<p>This thesis is an ethnographic study in which seven Swedish children from different social and cultural environments were followed over three years. The study began when the children were four years old. </p><p>The main aim of this thesis is to investigate through what social and cul-tural practices seven children meet literacy events in their families. A second aim is to track informal and everyday literacy events which the children take part in or practice on their own. A further aim is to study the transition be-tween home, preschool, preschool class and primary school in order to de-termine to what extent and in what ways the children are allowed to use their previous experience with and knowledge of literacy.</p><p>The results show that the children are socialised in practices rich in liter-acy events via their culture, traditions, language and religion. The children practise reading and writing in a number of contexts. This occurs long before the pupils have been exposed to formal education. </p><p>In the work on this study, it has also become clear that the seven children, regardless of their cultural, language or socioeconomic background, share experiences and knowledge relating to popular culture and the media. The children have a common understanding of texts in the form of words, names, images and icons. The value of this knowledge and experience is often as-signed by the children themselves in their contact with other children. </p><p>The seven children, in this study, come to preschool and primary school with a wealth of experience in literacies from their family lives. Some chil-dren are allowed to bring their experience to the classroom. For them, there is continuity between literacy practices at home and at school. Others are forced to leave their experience outside the classroom. What is common to all children is that their knowledge about literacy related to popular culture and the media has a low cultural value in instructional settings. </p>

Thesis (Ph.D. (English)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2008.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Capoeira är en brasiliansk kampsport som kombinerar dans, kamp, musik och akrobatik. I Sverige har sporten funnits sedan slutet av 80-talet.</p><p><em><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p></em></p><p>Syftet är att få ökad kunskap om capoeirister inom tre capoeiraföreningar i Sverige. Följande frågeställningar används för att svara på syftet:</p><p>1. Vilka är de aktiva i de utvalda capoeira föreningarna?</p><p>2. Varför har de valt att träna capoeira?</p><p>3. Vad har de för synpunkter på verksamheten i sin förening?</p><p><em><p><strong>Metod</strong></p></em></p><p>Det empiriska materialet samlades in genom en enkätundersökning. För att stärka dess reliabilitet och validitet standardiserades enkäten, testades i pilotgrupp  och korrigerades där efter. Tre capoeiraföreningar valdes ut, varav en skickade sina enkätsvar medan utövarna i de andra två föreningarna fyllde i enkäterna på  plats efter en capoeiraträning. Sammanlagt finns 33 capoeiristers svar med i undersökning. All data behandlades i statistikprogrammet <em>SPSS</em>.</p><p><em><p><strong>Resultat</strong></p></em></p><p>Utövarna i föreningarna har en medelålder på ca 25, 12 kvinnor och 21 män. En tredjedel av de aktiva är födda i ett annat land. De flesta började träna för att de ansåg att det var vackert, coolt, annorlunda och snygg akrobatik, anledningen till att de vill fortsätta är att det är en allsidig, rolig och social idrott. Vad gäller  verksamheten i föreningen är inte medlemmarna alltför insatta, dock umgås de relativt ofta utanför träningen och har många sociala kontakter inom capoeiran.</p><p><em><p><strong>Slutsats</strong></p></em></p><p>Av resultatet går inte att generalisera hur en capoeirist ser ut i Sverige, men det visar vad som kännetecknar dem inom de tre utvalda capoeiraföreningarna. Syftet var att öka kunskapen kring capoeira i Sverige. Denna undersökning kan till viss del hjälpa till att forma en korrekt bild av vad capoeira är och visa på hur capoeirister kan se ut i en förening i Sverige.</p><p> </p>

Mitt examensarbete handlar om arbetssättet ”eget arbete” som bland annat växt fram de senare åren som en lösning på hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer på två olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lärare. Jag har velat undersöka hur lärare beskriver arbetssättet på de två skolorna, lärares syn på sin roll som lärare under eget arbete och undersöka lärares syn på vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssättet. I analysen av de två skolornas arbetssätt har jag använt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik. Jag kom fram till att arbetssätten på båda skolorna har mycket av den osynliga pedagogiken, medan pedagogiken tycks vara aningen mer synlig på friskolan. Lärarnas beskrivning av sin roll under eget arbete är att de i huvudsak fungerar som ett stöd för eleven och som handledare. Detta svar fick jag på båda skolorna. Fördelen med eget arbete, enligt lärarna, är främst att eleverna kan arbeta i sin egen takt och behöver inte invänta varandra. Läraren kan alltså hantera spridningen mellan snabba och långsamma elever under eget arbete. Detta har många gånger varit ett problem i den traditionella undervisningen. En av svagheterna i arbetssättet, som båda skolornas lärare nämner, är att alla elever inte klarar av att strukturera sitt arbete på egen hand. Kanske är det så att dessa elever fungerar bättre med en synlig pedagogik.

Studien handlar om lärares syn på ämnesintegrering och hur den bedrivs på en skola med ämnesintegrering som profil i Stockholm. Intervjuade lärares förståelse av ämnesintegrering och en individualiserad undervisning analyseras utifrån Basil Bernsteins begrepp klassifikation och inramning, ramfaktorteorins begrepp lotsning, begreppet skolkod, samt med hjälp av Bourdieus sociologiska begrepp habitus.

Background: Over the past few years Swedish fashion has expanded and gained attention, both in Sweden and abroad. Every year fashion weeks take place around the world with the purpose of showcasing fashion designers new collections for the up-coming season. Fashion week in Sweden is arranged in Stockholm four times a year in the end of January, in February, in the turn of June and July and in August. The different occasions have different activities and focus. The main focus of January and June/July are fashion shows and the main focus of February and August are trade fairs for buyers and wholesalers. The fashion shows and trade fairs are closed to the public, but other fashion events directed to the public takes place during these weeks. Seeing as many stakeholders are involved in fashion week they all have some kind of relationship to one another. This makes fashion week in Stockholm an interesting case to study and analyze from a sociological theoretical approach.

