Jämställdhet är någonting som diskuteras flitigt i politiska debatter. Det blir bättre och bättre världen över men kvinnor ses fortfarande inte ha lika mycket inflytande över beslutsfattande processer som män. Maktpositionerna domineras än idag av män och Sverige är ett av de länder som ännu inte har haft en kvinnlig statsminister. Den här studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer utförda med kvinnor i Sveriges riksdag. Studien identifierar vilka upplevelser kvinnor i Sveriges riksdag har gällande förväntningar på kvinnor, bemötande mot kvinnor samt deras möjligheter till höga positioner i politiken. Den ser också över hur de själva upplever sin maktposition samt hur makten är könad. Studien undersöks med de Globala Målen, närmare bestämt delmål 5.5, som grund. Tidigare forskning visar hur kvinnor har det betydligt svårare än män gällande att både ta sig in och stanna kvar i politiken samt uppnå ledarskapsroller. Ett intersektionellt perspektiv är i stort sett frånvarande i den tidigare forskningen, därför har den här studien ett fokus på det. Genom en analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna homo- och heterosocialitet, glastak, intersektionalitet, ojämlikhetssystemet samt genussystemet identifieras problematik kring det motstånd kvinnor inom politiken möter samt den rådande könsmaktsordningen. Resultatet visar bland annat att kvinnor i riksdagen i stort begränsas inom politiken men att de trots detta ändå är de mäktigaste kvinnorna i Sverige. Studien bidrar till en ökad förståelse för olika maktförhållanden inom svensk politik samt ger en insyn i hur det egentligen kommer sig att Sverige ännu inte har haft en kvinnlig statsminister. / Gender equality is something that is frequently discussed in political debates. It’s getting better all over the world, but women are still not seen to have as much influence over decision-making processes as men. The positions of power are still dominated by men and Sweden is one of the countries that has not yet had a female prime minister. This study is based on a qualitative research method through semi-structured interviews conducted with women in the Swedish Parliament. The study identifies what experiences women in the Swedish Parliament have regarding expectations of women, treatment towards women and their opportunities to reach high positions in politics. It also focuses on how the women themselves perceive their position of power as well as how the power is gendered. The study is examined with The Sustainable Development Goals, more specifically sub-goal 5.5, as the basis. Previous research shows how women have a much harder time than men in terms of both entering and stay in politics and achieving leadership roles. An intersectional perspective is to a high degree absent in previous research, so this study has a specific focus on it. An analysis based on the theoretical principles of homo- and heterosociality, glass ceiling, intersectionality, the inequality system and the gender system identifies problems regarding the resistance women in politics encounter and the prevailing gender power system. The results show, among other things, that women in the Swedish Parliament are largely limited in politics, but that they are nevertheless the most powerful women in Sweden. The study contributes to an increased understanding of different power relations in Swedish politics and gives an insight into why Sweden has not yet had a female prime minister.

Sverige anses vara ett av Europeiska unionens mest jämställda länder där kvinnor och män ska ha lika möjligheter i arbetslivet. Jämställdhetslagen och diskrimineringslagen har stiftats i syfte att bland annat främja kvinnor och mäns lika rättigheter samt förhindra och motverka könsbaserade skillnader på arbetsmarknaden. Trots lagstiftning finns det tydliga skillnader i karriärutveckling mellan kvinnor och män. Syftet med studien är att studera hur kvinnor på olika arbetsplatser med en jämn intern könsfördelning upplever sina möjligheter till avancemang, kvinnornas antaganden av strategier för att hantera upplevd ojämlikhet samt hur kvinnornas självbild har kommit att påverkas till en följd av dessa upplevelser. Det empiriska materialet baseras på sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserats genom Chodorows teori om mödrars roll i reproduktionen av könsnormer och Bergmans beskrivning av vertikal och intern segregering. Flera mekanismer samverkar och resulterar iatt kvinnorna upplever barriärer för avancemang och karriärutveckling på sina arbetsplatser på grund av deras könstillhörighet vilket vidare bidragit till antagandet av strategier för att få legitimitet. Dessa upplevelser har bidragit till ifrågasättandet av kvinnornas kompetens som vidare haft en negativ påverkan på deras självbild. / Sweden is considered as one of the European Union's most equal countries where women and men should have equal opportunities at the labor market. The Gender Equality Act and the Discrimination Act have been enacted to promote equal rights for women and men and to prevent gender segregation at the labor market and in workplaces. Despite these laws, there are still differences in career development between women and men. The purpose of this study is to illustrate how women at different workplaces experience their opportunities for advancement, women's assumptions of strategies for dealing with inequality and how women's self-image has been affected as a result of their experiences. The empirical material is based on seven semi-structured interviews analyzed through Chodorow's theory the reproduction of mothering to analyze the reproduction of gender norms and Bergman's description of vertical and internal segregation. The results of the study show that women experience barriers to advancement and career development at their workplaces based on their gender, which has further contributed to the adoption of strategies to gain legitimacy. These experiences have contributed to a negative impact on women's self-image which has manifested in constant questioning of women's competence and capability at work based on traditional norms.