Ju mer tiden går, desto mer digitala blir vi, nästan alla är anslutna till internet och digitalisering, dvs. användning av teknik, har blivit en självklarhet. Många menar att organisationer måste digitalisera sig för att vara konkurrenskraftiga. Vissa organisationer som inte är digitalt mogna måste påbörja sin digitala resa som kallas digital transformation. Den digitala transformationen påverkar organisationen i många aspekter, allt från organisationsstruktur, arbetsroller, affärsmodell, ansvarsområden, anställda och ledare. Av denna anledning kan digital transformation vara en utmaning för organisationer att genomföra, särskilt om de inte har gjort det tidigare. Den här uppsatsen kommer att fokusera på hur digital transformation kan påverka en organisation och dess anställda och ledare. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva en digital transformation av en organisation och förstå hur den påverka organisation och dessa anställda och ledare. Titel: Digital transformation av en organisation: hur påverkas ledare och anställda? Metod: I uppsatsen användes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamling. Resultat/slutsats: Resultaten visar att digital transformation har påverkat organisationen i många avseenden, till exempel organisationens struktur och hur organisationen integrerar med kunderna. Förändringen har också påverkat anställda och ledare. För anställda har digitaliseringen påverkat ansvarsområden och arbetsroller, och ledarna har påverkats av att arbeta på distans och behöva hantera människor på distans genom digitala verktyg samtligt som de har behövt stötta anställda till att förstå förändringen. När det gäller huruvida digital transformation gör organisationer konkurrenskraftiga är det svårt att understryka utifrån studien. Bidrag: Denna studie belyser aspekterna av digital transformation genom att tillämpa teoretisk forskning i ett verkligt organisatoriskt sammanhang, vilket bidrar till en praktisk förståelse av ämnet. Med fokus på tekniska aspekter samt medarbetarnas attityder och ledarskapets roll ger studien insikter i hur digital transformation påverkar organisationer som helhet. Genom att utforska hur ledarskap och medarbetare reagerar och anpassar sig till förändringar ger studien också djupare insikter i framgångsfaktorer och utmaningar vid implementering av digital transformation. / The more time passes, the more digital we become, almost everyone is connected to the internet and digitalization, i.e., the use of technologies, has become a matter of course. Many suggest that organizations need to digitize to be competitive. Some organizations that are not digitally mature have to start their digital journey called digital transformation. Digital transformation affects the organization in many aspects, ranging from organizational structure, job roles, the business model, responsibilities, employees, and the leaders. For this reason, digital transformation can be challenging for organizations to implement especially if they have not done it before. This paper will focus on how digital transformation can affect an organization and its employees and leaders. The title of the research : Digital transformation of an organization: the impact on leaders and employees? The purpose: The purpose of the paper is to describe a digital transformation of an organization and understand how it affects the organization and its employees and leaders. Method: the paper used a qualitative method with interviews as data collection. Result/Conclusion: The results show that digital transformation has affected the organization in many ways, such as the structure of the organization and how the organization integrates with customers. The change has also affected employees and leaders. For employees, digitalization has affected responsibilities and jobroles, and leaders have been affected by working remotely and having to manage people remotely through digital tools, as well as having to support employees in understanding the change. Whether digital transformation makes organizations competitive, it is difficult to confirm from the study. Contributions: This study highlights the aspects of digital transformation by applying theoretical research in a real organizational context, contributing to apractical understanding of the topic. Focusing on technological aspects as well as employee attitudes and the role of leadership, the study provides insights into how digital transformation affects organizations. By exploring how leadership and employees react and adapt to change, the study also provides deeper insights into success factors and challenges in implementing digital transformation.

