No description available.

Näringslivet kantas av en stundande underrepresentation av kvinnor på toppositioner. Därav är syftet med studien att skapa en förståelse kring vad det innebär och hur det upplevs för kvinnor att nå toppositioner i mansdominerade branscher. Vi kommer också att belysa vilka möjligheter och utmaningar kvinnorna fått möta under sin karriärväg till den toppositionen de idag besitter. Vår ambition är att undersöka den kvinnliga närvaron i toppskiktets upplevelser och erfarenheter av att vara minoritet i en svensk kontext. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med det empiriska insamlade materialet bestående av 8 stycken intervjuer med kvinnor i ledande befattning i högt uppsatt position verksamma inom olika, till synes mansdominerade branscher, runt om i Skåne, Blekinge och Västra Götaland. För att till fullo förstå den sociala företeelse som studeras, har vi konstruerat en teoretisk referensram som inkluderar relevanta teorier för studien. Vår studie resulterade i att kvinnor till största del anställs till en topposition utav män för att ersätta en annan man då organisationen befinner sig under mindre stabila förutsättningar. Resultaten visar på att de faktorer som gynnat kvinnorna i deras karriärväg är personliga egenskaper, kompetens och nätverk. Kvinnorna upplever utmaningar i de höga toppositionerna genom olika strukturella hinder till följd av deras könstillhörighet som kvinnor i många avseenden skapar själva. En reflektion från resultatet är därför att en jämställdhet i toppskiktet och en jämnare maktfördelning skulle leda till nyansering och ökad lönsamhet men framförallt leda till en jämnare könsfördelning fördelaktigt utifrån moral och social rättvisa. Sammanfattningsvis har vi kunnat fastställa att jämställdhetsprocessen förändras långsamt i toppskiktet, till följd av ökade institutionella krav från omvärlden. / *: Business life is edged by an imminent underrepresentation of women in top positions. Hence, the aim of the study is to create an understanding of what it means and how it has felt for women to reach top positions in male-dominated industries. We will also highlight the opportunities and challenges the women had to face during their career path to the top position they hold today. Our ambition is to investigate the female presence in the top layer's experiences and experiences of being a minority in a Swedish context. The study is based on a qualitative research method with the empirically collected material consisting of 8 interviews with women in senior positions in high-ranking positions active in various, seemingly male-dominated industries, around Skåne, Blekinge and Västra Götaland. To fully understand the social phenomenon that studies, we have constructed a theoretical frame of reference that includes relevant theories for study. Our study resulted in that women mostly being hired to a top position by men to replace a man when the organization is under less stable conditions. The results show that factors that have benefited women in their career path are personal characteristics, competence and networks. The women experience challenges in the high top positions through various structural obstacles as a result of their gender, which women in many respects create themselves. A reflection from the result is therefore that equality in the top layer and a more even distribution of power would lead to nuance and increased profitability, but above all lead to a more even gender distribution advantageously based on morality and social justice. In summary, we have been able to determine that the equality process is changing slowly in the top layer, as a result of increased institutional demands from the outside world. This thesis is written in Swedish.

<p>The purpose of this paper is to present a possible understanding of why the company Tekola is segregated according to sex. In accordance to this purpose, an understanding of how the segregation affects the employees in relation to power, values and possibilities is discussed. The theoretical understanding is that the organization of men and women within Tekola is done in close connection to creation of the meaning of gender in Tekola. This, in turn, affects and is affected by the recruitment to and within the company. Through the study of statistics from a survey, five interviews with employees and former employees and Tekolas’ equality plan, we are able to see the possible existence of a glass ceiling, and a culture of homosociality, which affects the possibilities of women to enter the company and also to gain full entrance to power-positions in a negative way. There is also a possibility that sexual harassment exists in Tekola. There is a clear feminization of one of the departments, a phenomenon that affects acts directed at and around that department. Also, we are able to see that there is a gap between the actual segregation between men and women in Tekola, and the employees’ perception of their possibilities.</p> / <p>Syftet med denna undersökning är att presentera en möjlig förståelse av varför företaget Tekola är könssegregerat. I linje med detta skapas även en förståelse av vad könssegregeringen betyder för medarbetarna i företaget i relation till makt, värderingar och möjligheter. Utgångspunkten för förståelsen av företagets organisering av kön är att könssegregeringen hänger samman med hur kön skapas i företaget, samt att detta påverkar och har samband med den interna och externa rekryteringen av män och kvinnor. Materialet som studeras består av statistik som skapats genom bearbetning av en enkätundersökning på företaget, fem djupintervjuer med anställda och före detta anställda samt Tekolas jämställdhetsplan. Analysen av materialet visar bland annat tendenser till förekomsten av ett glastak och en homosocial kultur vilket negativt påverkar kvinnors möjligheter att ta sig in på företaget samt att avancera. Det förekommer även troligtvis könsmässiga trakasserier. Samtidigt sker en tydlig märkning av en avdelning som kvinnlig, vilket påverkar olika handlingar riktade mot och kring denna avdelning. Det verkar även ha skapats en förståelse av att alla har samma möjligheter, något som motsägs av hur könsfördelningen faktiskt ser ut.</p>

