Betydelsen för redovisning av immateriella tillgångar har på senare tid kommit att öka. Det beror mycket på att det anglosaxiska synsättet, som kräver att finansiella rapporter skall ge en rättvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgångar kan klassificeras i olika grupper, en av dem är intellektuella tillgångar som innefattar varumärken, patent och upphovsrätter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillämpa IFRS/IAS i sin redovisning. De standarder som berör redovisning av intellektuella tillgångar är IAS 38 Immateriella tillgångar och IAS 36 Nedskrivningar.Uppsatsens syfte är att analysera redovisningsstandarder för att visa om redovisning av intellektuella tillgångar ger en rättvisande bild då IAS 38 och IAS 36 tillämpas. För att uppfylla uppsatsens syfte har en huvudfråga och två delfrågor formulerats. Huvudfrågan lyder: Hur uppfattas standarder för redovisning av intellektuella tillgångar kopplade till en rättvisande bild? Delfrågorna har formulerats enligt följande: Hur redovisar företag sina intellektuella tillgångar? Hur definieras och tolkas begreppet rättvisande bild?Vi har ett hermeneutiskt förhållningssätt och har valt en kvalitativ metod. En empirisk undersökning har genomförts genom att intervjua redovisningsspecialister samt även personer som arbetar med koncernredovisning. Resultatet av den empiriska undersökningen har sammankopplats med uppsatsens teoretiska referensram och analyserats utifrån formulerade forskningsfrågor.Efter genomförd analys har vi dragit följande slutsatser. Företag specificerar inte sina intellektuella tillgångar i balansräkningen, utan endast i tillhörande noter. Redovisningen i noterna är för övrigt bristfällig. Begreppet rättvisande bild har en vag definition och tolkas subjektivt. Respondenternas definition av begreppet är att ge en så korrekt bild av verksamheten som möjligt. Vidare har en slutsats dragits om standarderna, de anses vara svåra men bra. Slutligen kan vi konstatera att standarderna ger en rättvisande bild av intellektuella tillgångar. / Uppsatsnivå: D

Harmonisering av redovisningen har blivit allt viktigare då den finansiella marknaden har globaliserats. Därmed har IASBs främsta mål varit att öka jämförbarheten i den internationella redovisningen, vilket resulterade i att från och med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2005 var svenska bolag tvungna att tillämpa IFRS i sina koncernredovisningar. Syftet med införandet har varit att minska skillnader inom redovisningen mellan länder. Redovisning av den immateriella tillgången goodwill, är en del av harmoniseringsprocessen då goodwill enligt IFRS 3 från och med år 2004 inte längre skall skrivas av, utan årligen testas om det föreligger ett nedskrivningsbehov. En eventuell nedskrivning sker enligt IAS 36 om det bedömda verkliga värdet understiger det bokförda värdet. När bolag skall testa om det föreligger ett nedskrivningsbehov för redovisad goodwill skall de följa upplysningskraven i IAS 36 p. 134 vilket vägleder processen genom beaktande av upplysningskraven.Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska börsnoterade bolag följer upplysningskraven i IAS 36 p. 134 när de lämnar information om de uppskattningar som används för att beräkna återvinningsvärde för kassagenererande enheten (eller grupper av enheter) med goodwill. I upplysningskraven ingår även en delpunkt för immateriella tillgångar vilken denna studie avgränsats ifrån. Undersökningen omfattade alla bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm per den 2 januari 2012 med årsredovisning för räkenskapsår 2010. En bortfallsanalys upprättades och därefter föll flera bolag bort, vilket resulterade i att undersökningens urval utgjordes av sammanlagt 176 bolag. Studien har huvudsakligen utförts med en kvalitativ metod då vi utgått från standarden IAS 36 p. 134. Vi har sedan valt att tolka den på egen hand och med hjälp av ytterligare standarder från IAS 36 och ekonomisk litteratur. Informationen i de undersökta bolagens finansiella rapporter och standarder från IFRS/IAS som berör goodwill har legat som grund för undersökningen. Studien speglas även av en kvantitativ metod då vårt val av urval är stort och att det går att generalisera vårt givna resultat.Undersökningen