Sammandrag Detta arbete är en fallstudie av grammatikens roll i ämnet svenska som andraspråk utifrån lärarsynpunkt. Jag menar att elevperspektivet är välrepresenterat i forskningen som föregår uppsatsen. Därför är det intressant att lyfta fram olika lärares åsikter i sammanhanget. Arbetet försöker beskriva några av de svårigheter som en andraspråksinlärare kan ha med den svenska grammatiken. Vidare ges exempel på formuleringar i kursplanerna som berör grammatik och grammatikundervisning. Fallstudien går ut på att undersöka vilka tankar ett antal verksamma lärare inom ämnet har om grammatikens funktion i undervisningen. Resultaten visar framförallt att ordföljden, adjektivens kongruenskrav, verbens tempus samt substantivens bestämdhet är de moment som enligt lärarna skapar störst problem. En jämförelse mellan lärarnas tankar och vad som lyfts fram i aktuell forskning visar på stora överensstämmelser. Dock framkommer vissa skillnader mellan grupperna, vilket i huvudsak visar sig genom att forskarna presenterar en mer nyanserad bild av problematiken.

Denna studie är en undersökning av hur förskolebarn som lär sig svenska som ett andraspråk tillägnar sig svenska prepositioner. Prepositioner tillhör inte de ord man lär sig först; det går ofta bra att göra sig förstådd utan att använda prepositioner. Men när man väl börjar använda prepositioner, kommer de då i någon viss ordning? Innebär det i så fall att man också till en början överanvänder någon eller några prepositioner? En annan fråga jag ställer mig är om barn i fem- och sexårsåldern, som lär sig svenska som ett andraspråk, har en annan inlärningsgång än små barn som lär sig svenska som sitt modersmål. Enligt den s k komplexitetsteorin börjar vi använda prepositioner som anger position innan vi börjar använda prepositioner som anger riktning. Prepositioner som i och på kommer alltså före prepositionerna till och från. Vidare anses "positiva" prepositioner komma före "negativa". Eftersom det är mer positivt att 'ge någonting till någon' än att 'ta någonting från någon', så bör enligt komplexitetsteorin till föregå från. Min slutsats är dock att jag inte kan finna stöd för att komplexitetsteorin skulle vara tillämplig på förskolebarn som lär sig svenska som ett andraspråk. Den preposition som otvivelaktigt förekommer oftast i mitt undersökningsmaterial är på. Men även i har ganska hög frekvens. Dessutom kan jag finna exempel där inläraren använder sig av en del ovanliga prepositioner och där inläraren använder sig av preposition, där en svensk modersmålstalare förmodligen inte skulle använda någon preposition. Jag finner också i mitt material belägg för att det finns en klar överanvändning av prepositionen på.

No description available.

Den invandring som Sverige har upplevt de senaste decennierna har resulterat till mångkulturella klassrum, vilket gör att klasslärare undervisar andraspråkselever. Lärare behöver bred yrkeskompetens för att möta andraspråkselevers skilda kulturella och språkliga bakgrunder. Det förekommer generellt att andraspråkselever inte uppnår kunskapskraven i skolan, till skillnad från elever med svenska som sitt modersmål. Syftet med studien att undersöka hur lågstadielärare arbetar för att andraspråkselever ska uppnå skolans kunskapskrav. Studien har genomförts utifrån ett kvalitativt angreppssätt, där metoden semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för empirin. Studien har ett lärarperspektiv, där fem utbildade lärare i de tidigare skolåren har intervjuats. Studiens resultat visar att lärarna arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att främja elevers andraspråksinlärning. Av resultatet framgår det att skilda faktorer främjar respektive hämmar elevers andraspråksinlärning. Angelägna faktorer är bland annat skolverksamhetens organisation och lärares kompetens.