”Snutfitta”, ”du är ändå inte stark”, ”lilla gumman” är bara några av de förekommande meningar som kvinnliga poliser möts av när de arbetar ute i samhället och möter allmänheten. Att vara kvinna i ett traditionellt sätt mansdominerat yrke kan vara svårt både när det gäller hur de blir behandlade och bemötta samt möjligheten att klättra inom organisationen. Syftet med föreliggande studie var att ta reda på hur kvinnliga poliser upplever att de blir bemötta av samhällets medborgare, men även på arbetsplatsen. Finns det en större press på kvinnor i ett mansdominerat yrke att prestera hårdare för att bevisa att de räcker till? I studien har Erving Goffmans teori om intrycksstyrning, Axel Honneths teori om de tre dimensionerna, Jean Lipman Blumens teori om homosocialitet och heterosocialitet samt Morrisons teori om glastaket tillämpats. Dessa teorier har tillämpats i syfte till att besvara studiens frågeställningar. Resultatet av denna studie presenteras av semistrukturerade intervjuer i en kvalitativ design, där tio kvinnliga poliser deltagit i intervjun och delat med sig av sina upplevelser. Analysen av resultatet visade med hjälp av teorier och vetenskapliga artiklar att det är ett hårdare klimat för kvinnor i ett mansdominerat yrke, dels vad gäller utvecklingsmöjligheter, dels hur kvinnor inom yrket bemöts av samhället. Slutsatsen av resultat och analys visade att även om jämställdheten inom polisyrket ökar, finns det fortfarande skillnader mellan könen vilket grundar sig långt bak i historien och är svårt att komma ifrån / "You are not strong enough" and "honey" are just some of the prevailing sentences that female police officers meet when they work in the community and meet the public. Being a woman in a male-dominated profession can be difficult when it comes to how they are treated and the opportunity to climb within the organization. The purpose of the present study was to find out how female police officers perceive that they are being treated by society's citizens, but also in the workplace. In the study, Erving Goffman's theory of impression management, Axel Honneth's theory of the three dimensions, Jean Lipman Blumen's theory of homosociality and heterosociality, and Morrison's theory of glass ceiling have been applied. These theories have been applied in order to answer the study's questions. The result of this study is presented by semi-structured interviews in a qualitative design, where ten female police officers participated in the interview and shared their experiences. The analysis of the results showed, with the aid of theories and scientific articles, that it is a harder climate for women in a male-dominated profession, both in terms of development opportunities and partly how women within the profession are treated by the society. The conclusion of the result and analysis showed that even though gender equality in the police profession is increasing, there are still differences between the sexes, which is based far behind in history and is difficult to get away from.

Syftet med denna studie var att undersöka hurdant kvinnliga civilekonomer samt civilingenjörer med ledande befattning roller upplever/upplevt sina karriärmöjligheter i en mansdominerad bransch. Vidare skildrar studien om det har skett eventuella förändringar över tid samt om det går att utgöra en skillnad mellan civilekonomer samt civilingenjörer. Med en kvalitativ forskningsansats och intervju med åtta respondenter i olika åldrar studeras hur dessa kvinnor upplevt möjligheterna genom karriärslivet och deras erfarenheter och föreställningar kopplas till teorier såsom företagskultur, glastak samt homosocialitet. Resultatet visar att kvinnors karriärmöjligheter begränsas utav sociokulturella normer som utövas av män såväl som kvinnor själva. Vilket också medfört att förändringarna sker i långsammare takt än förväntat, att maktstrukturen fortsättningsvis kommer vara i obalans mellan könen, tror jämn fördelning på arbetsplatsen och att jargongen hos civilekonomer är “manligare” än hos civilingenjörerna. / The purpose of this study is to investigate how female economists and civil engineers with leading positions experience / experienced their career opportunities in a male-dominated industry. Furthermore, the study describes whether any changes have occurred over time and whether it is possible to make a difference between economists and engineers. With a qualitative research approach and interviews we carry out with eight women of different ages, it is studied how these women experienced the opportunities through their career life and their experiences and beliefs are linked to theories such as corporate culture, glass ceiling and homosociality. The result shows that women's career opportunities are limited to socio-cultural norms that are exercised by men as well as women themselves. Which also indicates that the changes are slower than expected. The power structure will continue to be in imbalance between the sexes, believe even distribution in the workplace and that the language of economists is "more masculine" than the civil engineers.