The digital revolution is changing the banking industry, and how banks create value and deliver services to their customers. Customer experience becomes the main pillar of digitally transformed banks through self-service technologies (SSTs) and the use of artificial intelligence (AI); the research focus of this study is to explore the impact of those modern technologies when dealing with sensitive information and emotional encounters in the banking sector. A case study method has been used with an in-depth investigation consisting of both internal and external interviews for Valhalla Bank in Sweden. External interview results presented the debtor’s perspective by laying out the main challenges faced during the repayment process. The study concluded by answering the main research questions and suggesting practical implications for financial institutions. Banks should proactively seek both explicit and latent needs of different customer segments; any customer interaction data has the potential to become the source of optimizing call scheduling, script customization, or customer experience evaluation. Customers expect flexibility to choose between human interaction and self-service technologies. Sensitive topics can be dealt with digital tools when they can provide advanced functionality with maturity to establish trust and security. Lastly, even though the technology is perceived as cold with a lack of empathy, customers are ready to experiment as they are not comfortable nor satisfied with the current interactions. Regardless of the state of the digital journey of a financial institution, customers should be well-informed about technologies while banks prioritize ethical controls to provide transparent relationships in which any type of customer can feel valued. / Den digitala revolutionen förändrar banksektorn och hur banker skapar värde och levererar tjänster till sina kunder. Kundupplevelse blir huvudpelaren för digitalt transformerade banker genom självbetjäning tekniker (SST) och användningen av artificiell intelligens (AI). Forskningsfokus för denna studie är att undersöka effekterna av den moderna tekniken när man hanterar känslig information och känslomässiga möten inom banksektorn. En fallstudiemetod har använts med en djupgående undersökning bestående av både interna och externa intervjuer för Valhalla Bank i Sverige. Externa intervjuresultat presenterade gäldenärens perspektiv genom att redogöra för de största utmaningarna under återbetalning processen. E-bank kanaler och lösningar har dominerat kundernas preferenser med en hoppfull syn på att bygga upp förtroende för relativt ny teknik. Studien avslutades med att besvara de viktigaste forskningsfrågorna och föreslå praktiska konsekvenser för finansinstituten. Banker bör proaktivt söka både tydliga och latenta behov för olika kundsegment, samtidigt som deras mest värdefulla tillgång är kundernas digitala fotavtryck. Alla kundinteraktion data har potential att bli källan till att optimera samtals planering, anpassning av skript eller utvärdering av kundupplevelse. Kunder förväntar sig flexibilitet och frihet att välja mellan mänsklig interaktion och självbetjänings teknik. Känsliga ämnen kan hanteras med digitala verktyg när de kan ge avancerad funktionalitet med mognad för att skapa förtroende och säkerhet. Slutligen, även om tekniken upplevs som ”kall” med brist på empati och känslor, särskilt när det gäller komplexa och känsliga uppgifter som skuldfrågor, är kunderna redo att experimentera eftersom de inte är bekväma eller nöjda med de nuvarande mänskliga interaktionerna. Oavsett tillståndet för en finansiell instituts digitala resa bör kunderna vara välinformerade om ny teknik medan bankerna prioriterar etisk kontroll med detaljerade handlingsplaner för att ge en nära och transparent relation där alla typer av kunder kan känna sig värderade och förstådda.

Med den teknologiska utvecklingen samt näringslivets behov av kompetensutveckling har den professionella utbildningsbranschen sett en radikal ökning av digitala utbildningar. Traditionell klassrumsutbildning sätts nu på sin spets där aktörer som tidigare varit framgångsrika inom detta nu ställs inför behovet av att digitalisera dess utbildningserbjudanden. När digitala teknologier används för att förändra värdeskapande aktiviteter kan det förorsaka omvälvande förändringar för dessa aktörer. I arbetet med att anpassa organisationen utefter förändringen uppkommer flera organisatoriska utmaningar som behöver hanteras. Däremot lyser studier som behandlar chefs- samt medarbetarperspektiv med sin frånvaro vilket är av vikt för att förstå organisationens anpassning. Utifrån åtta intervjuer med chefer och medarbetare på ett fallföretag ämnar studien förstå hanteringen av de upplevda organisatoriska utmaningarna. Ergo, utmaningar som kommer med att anpassa organisationen utefter en digital transformation som förorsakats av digitaliseringen av ett huvudsakligt tjänsteerbjudande. Detta analyseras i huvudsak utifrån organisatoriskt lärande för att förklara fallföretagets anpassning. Resultatet visar på flera gemensamt upplevda utmaningar till anpassning som exempelvis: struktur, kompetens, samt kunskapsdelning. Vidare hur hanteringen av utmaningarna kan antydas främja en anpassning utefter digitaliseringen av ett tjänsteerbjudande. Däremot urskiljs att viss hantering kvarstår då det finns utmaningar som inte hanterats eller hanterats på ett sätt som inte främjar anpassning. / With technological development and the B2Bs need for skills development, the professional education industry has seen a radical increase in digital education. Traditional classroom education is now at the forefront, where actors who have previously been successful in this area now face the need to digitize their educational offerings. When technology changes value-creating activities, it causes revolutionary changes for these actors. When adapting the organization to the change several organizational challenges that need to be addressed, arise. Studies that deal with managerial and employee perspectives shine with their absence, which is important for understanding the organization's adaptation. Based on eight interviews with managers and employees, this study intends to understand the handling of perceived organizational challenges. Ergo, challenges that arise with adapting the organization to a digital transformation caused by the digitalization of a service-offering. This is analyzed mainly through organizational learning to explain the company's adaptation. Results show commonly perceived challenges to adaptation, such as: structure, competence, and knowledge-sharing. Furthermore, how the handling can suggest an adaptation according to the digitalization of a service-offer. Moreover, that handling remains as there are challenges that have not been handled or has been handled in a way that does not promote adaptation.

