Aunque en principio identificamos en el control de la imagen al cine en su ámbito propio, y el mundo real lo distinguimos en la presencia de la gente y el entorno, en nuestra experiencia con las películas, cuando las vemos y cuando las recordamos, ambos ámbitos concurren a la vez, imbricados en la imagen. La percepción de los estados de cosas que respiran en estas vistas, es a la vez percepción del cine y del mundo.  En este sentido, como afirmaba al inicio, la presencia de los individuos en la imagen cinematográfica introduce elementos y signos de los estados de cosas en los que viven, a la expresión y la significación cinematográfica.

The purpose of this thesis is to examine the outcomes of the 2011 Arab Spring from the perspective of regime types within the Middle East and North Africa. The intense year of protest that spread throughout the Arab world had disparate effects between countries which this paper investigates. Utilizing an institutional approach, I separate the Arab world into monarchic and republican systems relying on data provided by the Arab Barometer II and III. Theoretically, I suggest, and find evidence to support, that monarchies were more resistant to the Arab protests because desires for change were not as strong within these countries because of the historical arrangements within these countries.

In 2011, Statistics Austria carried out its first register-based census. Advantages of using administrative data for statistical purposes are, among others, a reduced burden for respondents and lower cost for the National Statistical Institutes (NSI). However, new challenges, like need for a new approach to the quality assessment of this kind of data arise. Therefore, Statistics Austria developed a comprehensive standardized framework to evaluate data quality for register-based statistics. In this paper, we present the basic concept of this quality framework and provide detailed results from the quality evaluation of the Austrian census of 2011. More specifically, we derive a quality measure for each census attribute from four complementary hyperdimensions. The first three of these hyperdimensions address the documentation of data, the usability of records and an external data validation. The fourth hyperdimension focuses on the quality of data imputations. The proposed framework combines these different quality-related information sources for each attribute to form an overall quality indicator. This procedure allows to track changes in quality during data processing and to compare the quality of different census generations.

Post-Apartheid South Africa has undergone an educational language policy shift from only Afrikaans and English in education to the representation of all 11 official languages: Afrikaans, English, isiZulu, isiXhosa, isiNdebele, siSwati, Sesotho, Setswana, Tshivenda and Xitsonga. The national languages policy included the Language in Education Policy (LiEP), which stipulates that learners from grades 1- 3 in all ways possible should be provided the opportunity to be taught in their home language (HL). With this change, there has been a need to increase access to African languages in education. The 2007 Status of LoLT report released by the Department of Education (DoE) revealed that since 1996 up to 65% of learners in the foundation phase are being taught in their home language. In other ways, the LiEP has been successful in bridging the gap of access to African languages in the basic education system. With that said, there has been rapid growth of interest in early childhood crosscultural literacy assessment across the globe. Internationally South Africa has participated in the Southern and Eastern Africa Consortium for Monitoring Education Quality as well as the Progress in International Reading Literacy Study studies. The design of these particular international studies meant participation in the same assessment but in different languages, calling into question the equivalence of assessments across languages. Assessing across languages should aim to encourage linguistic equivalence, functioning equivalence, cultural equivalence as well as metric equivalence. South Africa has taken part in three cycles of the Progress in International Reading Literacy (PIRLS) study. The purposes of the current study is to present secondary analysis of the prePIRLS 2011 data, to investigate any differential item functioning (DIF) of the achievement scores between English and isiXhosa. The Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) developed a framework of input, process and output for curriculum process. The framework shows the multiple facets that needs to be considered when implementing a curriculum in a country. The curriculum process framework was used as the theoretical framework for this study. The framework views curriculum success as a process of measuring how the intended curriculum (input) was implemented (process) and should be reflected in the attained curriculum (output). The adapted framework is LiEP as the attained curriculum, as learners in the prePIRLS 2011 are tested in the LoLT in Grades 1-3. Followed by the prePIRLS 2011 assessment, as the implemented curriculum testing the learners’ comprehension skills requires by grade 4 in their HL. Lastly, the attained curriculum refers the learners’ achievement scores in the prePIRLS 2011 study. A sample of 819 Grade 4 learners (539 English L1 speaking learners and 279 isiXhosa L1 speakign learners) that participated in the prePIRLS 2011 study were included in this study. These learners wrote a literary passage called The Lonely Giraffe, accompanied by 15 items. The study made use of the Rasch model to investigate any evidence of Differential Item Functioning (DIF) on the reading achievement of the learners. The findings showed that the items did not reflect an equal distribution. In addition, an item by item DIF analysis revealed discrimination on one subgroup over the other. A further investigation showed that these discriminations could be explained by means of inaccurate linguistic equivalence. The linguistic equivalence could be explained by means of mistranslation and/or dialectal differences. Subsequently, the complexities of dialects in African languages are presented by providing isiXhosa alternative translations to the items. The significance of the current study is in its potential contribution in further understanding language complexities in large-scale assessments. Additionally, in attempts to provide valid, reliable and fair assessment data across sub-groups. / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2017. / Science, Mathematics and Technology Education / Centre for Evaluation & Assessment (CEA) / MEd / Unrestricted