The purpose of this paper is to present a possible understanding of why the company Tekola is segregated according to sex. In accordance to this purpose, an understanding of how the segregation affects the employees in relation to power, values and possibilities is discussed. The theoretical understanding is that the organization of men and women within Tekola is done in close connection to creation of the meaning of gender in Tekola. This, in turn, affects and is affected by the recruitment to and within the company. Through the study of statistics from a survey, five interviews with employees and former employees and Tekolas’ equality plan, we are able to see the possible existence of a glass ceiling, and a culture of homosociality, which affects the possibilities of women to enter the company and also to gain full entrance to power-positions in a negative way. There is also a possibility that sexual harassment exists in Tekola. There is a clear feminization of one of the departments, a phenomenon that affects acts directed at and around that department. Also, we are able to see that there is a gap between the actual segregation between men and women in Tekola, and the employees’ perception of their possibilities. / Syftet med denna undersökning är att presentera en möjlig förståelse av varför företaget Tekola är könssegregerat. I linje med detta skapas även en förståelse av vad könssegregeringen betyder för medarbetarna i företaget i relation till makt, värderingar och möjligheter. Utgångspunkten för förståelsen av företagets organisering av kön är att könssegregeringen hänger samman med hur kön skapas i företaget, samt att detta påverkar och har samband med den interna och externa rekryteringen av män och kvinnor. Materialet som studeras består av statistik som skapats genom bearbetning av en enkätundersökning på företaget, fem djupintervjuer med anställda och före detta anställda samt Tekolas jämställdhetsplan. Analysen av materialet visar bland annat tendenser till förekomsten av ett glastak och en homosocial kultur vilket negativt påverkar kvinnors möjligheter att ta sig in på företaget samt att avancera. Det förekommer även troligtvis könsmässiga trakasserier. Samtidigt sker en tydlig märkning av en avdelning som kvinnlig, vilket påverkar olika handlingar riktade mot och kring denna avdelning. Det verkar även ha skapats en förståelse av att alla har samma möjligheter, något som motsägs av hur könsfördelningen faktiskt ser ut.

Research question: How can JM Construction (sv. JM Entreprenad) work to encourage women to reach leading positions within the organization based on a management perspective? Purpose:                The purpose of this study is to describe how a male-dominated organization within the construction industry, from a management perspective, can work towards gender equality in leading positions within the organization. Method:                 The study was of a qualitative nature based on a deductive approach, which enables interaction between theories and empirical findings. The theoretical framework was based on scientific articles and books. Empirical data collection was conducted through 21 interviews, a focus group and meetings at JM Construction as well as reports and observations. Based on theoretical framework and empirical findings, a thematic analysis was conducted. Conclusion:            A male-dominated organization within the construction industry can, from a management perspective, work towards gender equality in leading positions by actively communicate and illustrate the importance of gender equality. An organization with few women in leading positions should work with increasing the representation of women in leading positions and exemplify female role models, because there may exist a glass ceiling in the construction industry. An organization that wants to implement gender equality in leading positions needs to formulate clear gender goals and strategies for gender quality and formulate a gender equality plan. It is important to consider gender equality as an organizational change. In order to promote women, specific support for women can be implemented, such as role models, encouragement, individual career plans and access to personal contacts through networks and mentoring programs. It is important that an organization in the construction industry considers structural capital alongside with personal qualities within a recruiting process. / Syfte:                          Syftet med denna studie är att beskriva hur en mansdominerad organisation inom byggbranschen, ur ett ledningsperspektiv, kan arbeta för att främja jämställdhet på ledande positioner inom organisationen. Metod:                        Studien var av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i en deduktiv ansats, vilket möjliggjorde en interaktion mellan teori och empirisk datainsamling. Teorin var baserad på vetenskapliga artiklar och böcker. Empirisk datainsamling genomfördes via 21 intervjuer, en fokusgrupp och möten vid JM Entreprenad samt via rapporter och observationer. Utifrån teori och empiri genomfördes en tematisk analys.      