Bakgrund: Personer med psykisk ohälsa har en ökad risk för metabola sjukdomar till följd aven ohälsosam livsstil. Ett sätt att motverka dessa risker är genom fysisk aktivitet. Det är därförangeläget att undersöka vilket vetenskapligt stöd som finns för hur fysisk aktivitet kan stärkapatienters hälsa inom psykiatrisk slutenvård. Syfte: Studiens syfte var att undersöka förutsättningar och metoder för, samt hälsoeffekter av,egenvård i form av fysisk aktivitet för patienter inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvantitativ ansats där 13 vetenskapligaoriginalartiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Fem övergripande teman identifierades, Motivation, Stöd, hjälp och råd,Utbildning, Fysiska hälsoeffekter samt Psykologiska hälsoeffekter. Resultatet pekar på mångasomatiska och psykiska fördelar med regelbunden fysisk aktivitet hos patienterna samt attriskfaktorer för metabola sjukdomar minskades. Depressiva och positiva psykotiska symptomminskades. Patienter som var generellt mer fysiskt aktiva vårdades mindre tid i slutenvårdenjämfört med dem som inte var fysiskt aktiva. Slutsats: Fysisk aktivitet har potential att komma till stor nytta för patienterna och det går attstärka deras hälsa på flera olika sätt med hjälp av fysisk aktivitet. / Background: People with mental illness have an increased risk of metabolic diseases as a result of an unhealthy lifestyle. One way to counteract these risks is through physical activity. It is therefore important to investigate what scientific support there is for how physical activity can strengthen patients' health in psychiatric inpatient care. Aim: The aim of the study was to investigate the conditions and methods for, and health effects of, self-care in the form of physical activity for patients in psychiatric inpatient care. Method: The study is a literature review with a quantitative approach where 13 scientific original articles were reviewed and compiled. Results: Five overall themes were identified, Motivation, Support, help and advice, Education, Physical effects and Psychological effects. The results point to many somatic and psychological benefits of regular physical activity in patients and that risk factors for metabolic diseases were reduced. Depressive and positive psychotic symptoms were reduced. Patients who were generally more physically active spent less time in inpatient care compared with those who were not physically active. Conclusion: Physical activity has the potential to be of great benefit to patients and it is possible to strengthen their health in several different ways with the help of physical activity.

Background: According to Grawe’s psychological therapy approach, conflict reduction can be expected not only in psychodynamic, but also in cognitive-behavioral therapy (CBT). This was tested in an effectiveness study. Changes in cognitive conflicts, along with those of symptom severity and well-being were analyzed during alcohol inpatient treatment. Methods: Four times during treatment, groups of patients receiving psychodynamic therapy (n = 45 patients) or CBT (n = 49 patients) were measured and compared. Lauterbach’s Online Conflict Test was used to measure conflict. Symptom severity and well-being were measured using questionnaires. Results: Results showed significant conflict decrease in both groups with a tendency towards faster reduction under CBT. There was also significant change in symptom severity and well-being in both groups with no difference regarding reduction gradient. Moreover, patients in the psychodynamic treatment group exhibited lower symptom scores at treatment begin which may be a consequence of clinical group assignment. Conclusions: In general, the findings confirmed Grawe’s theoretical assumptions. Generalizability to other diagnostic groups and other clinical settings remains to be tested. / Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich.

