This is a study of two school extern homework activities dedicated to helping students with their homework. The questions at issue are 1) how are the homework activities organized when it comes to financing, planning, marketing and implementation? 2) Who participates as staff as well as students and what are the requirements for participants? 3) What are the reasons for students to attend school external homework sessions? Material was gathered by a survey among the students at the activities and by interviews with principals for each activity. Two main findings are that the homework activities are almost exclusively visited by students with immigrant background and that the main reasons for participating are difficulties with the Swedish language, and parents not being able to help their children with homework. One conclusion is that this may explain the high rate of students with immigrant backgrounds. Another conclusion is that the homework activities cater for needs that according to the Swedish curriculum are supposed to be met by the schools.

I denna studie har vi undersökt hur pedagoger lägger upp undervisningen i förberedelseklasser och vad de fokuserar mest på i sin undervisning för att eleverna ska tillägna sig det svenska språket på ett så effektivt sätt som möjligt. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklasser. Vi har intervjuat fem pedagoger på fem olika skolor i Mellansverige. I studien har vi kommit fram till att pedagogerna utgår från en individualiserad undervisning i arbetet med andraspråkseleverna. De använder mycket bilder och kroppsspråk för att förtydliga och göra undervisningen så konkret som möjligt för eleverna. Vi har observerat att pedagogerna fokuserar på språkutvecklingen och läs- och skrivinlärningen hos eleverna och i arbetet med detta använder de sig av flera olika metoder för att ta hänsyn till elevernas förutsättningar och behov.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur organisationen av svenska som andraspråk ser ut i fyra kommuner. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua personer med övergripande kunskap om och ansvar för svenska som andraspråk i varje kommun. Vi har valt att undersöka kommuner i Stockholms län som enligt statistiken har mindre än 5% elever som läser svenska som andraspråk i grundskolan. Våra resultat visar att organisationen av svenska som andraspråk ser olika ut i de fyra kommunerna. Vi har genom att definiera ett antal ramfaktorer försökt bestämma vilket område som framträder som viktigast i varje kommun.

