Syftet med studien har varit att undersöka hur maktstrukturer påverkar inkludering och exkludering av kvinnor i ledande befattningar inom svenskt näringsliv. Studien har sökt svar på vilken betydelse identiteter så som kön, klass och etnicitet har för möjligheten att inkluderas inom ledande befattningar i svenskt näringsliv. Studien har också undersökt vilka utestängningar som kan ske på grund av identiteter så som kön, klass och etnicitet. Den har även sökt svar på om klass och klasstillhörighet påverkar möjligheten att ta sig ovanför glastaket. Utöver detta har studien även undersökt hur subjekten själva upprätthåller olika maktstrukturer. Med utgångspunkt i intersektionell analys har studien undersökt hur ojämlikhetsregimer, maskulinitetsnormer och social mobilitet påverkat kvinnors möjligheter att röra sig ovanför glastaket. Metoden som användes var kvalitativ. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har sju kvinnor intervjuats och analysen har en narrativ anstas då kvinnornas livsberättelser stått i fokus. I analysens första avsnitt, Den inte så raka vägen, diskuteras att det inte alltid är så lätt att ta sig bortom eller ovanför glastaket. Studien problematiserade maskulinitetsnormer (Connell, 2008) och ojämlikhetsregimer (Acker, 2011) i förhållande till att stängas ute eller att inte komma in och att behöva anpassa sig att ta sig in i dessa rum. I detta avsnitt diskuterades även nycklar för att komma in. I analysens andra avsnitt, Att veta sin klass, diskuteras hur klassmekanismer är inbäddade i informanternas livsberättelser. Här diskuteras också vad det innebär att göra en klassresa och hur det påverkat informanternas sociala mobilitet i svenskt näringsliv. Här diskuterades också klass som en dimension av etnicitet och även könsidentitet som en dimension av klass. Det som framträdde i studien var att alla informanter relaterade till sin klass och sin klassidentitet. Både utifrån var de kom ifrån och var de befinner sig idag. Den sociala mobiliteten blev tydligt framträdande studien, något jag kanske inte hade räknat med när jag började min magisteruppsats. I det tredje avsnittet i analysen, Könade upplevelser, problematiseras huruvida kroppen har betydelse för kvinnors inkludering i näringslivet och deras möjlighet till att röra sig uppåt i karriären. Här belystes även ambivalenser kopplat till informanternas könade upplevelser. Här framkom det att kroppen har betydelse för informanternas möjligheter att röra sig uppåt eller ovanför glastaket. Både i den bemärkelsen att andra kan se kvinnorna som "annorlunda" eller utanför normen, men också att kroppen är en faktor kopplat till objektifiering. Resultatet i studien påvisar att det finns olika maktförhållanden som bidrar till ojämlikhet. Identiteter så som kön, klass och etnicitet påverkar dessa institutioner som upprätthåller maskulinitetsnormer och ojämlikhetsregimer. I studien kan det ses att utestängningar kan ske på grund av identiteter så som kön, klass och etnicitet. Klass och klasstillhörighet i relation till etnicitet och könstillhörighet påverkar också möjligheten att ta sig ovanför glastaket. Det finns också exempel i studien som påvisade att om informanterna gjorde motstånd mot rådande normer eller maktstrukturer påverkade detta deras möjligheter att röra sig ovanför glastaket. Sammanfattningsvis visar studien att, för dem som tagit sig förbi, är det skört att befinna sig ovanför glastaket. / <p>2020-06-10</p>

Inledning: De flesta poliserna inom polisens brottsförebyggande/ingripande verksamhet (BF/IGV) är män, och kvinnor väljer i högre utsträckning än män att avsluta sin tjänst inom BF/IGV. Orsakerna till detta är okända och kommer att studeras i denna uppsats. Syfte: Studiens syfte är att studera varför kvinnor väljer att lämna BF/IGV.   Problemformuleringar: • Vilka är de huvudsakliga orsakerna till att kvinnor har avslutat sin tjänst inom BF/IGV? • Vilken betydelse har den manskodade verksamheten för att kvinnor har avslutat sin tjänst inom BF/IGV?   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har avslutat sin tjänst inom BF/IGV.   Teori: Uppsatsen utgår från glastaksteorin, som berör orsaker till att kvinnor begränsas karriärmässigt genom osynliga hinder och strukturer.     Resultat och analys: De huvudsakliga orsakerna till att studiens deltagare avslutat sina tjänster inom BF/IGV beror på deras upplevelser av utebliven kompetensutveckling, uteblivna karriärmöjligheter, hur gravida hanteras samt synen på kvinnor inom Polismyndigheten. Inom BF/IGV råder villkor och strukturer som begränsat deltagarna, vilket kan kopplas till den manskodade verksamheten och beskrivas utifrån glastaksteorin samt begreppet klibbiga golv.   Diskussion: Studiens resultat och analys diskuteras utifrån tidigare forskning om ojämlika arbetsvillkor, könsstereotyper/normer, effekter av manskodad verksamhet samt begreppsbildningar som glastak, glashiss och klibbiga golv.   Slutsats: Poliserna i studien har slutat i yttre tjänst på grund av att de upplevt att de varken har givits utrymme eller fått möjlighet att ta utrymme i den manskodade verksamheten inom BF/IGV.