resulterade i ett blandat resultat eftersom att en del upplysningskrav var uppfyllda i hög utsträckning medan andra i låg utsträckning. Det upplysningskrav som efterlevts i högst utsträckning är IAS 36 p. 134 c, där bolagen skulle lämna information om hur de fastställt återvinningsvärdet. Upplysningskravet som uppfylldes i minst utsträckning i förhållande till det totala urvalet är IAS 36 p. 134 div, där bolagen skulle ange den tillväxttakt som de extrapolerat kassaflödesprognoserna bortom den prognostiserade perioden på. Högst uppfyllandegrad för samtliga upplysningskrav uppnådde Large Cap som representerar Sveriges största noterade bolag. Small Cap som representerar Sveriges minsta noterade bolag erhöll minst uppfyllandegrad för de samtliga upplysningskraven. Samtliga bolag på Nasdaq OMX Stockholm har sammanlagt uppfyllt 73,3 % av upplysningskraven i IAS 36 p. 134 a, c - f. Studiens resultat avseende efterlevnaden av upplysningskraven kan utifrån teoretiska utgångspunkter förklaras med, svårighet att tolka upplysningskraven i IAS 36 p. 134 samt viljan från företagen att lämna väsentlig information i de finansiella rapporterna. / Program: Civilekonomprogrammet

Orientador: Renato Passini Junior / Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Ciencias Medicas / Made available in DSpace on 2018-11-27T12:24:46Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Couto_EvelynRegina_D.pdf: 4555639 bytes, checksum: 07486cfe591a36481600d34a037a01b8 (MD5) Previous issue date: 2006 / Doutorado / Ciencias Biomedicas / Doutor em Tocoginecologia

Submitted by Cristiane Chim (cristiane.chim@ucpel.edu.br) on 2017-12-12T11:03:04Z No. of bitstreams: 1 MARITÂNIA SALETE SALVI RAFAGNIN.pdf: 5600202 bytes, checksum: 6b015ee84e159b1731f627c94d0f57da (MD5) / Made available in DSpace on 2017-12-12T11:03:04Z (GMT). No. of bitstreams: 1 MARITÂNIA SALETE SALVI RAFAGNIN.pdf: 5600202 bytes, checksum: 6b015ee84e159b1731f627c94d0f57da (MD5) Previous issue date: 2017-08-30 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES# / #2075167498588264571# / #600 / This dissertation objectives to verify the adequacy to the predicted measures in the 36th Regulatory Norm (RN) in 2013 of Department of Labor (DOL) and the initial results of its implementation in a Concórdia cold store. To do so, firstly, the labor health care constitution and the politics constitution in this area were gathered. Secondly, it was identified the factors that influenced the development of the norm. That is because the success or the failure of a normalizing policy depends on the conditions of development and approval. It also performed the gathering of the main items of RN, to comprehend its topics in a deeper way. To gather the empirical data, some surveys were accomplished with the thematic oral history method. Six union leaders and ten workers participated of the survey. With the results, it was verified that the workers as well as the union leaders know the content of the norm, realizing a joint action to demand and observe the adjustments being made. It was also identified that the company has been done adjustments, but not all required by the norm. Because of that, the research demonstrated that, in the sectors the 36th RN was implemented with success, it was guaranteed an improvement in labor conditions. In contrast, in the sessions the adjustments are not suitable yet, the sickening environment and labor degradation remains. With that, it was concluded that the studied cold store abstains of being in the vanguard of prevention and guarantee of better labor conditions, since it could identify and easily solve the critical points, but it omits itself. This omission seems to be connected to the reach of better economic gains. / Esta dissertação tem como objetivo verificar a adequação aos dispositivos previstos na Norma Regulamentadora (NR) 36 de 2013 do Ministério do Trabalho e Emprego (MTE) e os resultados iniciais de sua implementação em um frigorífico de Concórdia. Para tanto, inicialmente resgatou-se a constituição do campo da saúde do trabalhador e o estabelecimento das políticas desta área. Posteriormente, identificaram-se os fatores que influenciaram a construção da norma, pois se entende que o sucesso ou o fracasso de uma