Den teoretiska bakgrunden bygger på de i litteraturen tydliga grundstenarna för andraspråksinlärning, vilka är varierad undervisning, tryggt klassrumsklimat, kulturella variationer, behov och motivation. Dessutom har samtalets betydelse för andraspråksinlärning lyfts fram och huruvida skapande verksamhet bidrar till samtal mellan eleverna. Syftet med studien var att göra en jämförande studie mellan tidigare forskning och verksamma pedagogers uppfattningar angående vilka faktorer som upplevs viktiga vid svenska som andraspråksinlärning. Dessutom ville vi undersöka huruvida skapande verksamhet stimulerar till samtal och om det därmed kan underlätta svenska som andraspråksinlärning. Studien grundade sig på intervjuer som gjordes i en grundskola för yngre åldrar i ett mångkulturellt område. Tio pedagoger, alla med någon form av intresse för skapande, intervjuades. Sju pedagoger intervjuades i fokusgrupper, medan tre pedagoger intervjuades enskilt. Resultatet visade att respondenterna upplever följande faktorer som viktiga vid svenska som andraspråksinlärning: gemenskap, glädje, varierande undervisning, att det finns ett behov att lära sig det nya språket, att det finns elever med svenska som modersmål att samtala med, en lyhörd och flexibel pedagog samt kulturella aspekter i undervisningssituationen. Vidare ansåg respondenterna att det är en självklarhet, och en naturlig del av skoldagen, att använda sig av samtal vid svenska som andraspråksinlärning. Åtta av tio respondenter upplevde att skapande verksamhet är en bra metod för att få igång samtal i klassen. De övriga två menade att skapande verksamhet i samband med samtal inte var en bra kombination. Den ena ansåg att bildämnet i sig var så viktigt att eleverna borde koncentrera sig på enbart det och inte samtala med varandra. Den andra tyckte att eleverna inte kunde samtala samtidigt som de slöjdade utan att situationen spårade ur. Slutsatsen är att det inte enbart är många olika undervisningsmetoder som behövs, utan hänsyn vid inlärningen måste också tas till en mäng faktorer. Dessa innefattar allt ifrån elevernas livssituation, bakgrund och erfarenheter till skolverksamheten samt de pedagoger och klasskamrater de möter där. När det gäller undervisningsmetoder måste dock förtydligas att skapande verksamhet, som vi belyser i denna studie, enbart är en av många metoder som bör användas för att nå ut till alla elever. The theoretical background is based on several factors in the literature which were of importance for second language education. These factors are various teaching, a positive atmosphere in the classroom, cultural influences, needs and motivation. Furthermore links between conversation and second language education were in focus, and even so relations between conversation and handicraft. The purpose of the study was to compare earlier science with pedagogues’ experiences regarding which factors that is of importance while learning Swedish as a second language. Furthermore we wanted to examine if creative activity, as handicraft and art, stimulates to conversation and if it makes it easier to learn Swedish as a second language. The study is based on interviews with pedagogues in a multicultural compulsory school for children in the age of 6 to 11. Ten pedagogues, all with some kind of interest in handicrafts, were interviewed, seven of them in groups and three of them individually. The pedagogues we interviewed experienced these following factors as important for learning Swedish as a second language: solidarity, joy, various teaching, for the pupils own use, classmates with Swedish as mother tongue, a open minded and flexible pedagogue, cultural influences. Furthermore, conversations as a method of learning Swedish as a second language are seen, by the pedagogues, as natural part of the day in school. Eight of the ten pedagogues experienced creative activity as a good method to encourage the pupils to converse with each other. One of the two other pedagogues who did not agree with the eight others thought that art, as a subject, is so important that the pupil only should concentrate on their performance. The other one stated that the classroom situation would be uncontrollable if the pupils converse at the same time as they are creative. As a conclusion, a pedagogue has to use a lot of different education methods, and need to keep in mind factors as pupils’ life situation, background and experiences but also the school as an institution, and all the people the pupil meet there. When it comes to education methods we have to clarify that creative activity is only one of many methods the pedagogue could use to reach all the pupils.

Fokus i vårt examensarbete ligger på utvecklingssamtal med föräldrar och elever med annat modersmål än svenska. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare förbereder utvecklingssamtal. För att ta reda på detta undersökte vi vissa förhållanden. Kallar läraren till möte eller inbjuder hon? Bestämmer läraren plats eller får föräldrarna vara med och bestämma? Hur får föräldrarna veta syftet med mötet? Verkar föräldern uppfattas som en jämlike/jämbördig till läraren? Vi delade ut enkäter på två skolor, en på skola A som ligger i en av Stockholms förorter och en på skola B som ligger i en större ort i Dalarna. Andelen elever med svenska som andraspråk varierade mellan skolorna. Tidigare forskning har funnit att språksvårigheter och oklarheter i skolans syften och mål varit de största hindren för föräldraengagemang från familjer med annat modersmål än svenska. Våra resultat, som bland annat tar upp vad lärarna tror är orsaker till frånvaro vid utvecklingssamtal, tyder på att lärarna i vår undersökning inte anser att språksvårigheter eller otydlighet i skolans mål och syfte skulle vara en orsak till frånvaro vid utvecklingssamtal. The aim of this paper was to study how teachers prepare student-parent meetings regarding the student’s educational development. Parents and students with Swedish as their second language was our focus. For this we have examined certain circumstances. Does the teacher summon or invite the parents to the school? Does the teacher decide where the meeting is to take place or can the parents influence the location? How are the parents informed about the purpose of the meeting? Does it seem like the parents are treated as equals by the teachers? We used a questionnaire in two Swedish schools to answer the questions. Other research has identified the parent’s language difficulties and limited knowledge of the curriculum as the cause of low parental involvement. However, the teachers in our research do not identify language or limited knowledge as the main cause of low parental involvement.

No description available.