I den här uppsatsen har vi studerat hur en film aktiverar människors sociala och kulturella positioner. Vi visade filmen Crash för åtta komvuxelever, vilket följdes av en kvalitativ intervju med dem. Eleverna fick svara på frågor om sin egen bakgrund, filmens budskap och rollfigurer, hur de uppfattade filmen och den föreslagna verkligheten i filmen, samt frågor kring sin egen framtid. Informanternas svar har hjälpt oss att synliggöra hur det görs över- och underordningar i filmen. Med hjälp av vår bakgrund och analytiska verktyg har vi interagerat med våra informanter och de har bidragit med perspektiv som vi aldrig hade kunnat se med tillämpning av enbart teorier. Något som blev framträdande var att de applicerade problematiken som den amerikansktillverkade filmen tar upp, på ett svenskt samhälle. Vi kom fram till att filmen som populärkulturellt medel hjälper till att reproducera gamla maktordningar och fördomar. Trots att detta inte var filmskaparens intention, blir det här till fördomar och stereotypa föreställningar om att det finns rasskillnader. Med den här studien har vi synliggjort att filmen medverkar till att reproducera maktordningar. Film och dess folkliga inflytande, skulle kunna bli ett redskap för nytänkande runt klass, kön och etnicitet med mera.

Hiphop och Rap är en kultur med stark genomslagskraft över hela världen och även bland ungdomar i Sverige.  Syftet med detta examensarbete är att, genom kvalitativa forskningsintervjuer med fem stycken respondenter, undersöka hur ungdomarna som ägnar sig åt Rap i sitt musikskapande kan skildra sin omvärld samt att undersöka hur de beskriver att deras skildringar behandlas i skolan. För att operationalisera syftet valde jag att ha en grupp högstadie- och gymnasieelever som ägnar sig åt Rap som undersökningspersoner. Resultatet visar på att ungdomarna via sitt musikskapande skildrar en ambivalent inställning till det egna bostadsområdet, där interaktioner med polisen, droger och våldsamheter kan vara en del av vardagen. Samtidigt skildras även förorten som en kärleksfull plats där barndomsminnen och de närmaste vännerna även beskrivs. Återkommande teman i respondenternas musikskapande är genomgående livet i förorten.  Vidare visar resultatet att uppfattningen om hur skolan behandlar den värld som skildras genom musiken skiljer sig mellan respondenterna beroende på vilket stadie de studerar vid.  Slutsatserna visar på att olika socialisations processer spelar en stor roll i valen av teman hos respondenterna. Samt att högstadieskolorna på ett mer användbart sätt behandlar den omvärld som respondenterna skildrar i sin musik. / Hip Hop and Rap is a culture with a strong appeal worldwide and also among young people in Sweden. The purpose of this thesis is that, through qualitative research interviews with five respondents, to examine how young people that are engaged in the RAP in its music creation can depict the world around them and to examine how they describe their depictions are treated in school. To meet the purpose of this essay, I chose to have a group of junior high school students and high school students that are engaged in RAP as study subjects. The results show that the respondent through their music creation depicts an ambivalent attitude towards their own neighborhood, where interactions with police, drugs and violence can be a part of everyday life. At the same time also depicted suburbia as a loving place where childhood memories and closest friends are also described. Recurring themes in respondents' music-making is consistently the life in the suburbs. Furthermore, the results show that the perception of how the school treats the world as depicted through the music is different between respondents depending on which stage they are studying at. The findings suggest that different socialization processes play a major role in the choice of themes among respondents. And that secondary schools in a more useful way deals with the outside world as respondents depict in their music.

Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på distans. Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus. För att uppfylla undersökningens syfte har jag valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med tre mammor till barn som går de tidigare åren i grundskolan. I berättelserna framgår det att mammorna har det övergripande ansvaret för barnens fostran och utbildning vilket därmed liknar de resultat som tidigare internationell forskning visat på. Mammornas berättelser skiljer sig åt sinsemellan gällande hur ansvaret för barnens fostran och utbildning fördelas mellan föräldrarna. Jag har funnit fyra aspekter som framträder lite tydligare i kvinnornas berättelser som antingen förenar kvinnorna eller skiljer dem åt. Dessa är mammornas utbildningsnivå i relation till ansvarsfördelning mellan föräldrarna, engagemang i barnens fritidsaktiviteter, tillgång på ”ledig” tid samt mammor som informationslänk. Mammornas handlande syftar främst till ett bevarande av genushabitus men i vissa avseenden även till ett utmanande av genushabitus.

Syftet med undersökningen är att se om idrottslärares tidigare erfarenheter av friluftsliv, både under uppväxten och för närvarande påverkar i vilken omfattning man utövar området inom idrott och hälsa, samt vad man har för förhållningssätt till friluftsliv. En kvalitativ metod har använts för att besvara frågeställningarna och en fenomenografisk ansats har tillämpas vid analysen av materialet. Alla idrottslärare instämmer med att det påverkar vad man har för tidigare erfarenheter av friluftsliv till hur man förhåller sig till det berörda området. Men detta leder i sin tur inte till att friluftslivsundervisningen förekommer i en större omfattning och orsaker till detta ligger främst i de problem som rör lektionstid, pengar, närhet till naturen och definition i kursplanen.