Begreppen upprorsbekämpning eller counterinsurgency (COIN) ochstabiliseringsoperationer utgör ett debatterat ämne i den dagsaktuella militärteorin. Bådabegreppen förefaller användas för en och samma typ av operation. Erfarenheter från Irakoch Afghanistan har inneburit att USA utvecklat en specifik doktrin för counterinsurgency(FM 3-24) respektive stability operations (FM 3-07). Detta indikerar att det föreligger enskillnad i de två begreppen.Syftet med uppsatsen är att undersöka och definiera skillnader i begreppen COIN(upprorsbekämpning) och stabiliseringsoperationer. Medlet för att nå syftet utgörs av enjämförande studie av amerikanska doktriner. Doktrinerna har analyserats med utgångspunkt iett hermeneutiskt förhållningssätt. Kriterierna synen på motståndaren, mål och syfte, medelsamt metoder har nyttjats som analysverktyg för att hantera empirin.Analysen har visat att stabiliseringsoperationer utgår från ett strategiskt perspektiv emedanupprorsbekämpning utgår från ett taktiskt perspektiv. De olika typerna av operationer är inteömsesidigt uteslutande och delar förhållningssätt till principiella metoder. Detaljer avseendeskillnader framgår av genomförd analys av empirin samt redovisade slutsatser. / The concept of counterinsurgency and stability operations are two forms of operations, whichare often referred to in military discussions today. Both of these concepts appear to be usedfor the same type of operation or conflict. The implications of the war in Iraq and Afghanistanhave led USA to develop a specific doctrine for Counterinsurgency (FM 3-24) as well as forStability operations (FM 3-07). This indicates that there is a difference in the two concepts.The main purpose of this research is to examine and define the differences between theconcepts of counterinsurgency and stability operations. This has been accomplished byexamining and comparing American doctrines. The doctrines have been analyzed from ahermeneutist point of view. The criteria’s conception of an opponent, end-state and purpose,means and methods together with the tactical and strategic levels of war have been used as ananalytic tool.The study shows that stability operations mainly address a conflict from a strategic point ofview, while counterinsurgency address it from the tactical level. The two types of operationsare not mutually exclusive and address the main part of the same concepts of method. Detailsconcerning differences are presented in the conclusions deducted from the analysis. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

Försvarsmakter genomgår en transformerning som en följd av omvärldsutvecklingen. Dessutomhar EU ambitioner att spela en större och aktivare roll. Transformeringen innebär en utvecklingmot att delta i snabba och kortsiktiga operationer. Detta innebär förmåga till expeditionäraoperationer och snabbinsatser vilket ställer många krav, ett av dem är inom logistikens område.En fungerande logistik är en förutsättning.Syftet är att undersöka vilka kriterier som krävs för att genomföra expeditionära operationer ochsnabbinsatser med fokus på logistik.Uppsatsen är en beskrivande studie bestående av en kvalitativ textanalys av begreppenexpeditionära operationer, snabbinsatser och logistik med framtagande av kriterier, samt enkvalitativ textanalys av två fallstudier, brittiska Operation Palliser i maj 2000 och det svenskadeltagandet i Tchad-insatsen 2008, följt av en analys där kriterierna operationaliseras påfallstudierna.Resultatet definierar ett antal kriterier samt anger ett antal slutsatser som måste uppfyllasavseende innehåll och åtgärder för att förmågan till expeditionära operationer, snabbinsatser ochlogistik ska vara möjlig. Slutsatserna är bland annat att kunna lämna sitt område, disponerandetav tiden samt att logistiken måste vara med från början med en gemensam logistik. / Armed Forces are going through a transformation as a consequence of the development in theworld. In Addition the European Union has ambitions. The transformation means to deploy unitsand resources, in addition this should happen quickly and in short-term operations. This meanhaving the capability in expeditionary operations, rapid reaction operations and putting highdemands in different areas, one is in the logistical area. A working logistic is a pre-requisite.The aim of this thesis is to examine which criteria are needed to accomplish expeditionaryoperations, rapid reaction operations with a focus on logistics.The thesis is a descriptive study consisting of a qualitative text-analysis of expeditionaryoperations, rapid reaction operations and logistics with development of criteria. It’s also aqualitative text-analysis of two case-studies, the British Operation Palliser in May 2000 and theSwedish participation in EUFOR/ Chad 2008. An analysis follows in where the criteria havebeen operational in the case-studies.The result of the study draw a number of criteria and conclusions that must be fulfilled in relationto substance and measures before the capability exists carry out expeditionary operations, rapidreaction operations and logistics. The conclusions are among others the capability to leavenational areas / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