política normalizadora depende das condições em que foi construída e aprovada. Ainda, realizou-se o levantamento dos principais itens da NR, a fim de compreender de maneira mais aprofundada seus tópicos. Para o levantamento dos dados empíricos foram feitas entrevistas em profundidade com o método da história oral temática, sendo que entrevistou-se seis dirigentes sindicais e dez trabalhadores. Dentre os resultados obtidos verificou-se que tanto os trabalhadores, como os representantes sindicais conhecem o conteúdo do que dispõe a norma, realizando uma atuação em conjunto para exigir e monitorar que as adequações sejam feitas. Ainda identificou-se que a empresa em questão tem feito adequações, porém não todas as exigidas pela norma. Diante disso, a pesquisa demonstrou que nos setores dos quais a NR 36 foi implementada com sucesso, garantiu-se melhoria nas condições laborais. Em contrapartida nas sessões das quais ainda não houve total adequação, permanece o ambiente de adoecimento e degradação do trabalho. Com isso foi possível concluir que o frigorifico estudado se abstém de estar na vanguarda da prevenção e garantia de melhores condições laborais, uma vez que poderia identificar e resolver facilmente tais pontos críticos, mas se omite. Esta omissão parece estar ligada ao alcance de maiores ganhos econômicos.

<p>”Bara du har hälsan är allting bra.” Stämmer detta? Hälsa har länge betraktats som avsaknad av ohälsa, men inkluderar i dag begreppet livskvalitet. Nöjdhet med livet består av många komponenter, tre som nämns ofta är ekonomi, sysselsättning och det sociala livet. Denna studie ämnar utröna hur sambanden ser ut mellan hälsa och nöjdhetsområdena ekonomi, sysselsättning samt det sociala livet. En enkätstudie utfördes på 98 studenter som skattade sin hälsa och nöjdhet. Studien fann låga samband förutom att hälsa korrelerade starkt med nöjdheten med det sociala livet. Studenter som har ett förhållande visade ett högre samband mellan hälsa och nöjdhet än singlar. Denna studie visade att hälsan är nödvändig men inte avgörande för studentens nöjdhet.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>Företagsförvärv är sedan länge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillväxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat ämne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag från och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. Förändringen innebär att goodwill istället för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu årligen skall testas för nedskrivning. Något som införts i och med implementeringen av IAS 36 är att goodwill skall fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas få synergier av ett förvärv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill på kassagenererande enheter är något som kan orsaka bolagen problem.</p><p>Syfte:</p><p>Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende på kassagenererande enheter. Genom att syftet uppfylls minskar den kunskapsbrist som finns avseende praxis i användandet av IAS 36.</p><p>Genomförande:</p><p>Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ fallstudie på ett svenskt bolag. Utöver fallföretaget har ett verifieringsföretag använts. Som förstudie har två redovisningsexperter intervjuats vilka likväl hjälpte till med att förklara IAS 36 olika beståndsdelar.</p><p>Resultat:</p><p>Uppsatsen har visat på att IAS 36 rekommendationer inte är så tydlig för företagen som de till en början tycks vara. Såväl identifiering av kassagenererande enheter som fördelning av goodwill kan innebära problem för företagen och att standardens intentioner inte alltid följs. Fallföretagets fördelning av goodwill skulle i förekommande fall kunna ske på en högre nivå än vad den görs idag. Fördelas goodwillen på en högre nivå skull det ske helt i enlighet med det viktiga begreppet rättvisande bild som IASBs föreställningsram hänvisar till. Dagens fördelning av goodwill kan göra att synergier från enheter som inte tilldelats goodwill inte beaktas i den nedskrivningsprövning som görs av goodwill. Uppsatsen har även visat på att väsentlighet är en viktig faktor. Beaktas inte väsentlighet kan identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill bli allt för godtyckligt för att vara av värde, till de beslutsunderlag som används av fallföretagets intressenter.</p>