Aktuell forskning framhäver modersmålets stora betydelse för att man ska kunna ta till sig kun­skap på ett andraspråk, att kunna utvecklas och uppnå framgång med studierna. I grund­skoleförordningen finns att läsa vilka rättigheter som elever med annat modersmål än svenska har i grundskolan. Bland dessa rättigheter finns undervisning i sitt moders­mål samt studiehandledning på sitt modersmål.   Det övergripande syftet med denna undersökning var att ta reda på hur skolorna följer det som sägs i grundskoleförordningen när det gäller elevers rätt till modersmåls­undervisningen och rätten att få studiehandling på sitt modersmål om man är i behov av det. För att nå vårt syfte och få lite bredd har vi intervjuat 2 rektorer, 2 lärare samt 1 modersmålslärare i olika delar av Sverige.   Vad som menas med studiehandledning för elever med annat modersmål är ett begrepp som tolkas på olika sätt, eftersom det saknas tydliga riktlinjer hur denna skall genom­föras. En ofta förekommande missuppfattning är att studiehandledning rör sig om ett färdig­utformat dokument samt muntlig handledning i ett begränsat omfång. På grund av bristande kunskap eller information om vad studiehandledning innebär fick vi svaret nej på frågan om skolan kunde ge sina elever med annat modersmål än svenska detta. Av informanternas svar kan utläsas att ett flertal av dessa arbetar med något som kan ses som studie­handledning, dock inte i full utsträckning.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur några lärares inställning till ämnet svenska som andraspråk är. Frågeställningarna vi utgick ifrån var: • Vilken inställningen har några olika lärare till ämnet SVA? • Påverkar lärarens kunskap om ämnet SVA dennes inställning till det? • Hur arbetar de olika skolorna med SVA? • Under vilka omständigheter bedrivs SVA-undervisningen på några skolor? Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sex kvinnliga lärare i varierande åldrar och med olika utbildningar. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervju för att på bästa sätt få fram lärarnas inställning till ämnet. Resultatet visar att inställningen till ämnet till viss del påverkas av lärarnas utbildning och erfarenhet på så sätt att lärare med en god utbildning eller lång erfarenhet inom yrket har en mer positiv inställning. Undersökningen har visat att skolorna oftast lägger SVA-undervisningen på den tid det passar läraren, vilket även kan vara efter elevens skoldag. Läraren som bedriver undervisningen har mycket sällan någon utbildningen i ämnet. De flesta lärarna tycker att resurserna är för dåliga och att det finns för få utbildade lärare i svenska som andraspråk i de tidiga skolåren.

Language is the basis for all communication. Man needs a rich and nuanced language to understand and be understood. With a new language is a new culture, a new identity and a new need to be included in a community. Language develops only if it is used. The use of the language through conversation, reading and writing, working in various forms, gives the student capability to process the inflow of a future outflow. Arian Asinger is the author of this essay written at Södertörn University spring semester 2009. Instructor for the paper has been Per Sundgren. The essay has been named "Inflow - processing - output. A study of language- and knowledge based development approach in international classes". This work puts forward four teachers teaching methods in international classes in a school in central Sweden. With international classes meant preparation classes to newly arrived refugees and immigrants with a different mother tongue than Swedish. The main purpose of this study is to present the teaching methods of research considers the promotion of pupils' learning and language skills development. This has been lodged against the teachers working in reality and what teaching methods they use. The material is collected from a qualitative research through interviews. The result is then analyzed against previous research which shows differences in teaching methods and educational philosophy which might depend on teachers' educational background in the subject Swedish as a second language.

Föreliggande studie vill undersöka hur fyra verksamma lärare i svenska som andraspråk, enligt dem själva, förstår och undervisar literacy i ett multimodalt samhälle. Genom en kvalitativ metod har de fyra lärarna intervjuats enskilt och deras svar har sedan placerats i redan befintliga teman från en studie av Cross (2011) som, tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, utgör teoretiska utgångspunkter och analysverktyg för denna studie. Det analyserade resultatet visar bland annat att lärarna fokuserar mycket på sociala och kulturella praktiker vid literacyundervisning och att de inkluderar multimodaliteter i begreppet literacy men att det får olika mycket utrymme i undervisningen beroende på tillfrågad lärare.