En la década de los noventa, se dio inicio en América Latina a la incorporación de diversos mecanismos de democracia participativa al interior del modelo de democracia representativa, con la finalidad de subsanar los problemas de gobernabilidad suscitados, entre otros factores, debido a los altos niveles de exclusión social evidenciados a través de diversas manifestaciones sociales protagonizadas por amplios sectores marginados desde el Estado. / Tesis

En el Perú, la agenda de investigación en mercados laborales se ha centrado en el empleo generado por el sector privado el cual ha sido ampliamente estudiado en sus diversos tópicos y tendencias1. De aquellos trabajos de investigación generalmente han resultado propuestas de políticas públicas. Sin embargo, el empleo público no ha recibido la atención debida y son pocos los estudios al respecto. La mano de obra absorbida por el sector público, en los últimos diez años, ha representado alrededor del 21% del total de asalariados. En términos absolutos, al 2011 dicha proporción representaba aproximadamente 1 millón 400 mil personas que laboraban para el sector público. / Tesis

Se propone que, en un contexto como el peruano, las emociones generadas por los candidatos sirven como información que guía la toma de decisión electoral. Empíricamente, la hipótesis básica anticiparía que los electores votarán mayoritariamente contra aquellos candidatos que generen respuestas afectivas negativas y votarán mayoritariamente a favor de aquellos candidatos que generen respuestas afectivas positivas. Más aún, el voto no solo sería espontaneo y emocional, sino que este proceso inconsciente luego sería justificado a través de argumentos racionales. Por ello, se esperaría encontrar congruencias entre las evaluaciones políticas de los votantes y la respuesta emocional: las emociones sesgan las evaluaciones políticas del elector, potenciando/atenuando el efecto de las mismas. Así, por ejemplo, algunas personas no votarían por un candidato por el que sienten emociones negativas a pesar de que dicho candidato sea la opción racional. / Tesis

Syftet med denna undersökning är att reda ut den syn på retorik som ligger bakom återinförandet av retorik i svenskämnet på gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lära sig den retoriska arbetsprocessen och använda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framställningar som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som läser Svenska 3 kunna använda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys. Varken den gamla eller nya lärarutbildningen innehåller dock retorik, vilket är ett problem jag vill fokusera på. Kunskaper i retorik är utan tvivel användbara och i många fall nödvändiga för både lärare och elever, och dess historia är tätt förbunden med litteraturvetenskapen. Trots detta fortsätter man att prioritera bort retoriken i lärarutbildningen. Införandet av retoriken i svenskämnet på gymnasiet ses som mycket positivt, men i nuläget saknar både verksamma och blivande lärare kompetensen att nå målen i de nya kursplanerna. Lärarutbildningen har således misslyckats med sitt uppdrag att utbilda kvalificerade lärare för konkret yrkesverksamhet med sikte på att förverkliga skolans mål. Synen på retorik som ligger bakom det politiska beslutet att införa retorik på gymnasiet kommer snarare från moderna värderingar kring massmedia och marknadsföring än den akademiska världens, där retorik är en vetenskap med teori och praktik, och används som ett verktyg för analys. Undersökningen tydliggör att det inte är möjligt att förstå och lära sig att använda den klassiska retoriken genom en fortbildning som innebär ett fåtal föreläsningstillfällen, en s.k. quick fix, och att det inte räcker med ytliga kunskaper för lärarna som ska undervisa om den retoriska arbetsprocessen, särskilt inte i Svenska 3 där det handlar om fördjupning och att använda retoriken som ett redskap för analys. De krav på vetenskaplighet som gäller för lärarutbildningen, läraren och, i förlängningen, skolan uppfylls med andra ord inte när det gäller retoriken.

No description available.