This candidate.’s work includes designing of a house with it.’s structural components and installations. The house had to be actual with Building Regulations (Boverkets Byggregler). Beside designing of all the crucial systems necessary for completing of claimed regulations even an optional topic within building engineering had to be chosen. The task included designing of heating, ventilation, sanitation and electricity systems. Structural engineering models has been made in compliance with Eurocodes. Materials for facades, floors and roof were chosen and evaluated. As recessed portion of the work, evaluating of possibilities in designing of a glass roof was chosen. Glass roof included glass beams and transparent building envelope to achieve maximal interaction with the natural environment around the house. Result of these exciting studies on one of the most successful materials in structural engineering, beside concrete, steel and timber, has been made and presented below. The work on designing the roof was made with accordance to the designed house overall function and systems. When working with this project we learned us that the process of designing a complete house is a hard task to achieve and that all the functions and installations need accurate planning. Also, by studying properties of structural glass, we learned us a lot about that interesting material.

Bakgrund: Revisionsbranschen innehar tydliga karriärstegar och organisationen omfattas av en tydlig hierarkisk organisationsstruktur. De mest prestigefyllda och kvalificerade posterna utgörs av befattningen om auktoriserade revisorer och partnerskap. Problematiken inom revisionsbranschen bygger på att revisionsbranschen innehar en vertikal könssegregering där kvinnliga revisorer innehar svårigheter i att nå de mest kvalificerade och prestigefyllda posterna. Detta resulterar i kvinnors underrepresentation vid dessa poster samtidigt som männen är överrepresenterade. Andelen kvinnliga revisorer uppgår till en andel på cirka 36 procent, emellertid uppgick andelen kvinnliga partners till drygt 27 procent för år 2021. Frågan lyder, finns det verkligen så få kvinnor med partnerpotential? Syfte: Syftet med föreliggande studie är att skapa en djupare och mer ingående förståelse över faktorer som förklarar kvinnors underrepresentation, alternativt männens överdominans på kvalificerade och prestigefyllda poster i revisionsbranschen. Metod: Studien har sammanställts utifrån en kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer har tillämpats. Avsikten har varit att samla in empirisk data av revisorer inom The Big Four i Blekinge Län; Karlskrona och Karlshamn. Slutsats: Resultatet indikerar på att det finns ett antal faktorer som förklarar kvinnors underrepresentation vid kvalificerade och prestigefyllda poster. Karriärambitioner, moderskap och familjeansvar, mötet med externa klienter liksom könsegenskaper och könsstereotyper utgör huvudsakliga faktorer till att kvinnor i högre grad släpar efter med karriärutvecklingen.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det är så få kvinnor som är chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer är normen och därför baseras dagens ledarskapsteori på mäns värderingar och uppfattningar. Detta leder till att många av dagens organisationskulturer har en manlig prägel som inte släpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de är svårigheter och hinder som kan uppstå för kvinnor när de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriärer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nå en ledande position samt hur kultur påverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan påverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svårt eller omöjligt att klättra högre upp inom en hierarki.Studien är även genomförd med en kvalitativ metod då fyra kvinnliga chefer har intervjuats. Dessa kvinnor har fått möjlighet att berätta om sina upplevelser av att vara kvinna och chef. Kvinnorna har delat med sig av sina erfarenheter på toppen och på vägen dit.Genom att analysera teori och intervjuer med kvinnliga chefer svarar studien på frågan varför det är svårt för kvinnor att bli chefer. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Då det råder ett könslönegap i Sverige har vi i denna studie valt att studera hur obetalt arbete kan ha en bidragande effekt på kvinnor och mäns lön. Frågeställningen vi har valt att utgå från är: kan obetalt arbete som samboende individer utför förklara en del av könslönegapet i Sverige? och vår hypotes är att en anledning till att kvinnor tjänar mindre än män i Sverige är att kvinnor gör mer obetalt arbete än män. För att teoretiskt kunna förklara skillnader i lön mellan kvinnor och män har vi använt oss av teorin om att “göra kön”, specialiseringsteorin, relativa resurser och förhandling samt glastak och diskriminering. Den metod vi har använt oss av är en multipel regressionsanalys där vi stegvis introducerat våra kontrollvariabler för att se effekten av dessa på sambandet mellan lön och kön. De resultat vi finner är ett visst stöd för vår hypotes och vi ser indikationer på mönster om att det obetalda arbetet skulle kunna bidra till könslönegapet. Vi finner att kvinnor i samboenderelationer gör mer obetalt arbete i genomsnitt än vad män i samboenderelationer i genomsnitt gör. I vår hypotes antog vi dock en större förklarad varians i lön av obetalt arbete än vad vi funnit i våra resultat. Obetalt arbete förklarar i vår modell 1,3 procent av könslönegapet mellan samboende kvinnor och män i Sverige.

Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden återfinns ännu idag inom olika sektorer, yrken och branscher. Trots flertalet tidigare forskningar samt politiska insatser har vi inte nått en jämställd arbetsmarknad. I denna studie avser vi att undersöka könsskillnaderna i upplevda avancemangsmöjligheter och huruvida det förefaller sig i både de högre och lägre befattningarna. Det teoretiska ramverket utgår från teorier som vanligtvis används för att förklara könssegregeringen på arbetsmarknaden, nämligen glastaket, glashissen och diskriminering. Tidigare forskning som har undersökt detta fenomen har visat på att kvinnor förr eller senare stöter på barriärer som hindrar de till avancemang. Viss forskning menar på att dessa hinder förekommer i de högre positionerna, medan annan forskning menar på att det förekommer i de lägre positionerna. Denna studie baserar sig på datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010, där urvalet består av män och kvinnor i åldrarna 25–60 som har en anställning. Resultatet visar på att det är högre sannolikt att en man upplever interna avancemangsmöjligheter, än en kvinna. Däremot visar resultatet inte på att individers familjeliv har en effekt på upplevda interna avancemangsmöjligheter. Vid en uppdelning av de olika befattningarna visar resultatet vidare på att enbart kvinnor i de lägre befattningarna upplever sig ha svårt att avancera sig internt jämfört med män. Vid kontroll av individ- och arbetsrelaterade faktorer visar resultatet på att könsskillnaderna består enbart för respondenter i de lägre positionerna, vilket vidare stämmer överens med teorin om glashissen.

Bakgrund: Att kvinnor har svårare att göra karriär jämfört med män är något tidigare forskning menar kan bero på det som definieras som glastaket. Frågan är om detta glastak finns inom fler faktorer än kön? Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på om kön, ålder, nationalitet, informella nätverk, samhällsklass och hemmabild påverkar individers möjlighet till att göra en högre karriär. Detta vill vi göra genom att studera hur faktorerna påverkar individers möjlighet till högre karriär efter att ha läst en MBA eller EMBA utbildning. Vi ämnar studera detta med hjälp utifrån de tre teorierna, sociala identitetsteorin, homosocialitet och human capital teorin, samt fenomenet glastak. Metod: Vi har använt oss av deduktiv ansats där vi utgår från teorierna den sociala identitetsteorin, homosocialitet och human capital teorin. Vi har valt att utgå från fenomenet glastak. Med hjälp av teorierna försöker vi besvara våra ställda hypoteser. Studien och informationen är insamlad och utförd under år 2017 genom en enkätundersökning. Materialet analyserades utifrån en bivariat korrelation samt regressionsanalyser. Slutsatser: Vi kan i vår studie påvisa att det finns ett glastak för variabeln ålder. De resterande variablerna (kön, nationalitet, informella nätverk, samhällsklass och hemmabilden) har vi inte funnit att ett glastak existerar för individerna som har genomgått en MBA/EMBA-utbildning.