<p><p><strong>Syfte: </strong><strong><strong>Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning företag noterade på </strong>OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre </strong><strong>oberoende variabler, omsättning, bransch och revisionsbyrå, har någon inverkan på i vilken </strong><strong>utsträckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av </strong><strong>syftet har vi kommit fram till följande frågeställningar.</strong></p></p><p><strong>I vilken utsträckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? </strong></p><p><strong>Har företagens omsättning någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden <strong>IAS 36 punkt 134?</strong></strong></p><p><strong>Har företagens val av revisionsbyrå någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden <strong>IAS 36 punkt 134?</strong></strong></p><p><strong>Har bransch någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt <strong>134?</strong></strong></p><p><p><strong>Metod:</strong><strong>Vi har i denna uppsats använt oss av en kvantitativ metod för att samla in </strong><strong>information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt årsredovisningar från företag noterade </strong><strong>på OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband </strong><strong>mellan vår beroende variabel och våra oberoende variabler.</strong></p></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong><strong>Resultatet av vår undersökning visar att medelvärdet på företagens </strong><strong>efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 är 55,08 %. Undersökning visar </strong><strong>att det inte finns några statistiskt säkerställda samband mellan den beroende </strong><strong>och våra </strong><strong>oberoende variabler.</strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: <strong>Det vore intressant att undersöka andra oberoende <strong>variabler, göra en liknande </strong></strong></strong><strong>undersökning igen om några år samt att undersöka om hårdare </strong><strong>sanktioner vid dålig efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle </strong><strong>förbättra efterlevnaden.</strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: <strong>Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utsträckning </strong></strong><strong>företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt </strong><strong>134.</strong></p>

<p>Från den 1 januari 2005 ska samtliga noterade bolag i EU upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med IASB:s internationella redovisningsstandarder, vilket i teorin ska bidra till ökad jämförbarhet mellan bolagen. Syftet med uppsatsen var därför att genom att granska årsredovisningar se hur väl noterade bolag i Sverige och Storbritannien följt upplysningskraven i IAS 36 p 134 samt jämföra de två ländernas efterlevnad gällande nedskrivningstestet av goodwill som är en förändring i de internationella standarderna jämfört med tidigare.</p><p>Den deduktiva forskningsansatsen användes, och den befintliga teori som låg till grund för att undersöka verkligheten var IAS 36 p 134. Resultatet av undersökningen har sedan presenterats utifrån den kvantitativa metoden för att ge en bra översikt av resultatet. I en litteraturundersökning presentedes de kvalitativa egenskaper som redovisningen ska ha, tidigare reglering av goodwill i Sverige och Storbritannien samt de redovisningsbegrepp som haft stor betydelse för de båda ländernas redovisning. En genomgång av upplysningskraven i IAS 36 p 134 gjordes också.</p><p>Skillnaderna i bolagens efterlevnad och den mäng information som de gav skiljde sig mycket åt. Det svenska och brittiska urvalet hade inte lyckats uppfylla samtliga upplysningskrav, och vid en jämförelse mellan ländernas efterlevnadsgrad visade det sig att de svenska bolagen var lite bättre än de brittiska på att lämna information. De upplysningskrav som länderna var bäst respektive sämst på att lämna information var lika för länderna. Orsakerna till detta kan vara många, bl.a. olika redovisningstradition eller att ingen praxis om detta har utvecklats. Men på grund av att bolagen inte följer upplysningskraven blir årsredovisningarna inte jämförbara.</p>