The purpose of this study is to identify the challenges and opportunities for digitalization within the food industry, and give suggestions on how to co-create value through digitalization.  This qualitative study is based on data collected from scientific articles, reports and books about digitalization and value co-creation in the food industry. The primary data collection was carried out by twelve semi-structured interviews and a complementary food industry study with eleven respondents. The collected data was handled in thematic analysis and inspired by coding.  The study’s main conclusion was the discovering of a new value co- creation mechanism defined as relationship and learning.

Purpose: The purpose of this study is to analyse the positive impact of digitization on the production environment and challenges that may come along with digitalization. This study goes further on to looking into how to increase the use of digital tools. Method: The method used in this study is mainly based on an interview study, where interviews are carried out with expertise of the field of digitization. Literature study was used to compliment the interview study with previous scientific studies on the field. The literature used is based on scientific articles, reports, government reports and relevant previous studies related to the subject. Results: The results from the interview study showed that the use of digital tools had positive impact on the construction stage. The most important benefit of digitization is the information management. There are also economical and work environmental benefits as well as higher work productivity. However, there are no exact figures showing these profits. The result also shows what challenges can be encountered and how these challenges can be best avoided. In addition, this study highlights how the industry should go about increasing the use of digital tools. Conclusion: The conclusions that can be drawn are that digitization has positive impact in construction, but challenges can arise. These challenges can be avoided through cooperation between companies and participantes to achieve a more digitized construction stage.

All industries are affected by digitalisation, therefore are also the auditing industry and the auditor's professional role. The audit function is to create confidence for the business and it is therefore important to understand how the digitization of the area is affected. How the professional role needs to be changed and education needs to be developed to keep up with the development. What are the positive and possibly negative consequences of digitalisation. This has been discussed for a long time and many believe that digitization will have a major impact, which is why further studies are needed in the area. It was because of lack of information within the area that the issue arose and was adopted in this work. / Introduktion Alla branscher påverkas av digitaliseringen, därmed också revisionsbranschen och revisorns yrkesroll. Revisionen funktion är att skapa förtroende för näringslivet och det är därför av vikt att förstå hur digitaliseringen av området påverkas. Hur behöver yrkesrollen förändras och utbildningen utvecklas för att följa med i utvecklingen. Vilka är de positiva och eventuellt negativa konsekvenser av digitaliseringen. Detta har under en längre tid diskuterats och många tror att digitaliseringen kommer att ha en stor påverkan varför ytterligare studier behövs göras inom området. Det var på grund av denna brist som frågeställningen uppkom och antogs i detta arbete. Syfte Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse och utforska digitaliseringens påverkan på revisorns yrkesroll Metod Studien använder sig av en kvalitativ forskningsdesign som har utgått från en abduktiv ansats. informationsinsamlingen i empirin har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsats Studien visar att revisorsyrket påverkas i hög grad av digitaliseringen. Mest centralt är graden av effektivisering, där manuellt arbete har ersatts av automatiserade processer. En ytterligare förändring är att tillgängligheten av större mängder data ger underlag för djupare analyser vilket ger en bättre helhetsbild. Det skapar utrymme för mer värdeskapande arbete mot företaget men även att upptäcka oegentligheter. De nya verktygen kräver en ökad kunskap och möjlighet att ta till sig den nya teknologin, och en ny roll har i och med det skapats, vilket är IT-revisorn. Digitalisering och automatisering frigör tid vilket gör att revisorerna kan utöka erbjudandet med rådgivningstjänster. Digitaliseringen medför även nackdelar; genom automatisering försvinner möjligheten att lära sig grundläggande processer som tidigare varit centralt för revisorn, därmed kan det försvåra förståelsen av helhetsbilden hos företagen. Dessutom kan kundrelationerna påverkas i och med digitaliseringens utveckling då virtuella möten blivit en vanligare del i vardagen.