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner (VRI), är ett hot mot folkhälsan på nationell och global nivå på grund av den belastning de anbringar drabbade patienter, anhöriga, sjukvårdssystemens samtliga delar samt späder på utvecklingen av antimikrobiell resistens genom att ofta behöva behandlas med antibiotika. VRI förebyggs genom vårdhygieniska hänsyn på vårdens samtliga beslutsfattande och utförande nivåer, samt genom att patienter och närstående möjliggörs medverkan. Patientmedverkan i att förebygga VRI är ett underanvänt och understuderat område där sjuksköterskor, i sin expertisroll inom omvårdnad i partnerskap med patienten, har möjlighet att spela en framträdande roll. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors attityder till patientmedverkan i att förebygga VRI. Metod: Datainsamling skedde genom semistrukturerade individuella intervjuer med åtta sjuksköterskor i somatisk slutenvård. Analysmetod var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Elva underkategorier, tre kategorier och ett övergripande tema framkom. Kategorierna var ”Positivt med patientmedverkan”, ”Vården behöver bjuda upp” och ”Patienten behöver med på banan”. Det övergripande temat var ”Viktigt område, beroende av partnerskapet mellan vårdgivare och patient, i behov av utveckling och konkretisering”. Slutsats: Sjuksköterskors attityder till patientmedverkan i att förebygga VRI inbegriper att VRI representerar ett reellt, närvarande hälsohot som tas på största allvar. Patientens medverkan i att förebygga VRI upplevdes som ett positivt och potentiellt vinstgivande fenomen, beroende av partnerskapet mellan vårdgivare och patient. Området är i behov av att uppmärksammas, konkretiseras och utvecklas för att kunna vara en självklar del i personcentrerad och jämlik hälso- och sjukvård. / Introduction: Healthcare associated infections (HAI), are a threat to public health, both nationally and globally, due to the burden of affected patients, relatives, various parts of the healthcare system and the increasing effect it has on antimicrobial resistance, as HAI often require antibiotic treatment. HAIs are prevented by infection-prevention and control on all levels of the healthcare system including participating patients and relatives. Patient-participation in the prevention of HAI is an underused and underexplored area, where registered nurses can play a vital role as an expert in nursing care in so called partnership with the patient. Aim: The aim was to explore attitudes among nurses towards patient-participation in the prevention of HAI. Methods: Data collection was made by semistructured individual interviews with eight registered nurses, working in hospital inpatient care. The method for analysis was qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Eleven subcategories, three categories and one all-embracing theme emerged. The categories were ”Patient-participation is positive”, ”The healthcare-system needs to invite patients” and ”Patients needs to come onboard”. The theme was ”Important topic, depending on the partnership caregiver-patient, in need of development and to be concretizised.” Conclusion: The attitudes among nurses towards patient-participation in preventing HAI includes that HAI represents a serious, real and present health-threath. Patient-participation in the prevention of HAI was perceived as a positive and potentially gainful phenomenon, depending on the caregiver-patient partnership. The topic needs to be noticed, concretized and elaborated in order to become a self-evident part of a person-centered, equal healthcare.

No description available.

No description available.

No description available.

The aim of this qualitative study was to explore hospital-counselors view on collaboration in thedischarge-process from inpatient psychiatric care regarding individuals with comorbidity in form ofserious mental illness and substance abuse. Six hospital-counselors from different psychiatric in-patient wards in Stockholms county participated in the study. All participants had a degree in socialwork and five of them had earlier experience working in the municipality as social workers. Theresearch process was conducted using qualitative interviews, further applying a systemic view oncollaboration which consisted of three levels: structural-, organizational- and individual, which wasbased on the core concepts of integrated care and person-centered care. The results showed that thehospital-counselors acted as a “link” between the health care, municipality, and patient duringcollaboration. Collaboration itself was described as a process involving different actors andorganizations within the two main principal sectors. The complexity of the differences in economicinterests, view on support needs and responsibilities regarding treatment and further care seemed to becentral aspects influencing collaboration. Although the results largely confirm previous research, it hasbrought attention to specific claims on what facilitates collaboration and what undermines it.

Socialtjänsten är en kommunal verksamhet som har ansvar att tillhandhålla sociala tjänster för barn och unga. Barn- och ungdomspsykiatrin är en del av hälso- och sjukvården som är organiserad på regional nivå. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur samverkan fungerar mellan BUP heldygnsvård och socialtjänsten när en ungdom är inskriven inom heldygnsvården. Studien baseras på åtta kvalitativa intervjuer med professionella inom både BUP:s heldygnsvård och socialtjänsten. Vi använde oss av en semistrukturerad intervjuguide där materialet analyserades utifrån tematisk analys. Med utgångspunkt från samverkansteori och gräsrotsbyråkrati kunde vi sedan fördjupa vår analys utifrån resultaten. Studien visar på att samverkan generellt sett är relativt god, där båda professionerna fokuserade på barnets bästa. Framgångsfaktorer inkluderar vilja till samarbete, kontinuerlig kommunikation och gemensamma möten. Hinder för samverkan inkluderar tidsbrist och brist på effektiva system för informationsöverföring. För att förbättra samverkan i framtiden efterlyser respondenterna bättre system för informationsöverföring och mer kontinuerliga möten. Tydligare riktlinjer och ökade resurser kan också underlätta samarbetet. Genom att BUP:s kuratorer ökar sin förståelse för socialtjänstens arbete och kommunicerar mer effektivt, kan en mer integrerad och effektiv vårdmodell utvecklas, vilket skulle gynna både ungdomar och deras familjer. / The social services are a municipal organization responsible for providing social services for children and young people. Child and Adolescent Psychiatry (BUP) is part of the healthcare system, organized at the regional level. The purpose of this thesis has been to investigate how collaboration functions between BUP inpatient care and social services when a young person is admitted to inpatient care. The study is based on eight qualitative interviews with professionals from both BUP inpatient care and social services. We used a semi-structured interview guide, and the material was analyzed using thematic analysis. Based on collaboration theory and street-level bureaucracy, we were able to deepen our analysis of the results. The study shows that collaboration is generally relatively good, with both professions focusing on the best interests of the child. Success factors include the willingness to cooperate, continuous communication, and joint meetings. Barriers to collaboration include time constraints and a lack of effective systems for information transfer. To improve collaboration in the future, respondents call for better systems for information transfer and more continuous meetings. Clearer guidelines and increased resources can also facilitate cooperation. By BUP counselors increasing their understanding of social services' work and communicating more effectively, a more integrated and efficient care model can be developed, which would benefit both young people and their families.