Syftet med denna studie är att beskriva eventuell samvariation mellan matematikbakgrunden från gymnasiet och prestationen på yrkesexamensprogram på högskolan. Denna studie har begränsats till att undersöka de studenter som genomgått något program i gymnasiesystem 2011 varefter de har påbörjat optikerprogrammet vid Linnéuniversitetet. Studien är kvantitativ och data rörande matematikbakgrunden i form av antalet lästa kurser och erhållna betygssteg i dessa, hämtades från det nationella antagningssystemet NyA medan data rörande prestationen i form av antalet avklarade högskolepoäng hämtades från det nationella studiedokumentationssystemet LADOK. Data från samtliga 49 studenter som genomgått gymnasiesystem 2011 för att sedan påbörja optikerprogrammet vid Linnéuniversitetet läsåret 2013/2014 till läsåret 2018/2019 undersöktes. För att visuellt presentera datamaterialet i studien så skapas en form av träddiagram vilket benämns matematikträd. Efter detta så görs dels en visuell analys av det matematikträd som skapats för optikerprogrammet med avseende på eventuell samvariation mellan matematikbakgrunden från gymnasiet och prestationen på högskolan. För att verifiera denna analys och få ett mått på hur stark samvariationen är så görs samma analys med statistiska metoder. Resultatet av studien visar att den del i matematikbakgrunden som visade sig ha den största samvariationen med prestationen på optikerprogrammet var betyget i den behörighetsgivande kursen i matematik vilken är Matematik 2a/2b/2c. Däremot visade studien låg samvariation mellan den andra delen i matematikbakgrunden vilken var antalet lästa kurser utöver behörighetskravet i matematik och prestationen på optikerprogrammet. / <p>Ursprunglig lokal D1143 med fysisk träff byttes mot digitalt möte i Zoom pga corona epedemin.</p>

Att det finns ett tydligt samband mellan ersättningssystems utformning och de anställda och ledningens beteende är sedan länge känt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus på de enorma bonusar som betalats ut till anställda på banker som sedan tvingats söka statligt stöd. För att både minska de risker som är förknippade med vissa typer av rörliga ersättningssystem och för att tillgodose den allmänna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersättning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 där Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmänna råd gällande rörlig ersättning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som är ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter. Reaktionerna från finansbranschen har till stora delar varit negativa. Många anser att regleringen är ett spel för galleriet med en väldigt liten reell verkan på att stävja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten. Politiker, makthavare och allmänheten är dock rörande överens om att förändringar inom företagens rörliga ersättningssystem måste ske för att främja en långsiktigt hållbar utveckling och undvika kostsamma statliga räddningspaket till systemviktiga institutioner i kristider. I denna uppsats redogör vi för teorier bakom de finansiella risker som rörliga ersättningssystem utgör. Vidare beskriver vi bakgrunden till föreskrifterna för rörlig ersättning på både nationell och internationell nivå och redogör för regelverkets utformning. Slutligen presenterar vi tankar från berörda företag som vi intervjuat och analyserar effekterna av regleringen. De totala effekterna av regleringen är än så länge oklara men redan nu kan vi se förändringar i företags ersättningssystem i form av ökad fast ersättning samt förändringar i ersättningspolicys med ett ökat fokus på ickefinansiella kriterier. De praktiska effekterna för branschens arbetssätt är dock ytterst diffusa och vi ställer oss frågande till hur gynnsamma dessa nya regler kommer vara för den svenska marknaden på sikt.

Detta är ett examensarbete från Bild och visuellt lärande på Malmö Högskolas lärarutbildning. Arbetet är en sammanställning av diskursanalyser av nio olika texter från den process som resulterat i att Estetisk verksamhet inte blir ett gymnasiegemensamt ämne i den nya gymnasieskolan Gy 2011. Analyserna utfördes i enlighet med Norman Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Syftet med arbetet var att undersöka den diskursiva och sociala praktiken i de nio olika texterna. Följande två frågor ställdes: Vilka diskursordningar råder i texternas resonemang om Estetisk verksamhets funktion och mening i gymnasieskolan? Vilka idéer går att uttyda ur texterna om vilken typ av samhällsmedborgare som kommer att formas med ett Gy 2011 där Estetisk verksamhet försvinner?Undersökningen resulterade i följande: I de nio texterna rådde huvudsakligen två diskursordningar, en marknadsekonomisk diskursordning och en humanistisk diskursordning. De två stod antingen i konfliktställning eller samverkade med varandra. Jag kunde finna ett flertal olika bilder av samhällsmedborgare som kunde antas formas av ett Gy 2011 utan Estetisk verksamhet. Då jag gjorde ett försök att föreslå endast två bilder blev det följande skisser: Den första bilden var av en person som är framgångsrik i arbetslivet genom specialisering inom yrket och anpassning till näringslivet. Personen tillägnar sig ibland på fritiden kulturella företeelser för stimulans och rekreation. Denna bild framkom främst i texter där avvecklingen av Estetisk verksamhet förespråkades.Den andra bilden av en framtida samhällsmedborgare var av en person som saknar orientering och verktyg för att kunna tillägna sig och/eller ingå i det samtida medie- och kultursamhället. Personen är relativt isolerad i sin kulturella sfär och saknar intresse för en bredare bildning inom kulturområdet, vilket anses tillhöra en liten priviligierad elit. Denna bild framkom främst i texter där man motsatte sig avvecklingen av Estetisk verksamhet.