Slutsats:                      En mansdominerad organisation inom byggbranschen kan, ur ett ledningsperspektiv, arbeta med att främja jämställdhet genom att aktivt kommunicera och belysa problematiken vikten av jämställdhet. En organisation med få kvinnor i ledande positioner bör arbeta med att öka representationen av kvinnor på ledande befattningar och lyfta kvinnliga förebilder, då ett glastak kan existera inom byggbranschen. En organisation som vill främja jämställdhet på ledande positioner bör utforma tydliga jämställdhetsmål och strategier samt formulera en jämställdhetsplan. Viktigt är att jämställdhetsarbete betraktas som en organisationsförändring. För att främja kvinnor kan specifika stöd riktade mot kvinnor implementeras, exempelvis förebilder, uppmuntran, individuella karriärplaner och tillgång till personliga relationer via nätverk och mentorskapsprogram. Det är viktigt att en organisation i byggbranschen väger strukturkapital mot personliga egenskaper vid rekrytering.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vilka faktorer som spelar in i kvinnliga revisorers karriärval samt hur glastak och jämställdhet upplevs av kvinnliga revisorer inom medelstora revisionsbyråer. Syftet kommer att besvaras med hjälp av två frågeställningar; Vilka faktorer spelar in i kvinnliga revisorers karriärval inom medelstora revisionsbyråer? Upplever kvinnliga revisorer inom medelstora revisionsbyråer att de har samma möjligheter att utveckla ett bra samspel mellan hem och arbete som manliga revisorer? Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk presenterar inledningsvis kvinnors förutsättningar i tidigare mansdominerade branscher och hur könsmärkning av yrkesroller leder till att traditionella könsordningar upprätthålls. Teorikapitlet mynnar sedan ut i en teoridel om ojämn könsfördelning på ledande positioner samt hur kvinnor fastnar på underordnade positioner. Avslutningsvis en teoridel om hur mannen setts som normen för lönearbete och värderas högre av organisationer än kvinnor som kopplats till oavlönat hemarbete, samt vilka faktorer som påverkar ett bra samspel mellan karriär och familjeliv. Metod: Studiens metod bygger på en kvalitativ ansats med empiriska data i form av semistrukturerade intervjuer med selektivt urval av kvinnliga revisorer från medelstora revisionsbyråer. Empiri: Studiens empiriska data från tio respondenter från olika medelstora revisionsbyråer i Sverige presenteras i detta kapitel. Resultaten från intervjuerna sammanvävs i teman om karriär, samspel mellan hem och arbete, normer och könsfördelning, rollen som delägare samt jämställdhet inom revisionsbranschen.  Slutsats: De främsta faktorerna som ligger till grund för kvinnliga revisorers karriärval inom medelstora revisionsbyråer är osäkerhet, utanförskap, manliga normer, prioriteringar och föräldraledighet. En av slutsatserna som presenteras är att faktorerna är glastak som återfinns i organisationskulturen och organisationsstrukturen inom tidigare mansdominerade organisationer. Kvinnliga revisorer indikeras följa andra möjlighetsstrukturer än män på grund av detta, vilket innebär att det inte alltid finns utrymme för kvinnor att utvecklas och klättra karriärmässigt. / Purpose: The purpose of this study is to explain the factors that play a role in female auditors career choices and how glass ceilings and gender equality are experienced by female auditors in medium-sized auditing firms. The purpose will be answered with the help of two research questions; What factors play into the career choices of female accountants in medium-sized auditing firms? Do female accountants in medium-sized auditing firms feel that they have the same opportunities to develop a good interaction between home and work as male accountants? Theory: The theory chapter initially presents theory on women's working conditions in previously male-dominated industries and how gender labeling of professions leads to the maintenance of traditional gender orders. This results in theory about uneven gender distribution in superior positions and how women get stuck in subordinate positions. Finally, theory is presented about how men are seen as the norm for paid work and are valued higher by organizations than women who are linked to unpaid homework, as well as the factors that affect a good interplay between career and family life. Method: The study method is based on a qualitative approach with empirical data in the form of semi-structured interviews with a selective selection of female auditors from medium-sized auditing firms. Empirical foundation: The empirical data of the study from ten respondents from different medium-sized auditing firms in Sweden are presented in this chapter. The results from the interviews are interwoven in themes about careers, the interaction between home and work, norms and gender distribution, the role as a partner and gender equality in the auditing industry. Conclusion: The main factors underlying the career choices of female auditors in medium-sized audit firms are uncertainty, exclusion, male norms, priorities and parental leave. One of the conclusions presented is that the factors are glass ceilings that are found in the organizational culture and structure within previously male-dominated organizations. Female auditors are indicated to follow different opportunity structures than men because of this, which means that there is not always room for women to develop and climb career-wise.