Sedan mitten på 1990-talet finns en uttalad politisk vilja att Sverige skall delta i internationellamilitära insatser i en större omfattning än tidigare. Ambitionsökning kommer att ske i en miljö därhoten globaliseras och insatserna blir mer komplexa samtidigt som det militära engagemangetskall öka så att en dubblering av utlandsstyrkans förmåga åstadkoms. Under de senaste 25 åren harde konflikter och krig som definieras som inomstatliga, lågintensiva och asymmetriska samtbedrivs med okonventionella metoder kommit att betraktas som normgivande av flertaletbetraktare. De krig som vi ser idag innehåller nya inslag avseende aktörer, drivkrafter ochmoraliska/etiska samt juridiska betingelser för våldsutövningen vilket även återspeglas i deinternationella insatser som genomförs i syfte att hantera dem. Det politiska och reella priset fördeltagande i dessa insatser har konstant ökat. Detta förhållande genererar nya utmaningar ochställer andra krav på de aktörer som överväger att använda det militära maktmedlet för att skapafred och säkerhet i den nu rådande världsordningen.Syftet med denna uppsats, som är en kvalitativ innehållsanalys, är att bedöma medvetenheten omde strategiska risker och sårbarheter som uppkommer vid användandet av det svenska militäramaktmedlet i dagens konflikter. Resultatet av analysen visar att Sverige riskerar att bli strategisktsårbart i och med den begränsade medvetenheten om de strategiska riskerna uppkomna av denökade ambitionen att använda det militära maktmedlet för internationella insatser i dagens krig, isynnerhet avseende storskaliga förluster. / Since the mid-90’s there is a pronounced political will that Sweden is to participate ininternational military missions to a larger extent than previously. This increased ambition willtake place in an environment where the threats are becoming globalized and the operations morecomplex simultaneously as the military engagement is to increase in order to double the ability ofthe expeditionary force. In the past 25 years, the number of conflicts and wars defined as intrastate,low-intensity, asymmetrical and fought using unconventional methods are being seen as thenorm by most observers. The wars of today contain new elements regarding actors, motive forcesand moral/ethic as well as legal prerequisites for the use of force, a fact also reflected in theinternational missions that are being conducted in order to manage them. The political and realcost of participation in these missions has increased constantly. These circumstances generate newchallenges and impose different demands on the actors who contemplate the use of force with theaim to establish peace and security in the present world order.The purpose of this thesis, which is an analysis of content, is to estimate the awareness of thestrategic risks and vulnerabilities resulting from the Swedish use of military force in today’sconflicts. The result of the analysis shows that Sweden is running the risk of becomingstrategically vulnerable due to the limited awareness of the strategic risks resulting from theincreased ambition for the use of military means in international missions in today’s wars,especially regarding large-scale casualties. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

Genom Försvarsmaktens doktrin och dess innehåll, tar Försvarsmaktens verksamhet från och mednu en tydligare utgångspunkt i militärvetenskapen. Doktrinens innehåll bygger på teorier ommedel och metoder för krigföring från krigsvetare (militärteorier) som sträcker sig kontextuelltöver en tidsmässigt lång period. Jämförelsen har studerat hur doktrinen på motsvarande sätt (sommed medel och metoder) tagit till sig synen på den militära chefens egenskaper och karaktär hosdessa krigsvetare.Krigsvetare har de facto påverkat doktrinens innehåll avseende medel och metoder för krigföring.Jämförelsen visar att inbäddat bakom de förmågor om egenskaper och karaktär hos chefen somdoktrinen uttrycker, finns spårbarheten till krigsvetares syn om egenskaper och karaktär hoschefen.Först vid en djupare analys och diskussion om jämförelsens resultat uppstår skillnader. Närverklighet avseende utbildning, övning och träning inom Försvarsmakten speglas i doktrinensinnehåll, och genomlyses av krigsvetares och militära tänkares syn om egenskaper och karaktär,då uppstår skillnader. / Through the Swedish Armed Forces’ doctrine and its content, the activities of the Swedish defensefrom now on take a starting point by referring to military science and theories. The doctrine isbased on science by military theorists about what are the means and the procedures for conductingwar. Those military theorists covering a span from contexts during a long historical period. Thiswork has studied whether the doctrine on the same deep and interest (as with the means andprocedures for conducting war) emphasizes the necessary characteristics and mentality needed ona military commander, expressed by the one and same group of military theorists.War scientists obviously have affected the doctrine’s content regarding means and procedures forconducting war. The comparison shows in the end that behind the capacities concerning necessarycharacteristics and mentality as war scientists express in today’s doctrine, there is a link also towhat war-scientists states about necessary characteristics and mentality needed on a militarycommander.After a final and deeper analyzes and discussion about the achievements in this study, differencesoccurs. These differences occur, when the reality within the Swedish Armed Forces is mirroredwith the content of the doctrine and its means, and above that, when further analyzes are made byassistance from theories expressed by military thinkers. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