Die 9. Tagung der Fachgruppe „E-Learning“ in der Gesellschaft für Informatik e.V. vom 5.–8. September 2011 in Dresden setzt eine inzwischen gute Tradition wissenschaftlicher Diskussionen in diesem Fachgebiet fort. Erneut konnten interdisziplinäre Partner gewonnen werden, um unter dem Dach einer Veranstaltung mit dem Titel „Wissensgemeinschaften 2011“ unterschiedliche Facetten des Lernens mit elektronischen Medien gemeinsam zu diskutieren. Das betrifft Themenbereiche wie Wissensmanagement, Werkzeuge und Technologien für e-Learning, didaktische und technische Aspekte des Einsatzes elektronischer Hilfsmittel oder auch kooperatives Wirken in verschiedenen Arbeitsfeldern. Diese Teiltagungen • 16. Europäische Jahrestagung der Gesellschaft für Medien in der Wissenschaft „GMW 2011“, • 9. e-Learning Fachtagung Informatik der Gesellschaft für Informatik „DeLFI 2011“ und • 14. Tagung Gemeinschaften in Neuen Medien: Virtual Enterprises, Communities & Social Networks „GeNeMe 2011“ haben mit jeweils eigenen Experten aus einer großen Zahl von Angeboten zu wissenschaftlichen Fachbeiträgen die wertvollsten ausgewählt und präsentieren diese in eigenen Tagungsbänden. Der vorliegende Band "DeLFI 2011: Die 9. e-Learning Fachtagung Informatik" fasst die akzeptierten Full Paper der Tagung zusammen. Dabei wurden zu den Schwerpunkten Werkzeuge und Technologien für e-Learning, Didaktik des e-Learning und Erfahrungen und Entwicklungsprozess und Einsatz von e-Learning wissenschaftliche Beiträge eingeworben und ausgewählt, die aktuelle Arbeiten an Universitäten und Forschungseinrichtungen in Deutschland repräsentieren und auf der Tagung vorgestellt werden. Der starke Zulauf bei Einreichungen und akzeptierten Beiträgen im Schwerpunkt Werkzeuge und Technologien für e-Learning zeigt das weiterhin hohe Forschungsinteresse in diesem Bereich. Weitere zukunftsweisende Themen des e-Learning werden in den Workshops • Mobile Learning: Einsatz mobiler Endgeräte im Lernen, Wissenserwerb sowie der Lehr-/Lernorganisation • Lerninfrastruktur in Schulen: 1:1-Computing • Web 2.0 in der beruflichen Bildung behandelt. Die Beiträge aus Workshops, Short Paper und Poster wurden in einem Workshop-Band unter dem Titel "DeLFI 2011: Die 9. e-Learning Fachtagung Informatik - Poster, Workshops und Kurzbeiträge" publiziert. Mit der Tagung „Wissensgemeinschaften 2011“ in Dresden wurde ein Ort gewählt, der in einer wachsenden Region ein Zentrum für Wissenschaft, Wirtschaft und Kultur bildet und dieser Tagung das nötige Ambiente verleiht, an dem die Zusammenarbeit zwischen Wissenschaft und Forschung auf einem hohen Niveau stattfindet und die Technische Universität eine Vorstufe zur Anerkennung auf Förderung im Rahmen der Exzellenzinitiative erreicht hat. Bemerkenswert ist ferner, dass an diesem Ort auch in der Vergangenheit eine Reihe von Arbeiten zum Themengebiet e-Learning entstanden und das Thema durchaus präsent ist. Der besondere Dank gilt den Autoren für die eingereichten Beiträge sowie dem Programmausschuss für deren Begutachtung. Natürlich gilt dieser Dank auch den Sponsoren, Ausstellern sowie den Gestaltern der Pre-Conference. Ferner möchten wir allen danken, die die Vorbereitung und Durchführung unterstützt haben, besonders den Studierenden der Fakultät Informatik der TU Dresden und Schülern der Europäischen Wirtschafts- und Sprachenakademie (EWS) Dresden. Während und auch nach der Tagung finden Sie viele Informationen und Möglichkeiten des Gedankenaustauschs unter http://www.wissensgemeinschaften.de und so wollen wir nach anregenden Vorträgen und Diskussionen auch weiter eine Vernetzung der Wissensgemeinschaften unterstützen. Dresden, September 2011 Holger Rohland, Andrea Kienle, Steffen Friedrich

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.