41 |
Montessoripedagogik för tonåringar.Björnfot, Helena January 2013 (has links)
Dr Maria Montessori bedrev aldrig någon egentlig forskning på elever äldre än tolv år, ändå finns det idag flera skolor som bedriver Montessoriundervisning för elever på högstadiet. Själva kärnan i hennes pedagogik är att undervisningen ska baseras på barn och ungdomars olika utvecklingsfaser, något hon kallade för sensitiva perioder. Den här uppsatsens syfte är att genom observationer och intervjuer med lärare undersöka hur tre Montessoriskolor med högstadium valt att tolka vad som kännetecknar Montessoripedagogik för elever i åldern 12-16 år utifrån de tre aspekterna den förberedda miljön, lärarrollen och elevernas arbetsmaterial.De tre skolorna har i allt väsentligt adopterad pedagogiken så som den ser ut för elever 6-12år. Lärarna var mycket engagerade i elevernas arbetsmiljö och uttryckte frustration över att de inte kunde erbjuda en ännu bättre miljö. Det som stoppade lärarna i deras vilja att göra ännu mer var dels en fråga om lärarnas egna prioriteringar, dels en fråga om resurser i framför allttid men även i viss mån pengar.
|
42 |
Internetmobbning och självkänsla : En kvantitativ studie om sambandet kring erfarenheter av internetmobbning och grad av självkänslaLindberg, Viktoria January 2011 (has links)
No description available.
|
43 |
Textila problemlösningar : Om matematikens plats i textilslöjdenVincent, Elenor January 2012 (has links)
Detta är ett gestaltande arbete som består av ett läromedel utformat som ett övningshäfte med problemlösningsövningar inom textilslöjd och som har fokus på matematiska problem. Som grund för det gestaltande arbetet har en förstudie som vilar på en kvalitativ metod använts. Empiriska data samlades in genom intervjuer med tre stycken verksamma textillärare och observationer i tre klasser med en av de intervjuade lärarna. Den empiriska datan analyserades mot bakgrund av resultat från tidigare studier. Min förstudie visade att matematik och textilslöjd har många likheter med varandra, och att det finns ett behov av nya didaktiska modeller för att förbättra den pedagogik som sker i klassrummet. Syftet med det gestaltande arbetet är att bidra till utveckling av textilslöjden i avseende att synliggöra vilka matematiska problem som existerar i textilslöjden, samt att uppmärksamma alternativ till läromedelsanvändning i dagsläget. Med det insamlade empiriska materialet har jag arbetat fram ett övningshäfte för elever där uppgifterna ska utgå från elevernas verkliga värld och deras intresseområden.
|
44 |
Svenska i högstadiet : En undersökning om elevernas attityd till svenskämnetJenssen, Mikael January 2011 (has links)
No description available.
|
45 |
Att vara elev i år 6 och i år 7 : vad skiljer? / Being a pupil in 6:th and 7: class : what is the differens?Rothman, Anne-Kristin January 2002 (has links)
<p>Detta atbete består av en litteraturstudie som försöker finna några av de faktorer som påverkar högstadiets utformning. Begrepp som lärarattityder, struktur, organisation och traditioner tas upp. Att vara elev förr och nu och försök till förändring är också något som behandlas. </p><p>En empirisk undersökning med enkät och intervjuer har gjorts i försök att undersöka hur eleverna själva uppfattar skillnaden i år 6 och i år 7. </p><p>Resultatet av den empiriska undersökningen visar i stort på en positiv bild av högstadiet. Hur lärarutbildningarna påverkar skolans organisation och utseende tas upp i diskussionen.</p>
|
46 |
Kända män och vackra kvinnor : Genusanalys av läromedel i engelska för åk 7 / Famous Men and Beautiful Women : A Gender Analysis of Swedish Textbooks in EnglishMalin, Pettersson January 2015 (has links)
För att kunna ge en djupare förståelse för jämställdhetsfrågan i läromedel samt hur detta kanpåverka elever och lärare innehåller den här uppsatsen en genusanalys av Good Stuff (2002)och Wings (2008), två av de vanligaste läromedlen i engelska för svenska elever i årskurs 7.Böckerna har analyserats utifrån tre aspekter: representation av män, kvinnor ochtranspersoner, adjektiva beskrivningar av manliga och kvinnliga karaktärer samt manliga ochkvinnliga karaktärers sysselsättningar. Gällande representationen kunde urskiljas att bådaböckerna hade en ojämlik fördelning av manliga och kvinnliga karaktärer där samma resultatäven kunde urskiljas i antal kända män och kvinnor benämnda i böckerna. Genom attklassificera adjektiv i de två läromedlen visade Good Stuff större skillnad i manliga ochkvinnliga beskrivningar än vad Wings gjorde. Genomgående kunde analysen visa attkvinnliga karaktärer oftare beskrivs med adjektiv betecknande skönhet än de manligakaraktärerna, medan manliga karaktärer oftast beskrevs med adjektiv betecknande mentalkapacitet och situation. Gällande de sysselsättningar som karaktärerna ägnar sig åt i respektivebok stämmer analysresultatet i stor del överens med de stereotypa bilderna av sysselsättningarsom tidigare forskning kunnat urskilja. Studien visar därmed att lärare som använder GoodStuff och Wings i sin undervisning bör reflektera över att inkludera normkritiskt tänkande ochjämställt arbete i samband med eller i andra delar av sin engelskundervisning för att ävenspråkdidaktiskt arbeta enligt läroplanens mål för en jämställd skola.