Stater är de enda legitima enskilda aktörerna i det internationella systemet. Varje enskild statsträvar alltid att främja sina egna säkerhetsintressen liksom handelspolitiska och kulturellaintressen och staten gör detta genom olika medel som t.ex. diplomati och ekonomi för att baranämna några. Men utöver dessa medel har staten alltid haft förmågan att utöva våldsmakt bådemot andra stater och sina egna invånare. Våldsutövandet har också varit grunden för den modernastaten. Krigföring och våldsutövande har i sin tur givit upphov till en komplex byråkrati,skatteväsende och centralstyre i syfte att effektivare uppnå dessa strävanden. En annan aspekt avstaten har varit dess ständiga strävan att forma allianser i syfte att förbättra sitt säkerhetspolitiskaläge.Estland är en småstat som förväntas uppträda som fullvärdig stat och som sådan har Estland enFörsvarsmakt. Närheten till Ryssland gör att Estland använder stora resurser för att bygga upp sinFörsvarsmakt. En satsning som efter NATO medlemskapet har ifrågasatts av vissa politiker. Detsistnämnda har givit upphov till frågan om varför Estland har en Försvarsmakt. Är det enbart föratt försvara landet mot yttre motståndare eller finns det fler anledningar?Det primära syftet med uppsatsen är att pröva om Charles Tillys statsformeringsteori ocksåstämmer på Estland. Tilly presenterar ett antal faktorer som anses ligga till grund för behovet avförsvarsmakter. Alltså studerar jag om staten Estlands motiveringar för behovet av enförsvarsmakt överensstämmer med Tillys teori. Utöver detta finns ett underordnat syfte sominnebär att diskutera Estlands motiveringar i anslutning till en av dessa faktorer i en större kontext. / States are the only legitimate actors in the international system and are always expected to protecttheir own security, trade, and even cultural interests. They do this through diplomacy andeconomy, just to name some of the tools. However, beyond that, the states have always had theability to exercise violence not only towards other states but, their own population as well.Exercising violence has been a cornerstone of the modern state. The exercising of violence has inturn given rise to a complex bureaucracy, taxation systems and centralisation of power in order toachieve a higher degree of efficiency. Another aspect of the state has always been its endeavourto form alliances with the purpose of improving its security situation.Estonia is a small state, which nevertheless is expected to act as one, and as other states, it has itsdefence forces. The proximity to Russia forces Estonia to use large resources for building-up itsdefence. An effort which has been questioned by certain politicians after Estonia became amember of NATO. The latter has led me to ask, why does Estonia have its own defence forces? Isit only to defend the state against foreign enemies or are there other reasons?The main purpose of this thesis is to test Charles Tilly’s theory about state formation and if it isapplicable to Estonia. Therefore, I will examine if the Estonian state reasoning about theexistence of defence forces corresponds to Charles Tilly’s theoretical model about stateformation. In addition, the purpose of this thesis is to discuss certain aspects of the model andthereby put Estonia into a larger context. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

No description available.

Att använda erfarenheter, i form av principer, vid militär planering är inget nytt fenomen. SedanNapoleontiden har det vuxit fram riktlinjer för militär planering och genomförande i form avKrigföringens grundprinciper och principer för att skapa en framgångsrik logistik. Exempel påprinciper och hur de ska tolkas finns i de flesta av världens försvarsmakters doktriner.Syftet med uppsatsen är att ge exempel på hur principer för logistik kan användas för att reflekteraöver de logistiska utmaningar, som en befälhavare eller stabsofficer ställs inför vid en militärplanering.Som empiri, för att värdera principerna mot, har Falklandkriget 1982 och Gulfkriget 1991, med ettbrittiskt/amerikansk perspektiv använts. De är båda konventionella krig med ett tydligt militärtslutmål, men har väldigt olika förutsättningar för logistiken i både en tid-, rum- ochstyrkejämförelse.Uppsatsen använder abduktion som metod. Fem principer för logistik bildar hypoteser förframgång som ställs mot empirin, i form av de två krigen. Krigen ställs mot varandra, medprinciperna som analysverktyg, och komparationens likheter och skillnader gör det möjligt attvärdera och dra slutsatser av principernas innebörd.Resultatet visar att principerna har ett värde och analysen ger vid handen ett flertal slutsatser somkan användas vid militär planering. Principerna ska inte ses som ett krav som måste uppnås för attnå framgång, utan som stöd och riktlinjer för att ta tillvara beprövad erfarenhet. / Using experience, in the form of principles, in military planning is not a new phenomenon. SinceNapoleon there has been development of guidelines for military planning and execution in theform of Principles of War and principles for creating successful logistics. Examples of principlescan be found in most of the world’s defense forces’ doctrines.The overall aim of the thesis is to give examples of how to use principles for logistics to reflecton the logistic challenges you face, as a commander or a staff officer, in military planning.The empirical material used to test the principles against are the Falkland War and the Gulf War,from a British/American perspective. They are both conventional wars with a clear military endstate, but differ a lot in the logistic requirements, both in a time-, space- and forces comparison.The thesis uses the method of abduction. Five principles of logistics make five hypotheses forsuccess that are contrasted with the empirical evidence, in the form of the two wars. The wars arecompared to each other, with the principles as analytic tools, and the similarity and thedifferences in the comparison make it possible to draw conclusions about the principles’ content.The result shows that the principles have value and the analysis gives a number of conclusionsthat can be used in military planning. The principles should not be seen as requirements forsuccess, but rather as a support of, and as guidelines for your planning in order to make use ofprevious experience. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

