråerna upplever att verktygen påverkar konkurrensen. En kvalitativ ansats har genomförts genom att intervjua 7 revisorer från olika små och stora revisionsbyråer. Resultaten belyser vikten av att hänga med i den teknologiska utvecklingen för att hålla sig konkurrenskraftig, men att det är viktigt att revisorerna accepterar och ser teknologin som användbar. Studien använder sig av en teoretisk referensram som innehåller två teorier, Technology Acceptance Model (TAM) och Task Technology Fit (TTF), samt två centrala begrepp som är Artificiell Intelligens (AI) och Robotic Process Automation (RPA), där ramverket sammanfattas med en egen framtagen analysmodell, figur 2. Resultaten visar genom studiens respondenter, som representerar olika byråer inom revisionsbranschen att byråerna upplever konkurrensfördel vid användandet av verktygen jämfört med om de inte hade använt dem. / The study explores how AI and RPA affect the work of accountants, how they approach technological tools, and how the agencies perceive the tools to influence the competition. A qualitative approach has been implemented by interviewing 7 auditors from various small and large audit firms. The results highlight the importance of keeping up with technological developments to remain competitive, but that it is important that auditors accept and see the technology as useful. The study uses a theoretical frame of reference that contains two theories, Technology Acceptance Model (TAM) and Task Technology Fit (TTF), as well as two central concepts which are Artificial Intelligence (AI) and Robotic Process Automation (RPA), where the framework is summarized with a proprietary analysis model, figure 2. The results show through the study`s respondents, who represent various firms within the auditing industry, that the firms perceive a competitive advantage when using the tool compared to if they had not used them.

Det finns en växande trend och ett ökat intresse för implementeringen av AI i olika branscher. Potentialen som AI har är stor med möjligheten att hantera stora mängder digital information och effektivisera processer. Det ökade intresset att implementera AI inkluderar byggbranschen som är i behov av ökad produktivitet. Branschen befinner sig i ett tidigt skede med implementeringen av AI, således finns det ett behov att studera forskningsområdet vidare. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att öka kunskapen om AI-mognad i byggproduktion genom att utforska mognaden och dess påverkande faktorer. Studien görs i samarbete med ett stort entreprenadföretag där fyra fokusgruppsintervjuer och sex enskilda semistrukturerade intervjuer genomfördes. Alla intervjudeltagare är anställda på företaget och har en koppling till byggproduktionen. Analysen av empirin görs utifrån de teoretiska ramverken Diffusion of Innovation (DOI) och Technology- Organization- Environment (TOE). Studiens resultat visar att det finns en begränsning i kunskapen och användningen av AI. Generellt finns intresse att använda AI i större utsträckning i byggproduktionen och förväntningar att AI kommer bidra till positiva förändringar. Fokus i dagsläget ligger på att utforska nyttan av AI och uppmuntra anställda att använda teknologin. Det finns en övergripande positiv attityd gentemot AI, däremot är kunskapen och användningen begränsade vilket indikerar att AI-mognaden är låg i byggproduktionen. De faktorer som har identifierats påverka AI-mognaden är: outvecklad teknologi, säkerhet, storlek, kännedom, kultur, produktionsskedet, IT-leverantörer, marknadsläget, konkurrenter, kunder, underentreprenörer och byggbranschen. Denna studie är ett tidigt bidrag inom det relativt nya forskningsområdet och ökar förståelsen för utvecklingen av AI i byggbranschen. / There is a growing trend and increasing interest in the implementation of AI in various industries. The potential of AI is vast, with an ability to manage large amounts of digital information and streamline processes. The rising interest in implementing AI includes the construction industry, which needs increased productivity. The industry is in an early stage of AI implementation, hence, there is a need to further study this research area. This qualitative case study aims to increase the knowledge about AI maturity in production by exploring the maturity and its influencing factors. The study is conducted in collaboration with a large contractor company in which four focus group interviews and six individual semi-structured interviews were conducted. All interviewees are employed at the company and are connected to the production. The empirical analysis is based on the theoretical frameworks Diffusion of Innovation (DOI) and Technology- Organization- Environment (TOE).  The study’s results show that there is a limitation in the knowledge and the use of AI. Generally, there is an interest in using AI to a greater extent in the production and expectations that AI will contribute to positive changes. Currently, the focus is on exploring the benefits of AI and encouraging employees to use the technology. There is an overall positive attitude towards AI, however, knowledge and usage are limited, indicating that the AI maturity is low in the production. The factors identified as influencing the AI maturity are: Underdeveloped Technology, Security, Size, Awareness, Culture, The Production Phase, IT Suppliers, The Market Condition, Competitors, Customers, Subcontractors, and The Construction Industry. This study is an early contribution to the relatively new research area and increases the understanding of the development of AI in the construction industry.