Augmented Reality and Virtual Reality is on a trend of development. These technologies could have an impact on the way construction is carried out in the future. Right now these technologies are not widely used in the construction industry. What this report aims to understand is how the Swedish construction industry adheres to the current trend of digitalization, with an emphasis on Augmented- and Virtual Reality. By interviewing 13 managers within 8 different AEC organizations, in the form of semi-structured interviews, it was found that these technologies are indeed viewed as something that could change the way these organizations work. The current literature provides examples of how Augmented- and Virtual Reality can be used. However, these technologies are not mature enough to make an impact right now, as most managers see the technology as too expensive and they also had little to no knowledge of its contributions. The case was also the same with BIM, where a lack of knowledge seems to be the norm for all sorts of positions within the construction industry, from worker to manager. This is in accordance with previous studies and the interview findings. A lack of demand from clients and outdated work routines also affect adoption of BIM, Augmented- and Virtual Reality. / Augmented Reality och Virtual Reality befinner sig just nu vid ett utvecklingsstadie. Denna teknik kan påverka hur konstruktion genomförs i framtiden. Just nu används dessa tekniker inte i någon stor utsträckning inom byggindustrin. Syftet med denna uppsats är att förstå hur den svenska byggbranschen förhåller sig till den nuvarande trenden av digitalisering, med fokus på Augmented- och Virtual Reality. Genom att intervjua 13 chefer och projektledare inom 8 olika AEC-organisationer, i form av semistrukturerade intervjuer, konstaterades det att dessa teknologier ses som någonting som kan förändra hur dessa organisationer arbetar. Den nuvarande litteraturen ger exempel på hur Augmented- och Virtual Reality kan användas. Dock har det visat sig att dessa teknologier inte är tillräckligt mogna för att ha en påverkan just nu eftersom de flesta chefer och projektledare såg tekniken som för kostsam, de hade också liten eller ingen kunskap om dess potentiella bidrag. Detsamma gällde BIM, där en brist på kunskap fortfarande verkar vara normen för alla typer av tjänster inom byggbranschen, från arbetare till chef. Detta stämmer överens med tidigare studier och intervjuresultaten. Brist på efterfrågan från kunder samt gamla rutiner påverkar också adoptionen av BIM, Augmented- och Virtual Reality.