Idag är det kustnära eller det s.k. litorala området i fokus för många av världens mariner. Det finnsolika syften med att genomföra operationer i det litorala området men det huvudsakliga syftet äratt tillse att sjötransportförbindelserna som till största del sker i det litorala området fungerar.Andra syften är t.ex. att med expeditionära styrkor kunna påverka en situation på land eller somSverige operera i det litorala området i syfte att försvara sig. De uppgifter som ska lösas i detlitorala området inkluderas av begreppet Littoral Warfare, men vad betyder det för de olikanationerna?Denna uppsats jämför hur USA, Storbritannien och Sverige ser på det litorala området ochbegreppet Littoral Warfare. Undersökningen kopplas till vilka målsättningar nationerna har inomdet litorala området, vilka metoder de avser nyttja samt vilka medel som finns att tillgå för att lösauppgifter i det litorala området. Undersökningen genomförs genom att jämföra de olikanationernas doktriner för att ge ökad förståelse av begrepp som används i gemensammaoperationer och med avsikt att minska risken för missförstånd.Undersökningens resultat visar att nationerna har samma uppfattning avseende vad begreppetLittoral Warfare innebär men att uppfattningen om vilket det litorala området är skiljer sig.Målsättningarna mellan nationerna är till viss del också särskiljande då t.ex. Sverige har en merdefensiv hållning än de andra nationerna. Skillnader som framkommer avseende val av metod ärmer en resursfråga än vilka mål nationen vill uppnå i det litorala området. / Nowadays, the coastal and littoral areas are in focus for most of the navies and marines in theworld. There are a number of different purposes for a navy to conduct littoral operations. Onepurpose could be to ensure functioning sea lines of communication, which most times areestablished in this part of the sea. Another purpose could be to influence the situation ashore withan expeditionary force. Furthermore, the littoral area could be used to defend a nation, which is thecase in Sweden. Missions and tasks supposed to be conducted in the littoral areas are gatheredunder the heading of Littoral Warfare, but what does this term imply for different nations?This research compares how the US, Great Britain and Sweden views the littoral area and the termLittoral Warfare. The research is connected to what objectives these nations have in the littoralarea, what methods they intend to use and what means they have available to accomplish theirobjectives. In order to increase the knowledge for the different terms used in combined jointoperations and to minimize the risk of misunderstanding, this research is comparing the doctrinesof the nations mentioned above.The result of this comparison shows that these nations have the same general understanding of theterm, Littoral Warfare, but their notions on the actual area considered as littoral are divergent.Furthermore, there is some diversity between the nations regarding their objectives where Swedenfor instance, has a more defensive approach compared to the others. Finally, the differences thatcomes to light regarding what methods to use in the littoral area, depends on what means areavailable, more so than the objective itself. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

Centers of Gravity (CoGs) analyses deliver vital input to the operational design. However, there are a great number of theories regarding the phenomenon which can create a certain degree of confusion. The diversity in theories may lead to misdirected mental energy where the focus is to discuss theories instead of using the theories at hand efficiently. The question is if the diversity in theory is an actual problem or if it just perceived as such? This research identifies the similarities and differences in the theories of Milan Vego and Joseph Strange & Richard Iron regarding CoGs, their sub elements and methods for analysis. The impact of the differences on the practical result is then surveyed by implementing the theories on adelimitated phase of the Falklands War, in order to conclude if the differences have a decisive impact on the product of the CoG analysis. The result of this thesis indicates that the diversity in theory is a perceived problem. The identified divergence does not reflect crucially on the CoG analysis and the variation of the input provided to the operational design is minor. The CoGs and the critical vulnerabilities identified are the same or at least similar, no matter which of the two theories was used in this research. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09