Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andraspråksundervisningen av nyanlända elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frågeställningar: På vilket sätt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter? Vilka förutsättningar får eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det språkutvecklande arbetet? Hur förhåller sig läraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas språkutveckling tillskrivs dessa av lärarna? Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade språkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och då främst till tidigare lektionsmoment med undervisande lärare, men även till erfarenheter från elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och språkliga bakgrund. Lärarna skulle kunna arbeta mer explicit i undervisningen med att aktivera elevernas tidigare kunskaper, och då inte endast de kunskaper som eleverna fått i svensk skola eller i annan undervisning utan även andra i kontexter. / Nyanlända elevers skolframgång HT2012

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka interaktionen mellan lärare och elever i flerspråkiga klassrum. En grundskolelärares boksamtal i två klasser med flerspråkiga elever observerades och spelades in vid två tillfällen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus på vilka pedagogiska arbetssätt läraren använder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka språkutvecklande. Mer precist studeras lärarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara språkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras också i vilken utsträckning läraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmål i diskussionerna. Resultatet visar att läraren i stor utsträckning tar till vara elevernas svar och införlivar dem i den fortsatta diskussionen, vilket framhålls av tidigare forskning som språkutvecklande. Läraren använder sig likaså ofta av elevernas tidigare erfarenheter för att knyta samman det eleverna redan vet med de nya ämnena i skolan. Däremot skulle läraren i högre grad kunnat använda sig av och uppmärksammat elevernas olika modersmål.

Uppsatsens syfte är att belysa kursplaners och lärarattityders påverkan på andraspråkslärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen. Frågeställningarna är uppdelade i utifrån syftets två aspekter och är formulerade på följande sätt: Hur påverkar kursplaner lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? samt Hur påverkar lärarattityder lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? Undersökningen består av en surveyundersökning och materialet samlades in genom en webb-baserad enkät. Totalt besvarades enkäten av 58 svenska som andraspråkslärare varav 15 har utbildning för arbete mot grundskolan, 16 för högstadiet, 14 för gymnasiet och 13 för SFI (svenska för invandrare). Materialet redovisas i enlighet med statistiska konventioner och analys i form av ANOVA (Analysis of Variance) och Pearsonkorrelationer. Resultatet gällande kursplaners influens visar att det inte finns någon påvisbar skillnad mellan lärargrupperna: grundskol-, högstadie-, gymnasie- och SFI-lärarna gällande deras medvetna påverkan på elevers dialektanvändning och undervisning om dialekter i klassrummet. Resultatet för lärarattityders influens visar att det finns ett statistiskt samband mellan lärarnas positiva inställning till elevers dialektanvändning och lärarnas medvetna påverkan på elevers dialektanvändning. Slutsatserna utifrån undersökningen är att kursplaner inte påverkar lärares förhållningssätt gentemot dialekter i uttalsundervisningen samt att lärare som är positivt inställda till dialekter medvetet försöker påverka elevers dialektanvändning.

Syftet med denna fallstudie är att skildra hur interaktionen mellan elever respektive mellan lärare och elever ser ut när elever arbetar med genren insändare i svenska som andraspråk. Studien baseras på tre genomförda klassrumsobservationer, två inspelningar av gruppsamtal där elever medverkar samt en intervju med läraren i svenska som andraspråk, grundläggande kurs. Det är 16 informanter som deltar i studien. Informanterna går på Språkintroduktion. Resultatet visar att undervisningen är utformad enligt cirkelmodellen, vilket är en modell för hur man stegvis bygger upp kunskap kring hur man skriver inom olika genrer. Resultatet visar vidare hur interaktionen ser ut mellan elever respektive mellan lärare och elever. Det är läraren som till stor del dominerar interaktionen förutom vid de tillfällen då eleverna arbetar i smågrupper. Interaktionen mellan eleverna karaktäriseras av tvekpauser, omtagningar och överlappande tal, s.k sonderande tal.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om användning av OneDrive är ett fungerande hjälpmedel i andraspråksundervisningen, och mina forskningsfrågor är formulerade utifrån Steinbergs (2013:7–10) premisser för effektiv användning av digitala verktyg i undervisningen: Vilken pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till användning av OneDrive? Hur fungerar användning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten? Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lärande i undervisningen i svenska som andraspråk? Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med tre pedagoger samt tre elever. Två av pedagogerna undervisar i svenska som andraspråk medan en tredje pedagog arbetar som IKT-pedagog. Alla elever i studien läser svenska som andraspråk. I resultatet av studien framgår det att pedagoger har såväl lika som olika syn på hur man kan använda OneDrive. Pedagogerna känner till fler funktioner som kan användas i undervisningen med OneDrive, och pedagogerna känner även till att elever och pedagoger har olik behörighet till OneDrive i verksamheten där intervjuerna genomförts. Det framgår även av pedagogerna och eleverna att processkrivande är ett bra system i språkinlärningen i skolan, och pedagogerna menar att det kunde ha blivit ännu bättre i fall det kunde användas mer digitalt via OneDrive.

Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pålandsbygden har vad det gäller mottagande av elever med annan språkbakgrundän svenska.Frågeställningarna är:Vilka krav ställspå de delaktiga rektorerna ochlärarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrågoranvändsen kvalitativ metod. Studiengörspå två olika skolori samma kommundär en lärare och en rektor på vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns några lokala riktlinjer ikommunen för nyanlända eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen på lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlärarna och kraven som ställs blir på så vis otydliga. Vidare visar resultatet att skolornas mottagandeofta brister då kommunen inte har rutinmässig hantering kring nyanlända elever. Lärarna på skolorna tycker att kommunen bidrar med för lite hjälpmedel och resurser den första tiden för att bedriva en bra undervisning för de nyanlända eleverna.Ökade resurser skulle enligt intervjuerna generera möjligheter för lärare att förbättra mottagandet av nyanlända elever.Trots påvisadebrister anser intervjupersonerna att skolornahanterar mottagandet av dessa eleverpå ett fungerande sätt.De anser inte att saknaden av en förberedelseklass i kommunen behöver vara en nackdel.

Syftet med fallstudien är att undersöka praktisk tillämpning av ett genrebaserat språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i en förberedelseklass i år 4-6. Utifrån kvalitativa metoder som semistrukturerade intervjuer och observationer beskrivs lärarens teoretiska modell och språkutvecklande arbete i undervisning av nyanlända elever. Resultatet visar att de aspekter som läraren i intervjuerna anser vara av yttersta vikt för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning även förekommer i lärarens egen undervisning. Lärarens genrebaserade undervisning utgår ifrån elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt kännetecknas av meningsfullhet, höga förväntningar, kognitivt utmanande uppgifter samt ett tillåtande klimat. Elevernas modersmål används som resurs i lärandet och i undervisningen ges eleverna stort talutrymme samt många och varierade möjligheter till interaktion. Dessutom erbjuds rik stöttning utifrån elevernas förutsättningar och behov. Resultatet i föreliggande studie bekräftar tidigare forskning, dessutom bekräftas bilden av att det är fullt möjligt att i undervisningen av nyanlända elever låta dem mötas av höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande även om de ännu inte utvecklat ett svenskt språk som är tillräckligt för lärande i skolan. Studiens didaktiska nytta och tillämpbarhet är att den kan ligga till grund för utveckling av lärares undervisning av nyanlända elever.

Den här studien syftar till att relatera läromedel i svenska som andraspråk till kursplaner i ämnet som varit aktuella när läromedlen publicerades. Nedslagen representeras av kursplanen i svenska som andraspråk 1996, tillhörande läroplanen Lpo94 och kursplanen i svenska som andraspråk 2011 tillhörande läroplanen Lgr11. Läromedlen har analyserats med hjälp av analysscheman som skapats genom noggrann läsning och granskning av de båda kursplanerna. Analysschemana har fokuserat på centrala teman som har identifierats i kursplanerna. Med utgångpunkt från dessa nyskapade centrala teman har definitioner skrivits, vilka vilar på vad kursplanerna i svenska som andraspråk sätter i fokus. Resultatet av analysen visar att läromedlen idag är fullt gångbara, de är läromedel som behandlar och uppfyller kursplanernas krav.  Läromedlen visar att det i de allra flesta fallen uppfyller de centrala temana som finns i kursplanerna. Det läromedlet som relateras till Lpo94 brister på innehållet gällande relationen mellan elevens modersmål och svenska i sin dåvarande kursplan, men uppfyller kriterierna för Lgr11s kursplan. Därför är det inte ett inaktuellt läromedel trots att det egentligen vilar på tidigare kursplansmål. Diskussionen presenterar böckernas olikheter och likheter, där uppbyggandet av böckerna med utgångspunkt från de centrala temana är en sak som skiljer böckerna åt.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka gymnasieelever med två utlandsfödda föräldrar på nationella program som läser Svenska som andraspråk (SVA) och vilka som läser Svenska (SVE) och vad i elevernas bakgrund och skolgång som spelar roll för deras val av ämne. Vad eleverna anser om skolämnet SVA utreds också kort. Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomförd med 53 elever på en medelstor gymnasieskola. Resultatet visar att elevgruppen är mycket heterogen när det t ex gäller språklig bakgrund och vistelsetid i Sverige. De elever som läser SVA har till största delen kommit till Sverige under högstadietiden eller senare medan de flesta av de som läser SVE är födda i Sverige eller har en lång vistelsetid i landet. Undersökningen visar också att SVA betraktas som ett stödämne för nybörjare innan man nått en högre språklig nivå, vilket leder till att många elever med utländsk bakgrund väljer SVE istället. De flesta eleverna är nöjda med sitt val av antingen SVA eller SVE. Undersökningen visar att få elever fått information om valet mellan SVA och SVE innan gymnasiet. Slutsatser dras om att skolans organisation bör förbättras för att bättre tillgodose en heterogen elevgrupps behov av undervisning i både svenskämnet och modersmål. Detta stämmer överens med tidigare forskning och förslag på ett förändrat och sammanslaget svenskämne som bättre tillgodoser alla elevers behov av undervisning.