Inledning I förskolan finns det flera barn som har svenska som andraspråk och invandringen i Sverige växer mer än någonsin. Nästan vart femte förskolebarn använder fler än ett språk dagligen. Den sociokulturella teorin ligger till grund i vår undersökning eftersom människan lär sig språk genom att samspela med andra. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med att stimulera språkutvecklingen hos barn som har svenska som andraspråk. Metod I vår undersökning har vi valt att göra observationer på två avdelningar i en mångkulturell förskola där både pedagoger och barn observerades. Vi observerade olika situationer som samlingar, måltider, utevistelsen och den fria leken. Resultat Utifrån undersökningen har vi kommit fram till att pedagogernas arbetssätt är att använda sig av samtal för att stimulera barns ordförråd och begreppsbildning. Samtal används också av pedagogerna för att stimulera barns berättande samt ge språklig träning. Vi kom fram till att det skapads språkstimulerande aktiviteter där rörelser och gester användes under samling, högläsning och måltider för barn med svenska som andraspråk. Artefakter var även en viktig del som pedagogerna använde i sitt arbete för att förtydliga handlingen för barnen.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka andraspråkselevers upplevelser av läs- och skrivinlärning och möjligheter att utvecklas på sitt modersmål i undervisningen. Studiens resultat tolkades utifrån sociokulturellt perspektiv på lärande. Vi har intervjuat 13st elever på olika skolor i årskurs 2 och 3 för att se hur de ser på detta även vad de har för attityder till flerspråkighet. Resultat visar att flerspråkighet har en viktig social betydelse för eleverna. Eleverna upplevde även glädje av läs-och skrivaktiviteter trots att vissa samtidigt upplevde svårigheter med det. Däremot upplevde eleverna begränsade möjligheter att prata, skriva eller läsa på sitt modersmål i klassrummet.

Studien syftar till att synliggöra de strategier verksamma lärare beskriver att de använder sig av i mötet med nyanlända elever i engelskämnet. Bakgrunden behandlar en beskrivning av svenskt asylmottagande och en definition av begreppet nyanländ samt andra för studien relevanta begrepp. Bakgrunden redogör även för tidigare forskning om andra- och tredjespråks­­­inlärning samt vad som kännetecknar undervisning i främmande språk ur ett historiskt samt nutida perspektiv.  Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex engelsklärare verksamma på fyra olika skolor. Samtliga av dessa skolor ingår i en kommun vars mottagande och undervisning av nyanlända elever organiseras genom direktplacering. Resultatet visade att läraren innehar en viktig roll för i vilken utsträckning de nyanlända eleverna deltar socialt och pedagogiskt i engelskundervisningen. Resultatet visade även att engelskundervisningen för nyanlända elever försvåras av att undervisningen i stor ut­sträckning utgår från svenska som normspråk. Verksamheterna genomsyrades även av olika definitioner av inkluderingsbegreppet, vilket påverkat lärares förutsättningar för att planera och genomföra undervisningen för de nyanlända eleverna.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken skönlitteratur som används i ämnet svenska som andraspråk, hur den skulle kunna utveckla elevernas språk samt hur litteraturen kan motivera och engagera eleverna i språket. Empirin har samlats in genom semistruktuerade intervjuer med svenska som andraspråkslärare. Respondenternas svar visar att deras elever läser regelbundet i undervisningen. Respondenterna tycks dock sällan använda litteraturen i ett språkfrämjande syfte. Eleverna tycks heller inte uppskatta läsning av skönlitteratur.

I och med coronapandemin tvingades många svenska skolor att övergå från fysisk klassrumsundervisning till fjärr- och distansundervisning. Denna kvalitativa studie undersöker hur fem lärare i svenska som andraspråk för vuxna upplevde att vara lärare i ett digitalt klassrum, jämfört med ett fysiskt. Syftet är att förstå dessa lärares upplevelser och härmed nå ett vidare perspektiv på den digitala omställningens påverkan på lärarna och lärarrollen. Materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med de fem lärarna. Tre centrala teman framträdde: lärarrollen, kontakten med eleverna samt elevernas progression. Utifrån dessa teman framkommer att lärarna i olika utsträckning upplever att förmågan att till exempel uppfatta subtila signaler i kroppsspråk och ansiktsuttryck försämras då de undervisar på distans. Flera lärare menar även att kontakten med eleverna påverkats, samt att det finns en risk för att svagare elever påverkas negativt av undervisning på distans.