<p>Från och med 1 januari 2005 måste alla noterade bolag inom EU följa gemensamma regelverk för sin koncernredovisning. Detta har inneburit att företagen har varit tvungna att anpassa sig efter nya regler. Vidare har EU ställt krav på hur dessa nya regler ska efterföljas i de olika länderna, där bland annat Sverige har haft en övervakningspanel som då sett till att de svenska företagen följer de regler och normer som gäller. I Nederländerna däremot har det tidigare saknats en sådan motsvarighet och frågan nu är om detta har lett till att det finns skillnader i hur de två olika ländernas företag ger information i sina årsredovisningar?</p><p>En ny regel som tillkommit i och med de nya regelverken är att företagen inte längre får skriva av goodwill, utan måste istället göra en nedskrivningsprövning varje år för att se om värdet ändrats. Om värdet har förändrats måste företaget skriva ner beloppet.</p><p>Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning börsnoterade företag i Nederländerna följer standarden IAS 36 punkt 134 gällande nedskrivningsprövningar av goodwill, jämfört med svenska företag. Vidare vill vi även undersöka om det finns skillnader mellan hur olika företag i Nederländerna följer denna standard och lämnar ut den information som krävs.</p><p>För att få underlag till studien har vi granskat nederländska årsredovisningar där ursprungsantalet var 154, men efter bortfall användes endast 67 i vår studie. I vår granskning har vi tittat efter hur n0ga våra utvalda företag följt IAS 36 punkt 134 och funnit väldigt varierande resultat. Vi har använt oss av samma poängsystem som en tidigare uppsats och värdet vi fått fram har sedan jämförts med våra hypoteser; omsättning, balansomslutning, andel goodwill av totala tillgångar och till sist avkastning. Vidare har vi försökt se samband mellan våra variabler genom regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Dessa analyser visar dock på att inget samband föreligger mellan vår beroende variabel och de oberoende variablerna. Detta beror troligen på att företagen inte haft tillräckligt med tid till att acklimatisera sig till de nya reglerna eller att informationen är så pass känslig att de inte vill synliggöra den för konkurrenter och andra intressenter. Men när resultaten ställdes mot de svenska siffrorna från den tidigare undersökningen såg vi tydligt att Sverige är bättre på att ge information än Nederländerna. Detta tyder då på att den s.k. övervakningspanelen kan ha haft en betydande roll gällande hur mycket information som ska tas med i årsredovisningarna.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att göra en kvantitativ undersökning av samtliga noterade koncerners årsredovisningar på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Detta för att se om koncernerna följer upplysningskraven angående nedskrivningstest enligt IAS 36, samt att se om det har skett någon förbättring från det första året 2005 med IAS 36 jämfört med år 2006. Vi vill också undersöka hur stor del av de totala immateriella tillgångarna som hänförs till goodwill.</p><p>Metod: Denna uppsats har en deduktiv ansats då vi tog vår utgångspunkt i teorin och sedan formade vi en hypotes som vi genom empirin testade mot teorin. Detta ledde till en kvantitativ undersökning av sekundärdata. Denna sekundärdata bestod av 102 årsredovisningar från sammanlagt 51 bolag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.</p><p>Slutsats: I slutsatsen kommer vi fram till att det är fler företag som lämnat upplysningar år 2006 jämfört med år 2005. På somliga punkter har även utförligheten blivit allt bättre, dock kan vi inte generellt påstå att företagen blivit klart bättre i upplysningarna som IAS 36 kräver.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker det skulle vara intressant att göra en kvalitativ undersökning på hur nedskrivningstest praktiskt går till i olika företag. Detta för att jämföra olika metoder och tillvägagångssätt som kan tänkas användas av företagen, till exempel om företag i samma branscher använder samma metoder. Likaså om metoderna för nedskrivningstest ser olika ut i olika branscher.</p><p>Uppsatsens bidrag: Denna uppsats belyser problemen med att företagen inte följer IASB:s regelverk fullt ut.</p>