Det finns könsstrukturer i arbetslivet som skapar olika hinder och möjligheter för kvinnorna i deras karriär och utveckling. Kvinnor och män återfinns på olika positioner och nivåer i organisationshierarkin. Fastighetsbranschen har blivit alltmer jämställd när det kommer till könsfördelning, dock lever vi i en värld där könsstrukturer fortsatt råder. Denna studie har som syfte att öka förståelsen för kvinnliga medarbetares upplevelser av karriärs- och utvecklingsmöjligheter samt kring jämställdhetsarbetet i en organisation i fastighetsbranschen. Studien har en kvalitativ ansats, där empirin samlades in med hjälp av sju semistrukturerade intervjuer med kvinnliga medarbetare på olika positioner inom organisationen. För att nå större förståelse och analysera empirin har tidigare forskning tillsammans med teorier om könsstrukturer använts. Teorier som behandlas är: homosocialitet och homosocial reproduktion, Kanters strukturteorier och Ackers fyra interaktions- och könsprocesser. Studiens resultat visar på att hinder är mer centrala än möjligheter i kvinnornas upplevelser av karriärs- och utvecklingsmöjligheter. Homosocialitet och homosocial reproduktion är ett centralt hinder, då det finns återkommande upplevelser av att män lyfter män i högre utsträckning än kvinnor. Det framkommer att det finns en snedfördelning mellan könen på högre nivåer gällande makt och inflytande. Det finns även tendenser till att manliga symboler är närvarande i organisationen, både i attribut och interaktion. Alla dessa aspekter samverkar och bidrar till en könssegregering inom organisationen, vilken kan skapa ett glastak för kvinnornas utveckling. I frågan om jämställdhetsarbetet kände kvinnorna inte till befintliga dokument och policys inom området, vilket visar på att detta arbete inte har en central plats i organisationen. Vidare kan detta tolkas som att styrdokument kring jämställdhet till största delen agerade skyltfönsterarrangemang; dokumenten finns endast för att utåt sett se bra ut, men spelar ingen reell roll i praktiken. Studiens resultat visar även att den kvantitativa jämställdheten, jämn könsfördelning, inte räcker för att skapa en jämställd arbetsplats, utan den kvalitativa dimensionen är också av stor betydelse.

I detta examensarbete har en analys genomförts av hur kvinnornas arbetssituation i dagslägetser ut i byggsektorn. Byggbranschen är idag nästan helt mansdominerad, andelen kvinnor somär anställda inom byggsektorn är nio procent och i takt med att Sverige växer behövs detkompetent arbetskraft. Problemet med enkönade branscher är att de oftast lider av snävaperspektiv, exkluderande jargonger, minskad produktivitet och bristandekompetensutveckling. Syftet med denna studien är således att skapa en förståelse kringkvinnornas arbetssituation och deras karriärmöjligheter för att sedan ta fram underlag på hurman kan göra byggindustrin mer attraktiv för kvinnor. Studiens frågeställningar besvaradesmed semistrukturerade intervjuer och mailintervjuer med kvinnor inom byggsektorn.Resultatet sammanställdes därefter för att kunna analyseras utifrån den givna teorin.Studien visade att flera kvinnor upplevde att de var respekterade och uppskattade av sinamanliga kollegor men samtidigt kunde de också dagligen finna motstånd och hinder. Flerakvinnor som deltog i studien var exempelvis enade om att de exkluderades enbart på grund avderas kön. Dessutom att deras karriärmöjligheter inte alltid stämde överens med deraskompetens.Trots att utvecklingen i dagsläget går framåt, finns det flera åtgärder som bör ske för att skapaett mer tryggt och välkomnande arbetsklimat för kvinnor. Studien resulterade i ett antalåtgärder för att göra kvinnornas situation inom byggsektorn mer attraktiv och inkluderandegenom att företagen genomgår externa och interna förändringar. / In this master thesis an analysis has been made about how the women’s work situationcurrently looks in the construction sector. Today the construction industry is almost entirelymale-dominated where the percentage of women employed in the construction industry countsto nine percent. At the same time the necessity for competent labor is growing. There areseveral problems that occurs when an industry is dominated by one gender, problems asnarrow perspectives, excluding jargons, decreased productivity as well as lack of skilldevelopment. Hence, the aim of the study is to create an understanding of women’s worksituation and careers but also to create a basis of how the construction industry can becomemore attractive for women. The issue of the study has been answered by interviews withwomen who are working within the industry today. Thereafter, the results have been puttogether and was analyzed based on the given theory of the study.The study shows that several women have had experiences of being respected and appreciatedby their male colleagues but could also feel that there where opposition and obstacles due totheir gender. Several women in the study agreed about that their exclusion was solely becauseof their gender and that their career opportunities did not always match their skills.Although the current situation is improving there are measures that should be taken intoconsideration to create a more secure and welcoming working environment for women. Thusthe study resulted in a number of measures to make women’s work situation in theconstruction industry more attractive. It also has been included methods for companies todevelop both external and internal changes.