Background: Forensic psychiatric care means restricted freedom during a long period of care. The restriction leads among other things to a loss of independent decision-making in relation to physical health in terms of time outdoors, diet and exercise. Previous research highlights how deteriorating physical health seems to go hand in hand with mental illness. In addition, nurses experience health promoting and disease prevention work within forensic psychiatric inpatient care as a challenge. Aim: To describe patients' experiences of maintaining physical health in forensic psychiatric inpatient care. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with ten patients from two forensic psychiatric clinics in central Sweden. Data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The patients' experiences are illuminated through four categories: to feel restricted, to be able to adapt to a new situation, to utilize healthcare resources and to have access to support which were further clarified by six subcategories. This led to the overarching theme of reclaiming physical health through support and adaptation in a new environment. Conclusions: The person-centered approach needs to be given even greater space within forensic psychiatric inpatient care. Consequently, nurses need to take advantage of patients' experiences to a greater extent in order to, along with the patient, find the way forward in the maintenance of physical health during the period of care. Keywords: Forensic psychiatric inpatient care, patients' experiences, physical health, qualitative content analysis, semi-structured interviews, Tidal model

Studiens syfte är att undersöka vad andra vårdande legitimerade sjukvårdsprofessioner har för synsätt på kuratorers psykosociala arbetsmiljö inom akutvården i Västerbotten. I magisteruppsatsen har sex semistrukturerade digitala intervjuer genomförts med ett fenomenologiskt tillvägagångssätt. De professioner som intervjuats är: arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, logoped, läkare och sjuksköterska. Resultatet av studien visar att rollen som hälso- och sjukvårdskurator är diffus men har en avlastande funktion för andra professioner. Kuratorerna i sjukvården är oersättliga i vissa arbetsmoment som andra professioner inte behärskar, men i andra arbetsmoment är kuratorn utbytbar och reviret därmed oklart. Resultatet visar även att legitimationen är efterlängtad av andra professioner och stärker patientsäkerheten. Det som är viktigt i den psykosociala arbetsmiljön är samarbete, känslan av delaktighet och teamets sammanhållning. Andra professioners förväntningar och synsätt påverkar kuratorns psykosociala arbetsmiljö. Slutsatserna är att mer forskning behövs om den nya legitimerade yrkesgruppen hälso- och sjukvårdskuratorers psykosociala arbetsmiljö, roll och funktion i den moderna sjukvården. Det finns kunskapsluckor och behov av att uppdatera och tydliggöra kuratorns rollbeskrivning. / The purpose of the master thesis is to investigate other healthcare professionals' views on medical healthcare counselors (social workers) in an emergency care setting in Västerbotten, Sweden. In order to try and answer the purpose of the study six semi structured digital interviews were conducted. The included medical professions in our study were: Vocational therapist, physiotherapist, speech-language pathologist, dietitian, physician/doctor and nurse. The result of the study shows that the role as a social worker in a medical setting is difficult to define but is helpful for the other professional team-members. The healthcare counselors are irreplaceable in certain aspects, but some tasks are easily replaceable by others which makes the territory difficult to define. The results also show that the certification is long-awaited by other professions and strengthens patient's safety. What is important in the medical social work environment is cooperation, the feeling of participation and team cohesion. The expectations and views of other professions affect the healthcare counselors' psychosocial working conditions. The conclusions are that more research is needed on the psychosocial environment, role and function of the new licensed group of medical social workers in modern healthcare. There are knowledge gaps and a need to update and clearly define the role description.