In an increasingly digitalized society, including raising concerns about the emerging climate crisis, the awareness of sustainable business models has increased. Businesses play a dual role in the context of climate change. While they can contribute to environmental challenges, they also have the potential to drive sustainability forward. Additionally, there is an increasing expectation for companies to adopt sustainable practices. This study investigates the integration of sustainability into the business model of software companies, focusing on the case of Org X, a leading Swedish provider of digital solutions for municipalities and private sector. The research explores the challenges and opportunities associated with implementing sustainability initiatives within the IT sector, highlighting the potential for digital solutions to contribute to sustainable development. Utilizing a combination of interviews, workshops and secondary data analysis, the study employs the framework value mapping to assess the impact of sustainability on Org Xs value proposition, creation and capture. The findings indicate that while digital solutions offer significant opportunities on sustainable development, challenges such as measuring indirect benefits, addressing customer demand, stakeholder engagement and managing cyber security risks must be navigated. The study concludes that a proactive and integrated approach to sustainability is necessary, comprehensive stakeholder engagement and robust measurement frameworks are crucial for realizing the full potential of sustainable digital transformation. / I ett alltmer digitaliserat samhälle, och en ökad oro över den framväxande klimatkrisen, har medvetenheten om hållbara affärsmodeller ökat. Företag spelar en dubbel roll i sammanhanget för hållbarhet. Medan de kan bidra till miljöutmaningar, har de också potential att driva hållbarhet framåt. Dessutom finns det en ökad förväntan på företag att anta mer hållbara metoder. Denna studie undersöker integrationen av hållbarhet i affärsmodellen för mjukvaruföretag, med fokus på fallet Org X, en ledande svensk leverantör av digitala lösningar för kommuner och privat sektor. Studien undersöker utmaningarna och möjligheterna med att implementera hållbarhetsinitiativ inom IT-sektorn och lyfter fram potentialen för digitala lösningar att bidra till hållbar utveckling. Genom att använda en kombination av intervjuer, workshops och sekundärdataanalys tillämpar studien ramverket Value mapping för att bedöma hållbarhetens påverkan på Org X:s värdeerbjudande, värdeskapande och värdefångst. Resultaten visar att även om digitala lösningar erbjuder betydande möjligheter för hållbar utveckling, måste utmaningar som att mäta indirekta fördelar, hantera kundernas efterfrågan, engagera alla intressenter och hantera cybersäkerhetsrisker navigeras. Studien drar slutsatsen att en proaktiv och integrerad hållbarhetsansats är nödvändig, och att omfattande intressentengagemang och robusta mätramar är avgörande för att realisera den fulla potentialen av hållbar digital omvandling.

Background: The line between work-life and personal life has been blurred as a consequence of the constant connectivity from the rising technological innovation. It has resulted in many employees using work-related information and communication technologies (WICTs) after work hours, which has been shown to have negative consequences such as burnout and strained personal relationships. Several countries in the EU have put legislation that forbids managers from reprimanding employees who do not engage in after-hours use of WICTs as a result of the European Parliament’s initiative to implement a right to disconnect. However, Sweden has shown no interest in such a law.  Purpose: The study aims to understand how Swedish employees of Generation X in the consulting industry cope with work-life balance, particularly in managing communication demands after hours. It also aims to find the benefits of potentially implementing regulations on this in Sweden. In order to uncover significant insights, an exploration of coping mechanisms and the impact of digitalization on work-related ICTs (WICTs) was made.  Method: To fulfill the research purpose, a qualitative study was conducted using a deductive research design. The interviews were semi-structured, and a total of eight participants in Generation X in the consulting industry participated in the study.  Conclusion: The findings revealed a spectrum of various coping mechanisms impacted by digitalization and generational differences. While individuals exhibit diverse approaches, organizations must be aware of the complexities and set policies to create a healthy environment that fosters employee well-being.

Целью работы является совершенствование методического подхода к оценке влияния цифровизации на эффективность деятельности промышленного предприятия. Методический подход основан на оценке индикаторов состояния пяти подсистем промышленного предприятия в условиях влияния цифровых технологий, а также экспресс-оценку уровня цифровизации с помощью бинарной системы, что позволяет оценить влияние цифровых технологий на эффективность и принять решение о целесообразности ее внедрения на предприятии. / The aim of the work is to improve the methodical approach to assessing the impact of digitalization on the efficiency of an industrial enterprise. The methodical approach is based on the assessment of indicators of the state of five subsystems of an industrial enterprise under the influence of digital technologies, as well as an express assessment of the level of digitalization using a binary system, which allows you to assess the impact of digital technologies on efficiency and make a decision on the expediency of its implementation at the enterprise.

This study explores the representations of religious concepts generated by Chat-GPT, an AI language model, within the context of educational discourse. Utilizing thematic analysis, the research investigates how Chat-GPT responds to queries related to religion, how it explains and presents religion, examining the alignment of its responses with the Swedish curriculum guidelines. Drawing on theories of social constructivism and educational paradigms, the study elucidates the potential impact of the framing of questions on Chat-GPT’s outputs, particularly in light of implicit biases embedded in educational frameworks. The findings shed light on the intricate interplay between AI technologies and educational context, offering insights into the challenges and opportunities presented by integration of AI tools in pedagogical settings.

Структура магистерской диссертации включает в себя введение, три главы, заключение, список использованных источников. В первой части работы рассматривается понятие и классификация финансовых инноваций в банковской сфере, описывается их роль, а также производится выявление особенностей развития финансовых инноваций в банковском секторе Российской федерации. Во второй части работы проводится финансово-экономическая характеристика банка АО «АЛЬФА-БАНК», а также оценивается инновационная активность банка и анализируется эффективность использования инновационных технологий в нем. В третьей части работы выявляются основные проблемы реализации финансовых инноваций АО «АЛЬФА-БАНК», а также предлагаются мероприятия по повышению эффективности реализации финансовых инноваций в банке. В заключении сформированы основные выводы. / The structure of the master's thesis includes an introduction, three chapters, a conclusion, and a list of sources used. In the first part of the work, the concept and classification of financial innovations in the banking sector are considered, their role is described, and the features of the development of financial innovations in the banking sector of the Russian Federation are identified. In the second part of the work, the financial and economic characteristics of the bank of ALFA-BANK are carried out, as well as the innovative activity of the bank is evaluated and the effectiveness of using innovative technologies in it is analyzed. In the third part of the work, the main problems of implementing financial innovations of ALFA-BANK are identified, as well as measures to improve the effectiveness of implementing financial innovations in the bank are proposed. In conclusion, the main conclusions are formed.