|
47 |
Nivågruppering i matematik : En studie om lärares inställning till nivågrupperad undervisningWinther, Johan, Granström, Erik January 2009 (has links)
Nivågruppering är ett väldebatterat ämne när det gäller hur man bör organisera undervisningen på bästa sätt. I matematikämnet har det historiskt varit vanligt att nivågruppera (exempelvis genom allmän och särskild kurs). Vi tror att lärarens roll för hur väl nivågrupperad undervisning fungerar är helt avgörande. Därför har vi valt att undersöka lärares syn på nivågruppering. Undersökningen är av kvalitativ art. Ett antal kvalitativa intervjuer med högstadielärare på två orter i Västerbottens län har genomförts. Den data som insamlats har sedan gåtts igenom och analyserats. Resultatet av denna studie indikerar att lärare generellt är positiva till nivågruppering. Man ser det som ett bra sätt att organisera undervisningen utifrån de resurser man har att tillgå idag. Flera av lärarna uttrycker dock att om man framförallt hade mindre klasser, skulle man kunna klara sig bra utan att nivågruppera, då man skulle hinna med att hjälpa sina elever på ett annat sätt. Lärarna har olika erfarenheter av nivågruppering, och stött på olika sorters nivågruppering, därför blir resultatet något spretigt.
|
48 |
Är allt bara på skoj? : En undersökning av högstadieeleverssyn på kränkande behandling och trakasserierOwén, Anna-Maria January 2014 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka högstadieelevers syn på kränkande behandling och trakasserier på två skolor, samt hur skolorna arbetar för att förhindra detta. Frågeställningar Hur och var sker kränkande behandling och trakasserier? När sker kränkande behandling och trakasserier? Vad anser elever kännetecknar en mobbare? Hur arbetar skolorna för att förhindra trakasserier och kränkande behandling? Metod Arbetet har en kvalitativ ansats då undersökningarna har utgått ifrån gruppintervjuer och observationer. Jag har genomfört intervjuer i mindre grupper med elever samt observationer av lektioner i ämnet idrott och hälsa. Resultat Eleverna uppfattar att kränkande behandling och trakasserier förekommer på raster och på sociala medier, men även på lektioner, till och från skolan samt i omklädningsrum. Orsaken till varför det förekommer just här beror på för låg vuxennärvaro. När det gäller kränkande behandling och trakasserier på sociala medier, sker det tillexempel genom att någon eller några lägger ut opassande bilder samt att personer skriver elaka kommentarer. På lektioner och raster sker det verbalt, fysiskt samt genom utfrysning. Eleverna anser att dåliga familjeförhållanden är den främsta anledningen till att vissa elever mobbar. Skolorna i undersökningen har båda hjälp av organisationen Friends för att förhindra att kränkande behandling och trakasserier uppstår. Slutsats Kränkande behandling och trakasserier är ett vanligt förekommande enligt eleverna själva. Trakasserande ord som ”bög”, ”hora” och ”blatte” har blivit ett vardagsspråk för många skolungdomar. Skolorna i undersökningen bör arbeta mer tillsammans med alla elever för att skapa en förståelse för kränkande behandling och trakasserier. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>
|
49 |
Svenska på schemat : Ska vi tala, skriva, läsa eller vad är egentligen synen på svenskämnet? / Swedish on the Timetable : Are we to speak, read and write or how do we really regard Swedish?Ly, Christoffer, Al-Ali, Abass January 2013 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på svenskämnet bland två verksamma svensklärare, två klasser och nio blivande svensklärare. Undersökningarna genomfördes med hjälp av två intervjuer med svensklärare, 47 elevenkäter samt nio enkäter med blivande svensklärare. Resultaten av våra undersökningar visar att synen skiljer sig mellan de intervjuade svensklärarna. Elevenkäterna visar att eleverna har en positiv syn på svenskämnet men att den varierar. Vissa elever ser ämnet avsett för personlig utveckling medan andra elever motiveras av slutbetyget och andra faktorer. Enkäterna för de blivande svensklärarna indikerar att ett homogent synsätt finns, att de kommer att arbeta annorlunda i jämförelse med deras tidigare svensklärare.
|
50 |
Faktorer som kan påverka elever till inaktivitet inom skolirotten : En studie om högstadieelevers tankar och upplevelser vid en skola i MellansverigeArwidson, Tobias January 2013 (has links)
Uppsatsens syfte var att undersöka vilka faktorer som kan påverka högstadieelevers inaktivitet inom skolidrotten. Utifrån 94 enkätsvar från högstadieelever på en skola i Mellansverige sammanställdes information om elevernas tankar och uppleverser inom skolidrotten. Resultatet visade att en mängd olika faktorer kunde påverka elevernas motivation till att delta på idrottslektionerna. 40 % av de elever som någon gång varit inaktiva på skolidrotten ansåg att det var aktiviteten som påverkade deras motivation så mycket att de inte deltog. De faktorer som påverkar 83 % av elevernas motivation negativt till att delta på idrottslektionerna är aktiviteten, lärare, klasskamrater och hälsan. Faktorer som enligt 90 % av eleverna kan motivera dem till ett deltagande på idrottslektioner är aktiviteten, klasskamrater, lärare och betygen. Majoriteten av eleverna (76 %) ansåg i slutändan att de viktigaste faktorerna som påverkar deras motivation och motverkar inaktivitet inom skolidrotten är aktiviteten (44 %), lärare (28 %) och klasskamrater (4 %). De faktorer som eleverna angav tycks kunna påverka varandra och en lösning för att minska inaktiva elever kan vara bättre utbildningar för lärare. Anledningen till att lärare har en viktig position beror på att de tydligen kan påverka de flesta faktorer genom sitt agerande. Lärare med en ökad kunskap och medvetenheten om hur deras undervisning påverkar omgivningen kan därför ge positiv effekt när det gäller elevernas motivation och deltagande inom skolidrotten.
|
Page generated in 0.0399 seconds