Det råder än idag segregation på arbetsmarknaden mellan män och kvinnor, inte minst gällande chefspositioner. Trots att vi kommit en lång bit på vägen i jämställdhetsarbetet så finns det mycket kvar att göra. Forskning visar att kvinnliga stereotypa egenskaper är efterfrågade inom chefsrollen, dock ser vi att det fortfarande finns en tydlig snedfördelning mellan könen. Syftetär att öka förståelsen för hur mellanchefer inom privat sektor ser på sin yrkesroll samt upplever möjligheter och hinder till att utvecklas inom den. Studien har en kvalitativ ansats där empirin samlades in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet var kvinnliga mellanchefer inom diverse branscher som arbetar inom privat sektor. Med hjälp av tidigare forskning och teori har vi fått en större förståelse för den empiriska datan som samlades in. De teorier som har behandlas är: beständig ojämlikhet, glastak samt genussystem och genuskontrakt. Resultatet av studien visar att kvinnorna upplever fler hinder än möjligheter till att utvecklas. Centralt var att kvinnorna upplevde abstrakta hinder vilket visar på förekomsten av glastak inom organisationerna. Det framkommer även att kvinnorna är nöjda i sin yrkesroll och accepterar de hinder som finns. Den aspekten har tolkats som en naturlig följd av genuskontraktet där kvinnorna efterföljer de normativa beteenden som förväntas av dem. En återkommande upplevelse av kvinnorna var förväntningen från cheferna att konstant vara tillgänglig och där hanteringen skilde sig åt. Genomgående för studiens resultat var att det fanns en avsaknad av ett aktivt stöd från deras chefer vilket resulterade i ett eget ansvar för sin utveckling i sin yrkesroll. Det övergripande resultatet av studien bekräftar teorier och tidigare forskning då vi kan se att det än idag råder ojämställdhet på arbetsmarknaden.

Vi vill med denna studie ta reda på vilka mekanismer, som bidrar till den låga andelen kvinnor bland VD:ar i svenska privata företag och om situationen har förändrats de senaste tio åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka glastaket från ett ovanifrån-perspektiv. Fokus i studien ligger därför på de styrelseordförande, som arbetar med rekrytering, och inte på de kvinnor, som strävar efter att nå toppen. I referensramen ingår feministiska begrepp som genuskunskap, intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, och homosocialitet men den behandlar även rekrytering, kvotering och positiv särbehandling.Studien är kvalitativ och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. En serie intervjuer utfördes, med två projektledare på en jämställdhetsorganisation, sex styrelseordförande och två rekryterare. Intervjuerna gav studien både förkunskaper och empiri, när det gäller den låga andelen kvinnliga VD:ar i svenska privata medelstora företag. Båda könen representerades med fem män och fem kvinnor. Konferensen Jämställt på toppen ägde rum på Rosenbad i Stockholm, där vi utöver intervjuerna studerade goda exempel från företag, som kommit längre i utvecklingen i strävan att tillsätta fler kvinnor på höga positioner. Empirin analyseras utifrån de båda begreppen homosocialitet och hegemonisk maskulinitet.Vår slutsats blir att det är viktigt för företagen att tala ett “nytt språk”, som i första hand poängterar och belyser lönsamheten mer än jämställdheten. Jämställdhet är en självklar grund. Lönsamhet är något som driver utvecklingen i företag framåt. Att börja tala ett nytt språk är väsentligt, om privata företag själva skall lyckas förändra sin nuvarande situation med idag 40 procent rent manliga styrelser, 12-15 procent kvinnliga VD:ar och en utveckling, som går tvärs emot en förändringsprocess i statliga företag och mot samhällets syn på jämlikhet. Det är företagarens ansvar att utifrån grundläggande värderingar och samhällets krav göra företag lönsamma.Vi anser också att den i Sverige lagliga metoden positiv särbehandling bör tillämpas i större utsträckning i privata företag för att påskynda utvecklingen. En lag om kvotering av kvinnor i styrelserna, tror vi också kommer att införas. Eventuella farhågor att kvinnor skulle komma i majoritet i styrelserna med denna metod kan avfärdas, eftersom kvotering av en underrepresenterad grupp upphör av sig själv, när målet är uppnått. Sammanfattningsvis redovisar vi åtgärder, som bidrar till en livskraftig, tillförlitlig och bestående förändring, när det gäller målet att få fler kvinnliga verkställande direktörer. / Program: Civilekonomprogrammet