SammanfattningNy skollag och nya ämnesplaner är några av de förändringar som står för dörren. För den svenska gymnasieskolan väntar en ny vardag. Historiemedvetande har funnits med i de gamla kursplanerna men lyfts fram än tydligare i de nya ämnesplanerna. Utifrån de nya förutsättningarna som Gymnasieskola 2011 ger har ett undervisningsavsnitt planerats, genomförts och utvärderats. Uppsatsen är ett utvecklingsarbete som syftar till att fördjupa elevernas historiemedvetande. Den pedagogiska utgångspunkten är att använda skönlitteratur i historieundervisningen. Utvecklingsarbetet har genomförts på en gymnasieskola i södra Sverige. Planeringen har utgått från fem lektioner á 90 minuter rörande andra världskriget, avsnittet är en del av undervisningen om världskrigen och nationalism. De frågeställningar som har legat till grund för arbetet är: på vilket/vilka sätt kan skönlitteratur integreras i undervisningen i Historia 1a1? På vilket/vilka sätt kan denna undervisning fördjupa elevernas historiemedvetande? Resultat som har framkommit under genomförandet och utvärderingen är att skönlitteraturen kan bidra med ett ökat historiemedvetande samt, kanske tydligast i detta arbete, att skönlitteratur kan väcka ett historieintresse.

Lärarjobbet är idag så mycket mer än att enbart lära ut kunskap. I detta arbete gör jag några kvalitativa intervjuer med 5 stycken gymnasielärare för att ta reda på om de är medvetna om vad som står skrivet i läroplanen och om de utför sitt arbete i enlighet med denna. Förutom självaste kunskapsförmedlingen, står det i läroplanen att lärare även har uppgiften att ge eleverna social träning, förmedla demokratiska och mänskliga rättigheter, betygssättning osv. Läroplanen är det närmaste en arbetsbeskrivning som en lärare har. Min undersökning visar att lärarna frångår och följer inte läroplanen fullt ut. Detta sker inte på grund av något missförstånd kring vad som står skrivet i läroplanen, då det visar sig att de intervjuade lärarna mycket väl vet vad som står skrivet i den och vad som förväntas av dem. Anledningen till att de frångår läroplanen visar sig vara andra yttre omständigheter såsom tidsbrist, klasstorlek, administrativt arbete osv. Dessa yttre omständigheter kring lärarnas arbetssituation leder till att lärarna i vissa fall väljer att delvis frångå läroplanen.

I denna studie har vi undersökt förutsättningarna för likvärdig bedömning i den nya läroplanen för gymnasiet. Bakgrunden till studien är vårt intresse för den skoldebatt som under flera år lyft frågor kring betygsinflation, bedömningspraxis och bristerna med den föregående läroplanen. Vi har genom intervjuer med sju gymnasielärare på fyra lika skolor, verksamma inom ämnena Svenska och Matematik undersökt vilka strategier de använder sig av vid bedömning, hur dessa skiljer sig mellan skolorna och hur detta i slutändan påverkar likvärdigheten. Vi har i litteraturen studerat rapporter från utbildningsdepartementet, Skolverket och andra myndigheter, nationell och internationell forskning, samt modern litteratur som berör bedömningsfrågor i samband med Gy 2011. Resultaten från intervjuerna visar på en ökad tilltro till den nya läroplanen, som upplevs tydligare och mer enhetlig än den föregående läroplanen Lpf94. Vidare pekare resultaten på att lärare är olika förtrogna med metoder som innebär att styrdokumenten vävs in i undervisningen och bedömningen. Lärare som inte getts tillräckligt med tid att sätta sig in i Gy 2011 uttrycker en frustration, och har tvingats förlita sig på nationella prov, läromedel och tidigare erfarenhet. Intervjuerna visar därtill att en viktig del av likvärdigheten är möjligheten att skapa en samsyn mellan kollegor, vilket förutsätter spontana diskussioner och samarbeten. Vår slutsats är att Gy 2011 uppfattas som tydligare, vilket gör att lärare finner nytta i att i större utsträckning än tidigare använda sig av styrdokumenten. Detta menar vi i förlängningen borde öka likvärdigheten i bedömningen.