Augmented Reality and Virtual Reality is on a trend of development. These technologies could have an impact on the way construction is carried out in the future. Right now these technologies are not widely used in the construction industry. What this report aims to understand is how the Swedish construction industry adheres to the current trend of digitalization, with an emphasis on Augmented- and Virtual Reality. By interviewing 13 managers within 8 different AEC organizations, in the form of semi-structured interviews, it was found that these technologies are indeed viewed as something that could change the way these organizations work. The current literature provides examples of how Augmented- and Virtual Reality can be used. However, these technologies are not mature enough to make an impact right now, as most managers see the technology as too expensive and they also had little to no knowledge of its contributions. The case was also the same with BIM, where a lack of knowledge seems to be the norm for all sorts of positions within the construction industry, from worker to manager. This is in accordance with previous studies and the interview findings. A lack of demand from clients and outdated work routines also affect adoption of BIM, Augmented- and Virtual Reality. / Augmented Reality och Virtual Reality befinner sig just nu vid ett utvecklingsstadie. Denna teknik kan påverka hur konstruktion genomförs i framtiden. Just nu används dessa tekniker inte i någon stor utsträckning inom byggindustrin. Syftet med denna uppsats är att förstå hur den svenska byggbranschen förhåller sig till den nuvarande trenden av digitalisering, med fokus på Augmented- och Virtual Reality. Genom att intervjua 13 chefer och projektledare inom 8 olika AEC-organisationer, i form av semistrukturerade intervjuer, konstaterades det att dessa teknologier ses som någonting som kan förändra hur dessa organisationer arbetar. Den nuvarande litteraturen ger exempel på hur Augmented- och Virtual Reality kan användas. Dock har det visat sig att dessa teknologier inte är tillräckligt mogna för att ha en påverkan just nu eftersom de flesta chefer och projektledare såg tekniken som för kostsam, de hade också liten eller ingen kunskap om dess potentiella bidrag. Detsamma gällde BIM, där en brist på kunskap fortfarande verkar vara normen för alla typer av tjänster inom byggbranschen, från arbetare till chef. Detta stämmer överens med tidigare studier och intervjuresultaten. Brist på efterfrågan från kunder samt gamla rutiner påverkar också adoptionen av BIM, Augmented- och Virtual Reality.

The digital transformation is affecting every dimension of every business while the retailindustry is no exception. The changing expectations from the customer of today set increasedrequirements on distribution. Correspondingly, it seems that distribution is an area within whichdigital technologies can have major impact for retail companies. However, there is a lack ofpractical cases that demonstrate this impact in the Swedish market. As many retailers havestarted to integrate digital tools within their supply chains, different players have achieveddifferent levels of digital maturity in their distribution.The purpose of this research is to investigate the digital maturity level of retail companies withindistribution as well as their perception of digitalization alongside its impact on distributionprocesses. The method for data gathering consisted of qualitative interviews in combinationwith a questionnaire. The collected data in combination with theoretical research was used tofulfill the research purpose.The analysis revealed the digital maturity level within distribution for ten of Sweden’s largestretailers operating in different branches. All ten case companies were categorized as eitherAdopters or Collaborators. With respect to what literature have mentioned as benefits of digitaldistribution, the analysis further revealed the benefits that case companies have gained bydigital tools. Cost efficiency, traceability, delivery accuracy, improved lead time, shelfavailability, and increased free time in stores were the major benefits gained by digital tools, asdescribed by case companies.

Digitalization is one of the most promising tools for achieving the UN Sustainable Development Goals at the microeconomic level. The aim of the dissertation is to develop a methodology for assessing the impact of digitalization on the sustainable development of a company. The dissertation studies the features of sustainable development at the global, national and local levels, identifies the term «digitalization» and offers an author's vision of the problem, as well as provides a theoretical justification for the digitalization’s influence at sustainable development. The empirical base of the dissertation is the educational, methodical literature, economic and statistical studies, legal acts, international documents, official and corporate statistics. The methodology for assessing the impact of digitalization on the sustainable development of a company tested on the leading companies in the field of sustainable development in Russia. / Цифровизация является одним из наиболее перспективных инструментов достижения Целей устойчивого развития на микроуровне. Целью выпускной квалификационной работы является разработка методики оценки влияния цифровизации на устойчивое развитие компании. В работе изучены особенности устойчивого развития на глобальном, национальном и локальном уровнях, проведена идентификация понятия «цифровизация» и предложено авторское видение проблемы, а также проведено теоретическое обоснование наличия взаимосвязи между цифровизацией и устойчивым развитием. Эмпирической базой исследования выступили учебно-методическая и научно-исследовательская литература, экономико-статистические исследования, нормативно-правовые акты, международные документы, официальные статистические данные и данные корпоративной статистики. В выпускной квалификационной работе разработана методика оценки влияния цифровизации на устойчивое развитие компании и представлена ее апробация на примере компаний-лидеров в сфере устойчивого развития в России.