Esta tesis doctoral se sitúa dentro de la perspectiva de la Psicología Positiva cuyo objetivo es alcanzar el estado óptimo de las personas, grupos y organizaciones. Particularmente se centra en el contexto organizacional y del trabajo. Durante estos últimos años, el estudio de la Salud Ocupacional ha aumentado y mejorado exponencialmente. Sin embargo, a pesar del uso creciente de estructuras grupales en las organizaciones, estas aproximaciones teóricas se centran principalmente en estudiar la relación individual de la salud ocupacional y su efectividad en el trabajo. El objetivo de este trabajo es estudiar el desarrollo de equipos saludables y eficaces a lo largo del tiempo en organizaciones de servicios. Para ello, se intenta profundizar en el conocimiento de cómo la efectividad en el servicio puede ser explicado por el desempeño grupal, el cual es desarrollado a través unas condiciones organizacionales positivas (estructurales y ambientales) y mejorado por los estados emergentes positivos (afectivo-motivacionales y cognitivo-competentes) producidos durante la interacción grupal. A su vez, se trata de mostrar como la efectividad grupal puede explicar estados emergentes positivos futuros. Este objetivo se desarrolla por medio de cuatro estudios que se incluyen en la tesis, los cuales presentan sus propios objetivos y, consecuentemente, implicaciones teóricas, metodológicas y prácticas que se complementan. El primer estudio explica las consecuencias positivas que los equipos orientados al servicio pueden producir en sus clientes. El segundo estudio se centra en estudiar el poder de determinados recursos organizacionales y grupales de los empleados para alcanzar la efectividad en el servicio percibida por los clientes. El tercer trabajo amplia los resultados del segundo estudio sobre la importancia de los recursos grupales para alcanzar dicha efectividad. Finalmente, el estudio cuarto es un estudio longitudinal que muestra que los facilitadores como recursos ejercen una influencia directa en la efectividad percibida por los clientes, los cuales producen una influencia reversa positiva sobre los estados emergentes de los empleados.Junto a estos capítulos, se proporciona una serie de implicaciones teóricas, metodológicas y prácticas haciendo especial hincapié en la importancia de tener en cuenta el contexto en la investigación, debido a su influencia en todos los aspectos a estudiar, en la necesidad de ampliar el estudio de los equipos debido a que es una estructura laboral muy utilizada y en la importancia de estudiar la salud ocupacional de estos equipos de forma positiva, de tal manera que se desarrollen nuevas formas de trabajo que no solo mejoren el rendimiento de los equipos sino que a largo plazo sean capaces de mantener e incluso mejorar los estados emergentes positivos.

La tesis plantea la necesidad de dotar de contenidos educativos las prácticas de acción social, de manera que los receptores de la acción socioeducativa puedan capacitarse y aumentar su autonomía en la resolución de los problemas sociales, así como mejorar las condiciones de vida de su entorno.

La presente investigación pretende contribuir al fortalecimiento de una cultura de paz, proponiendo implementar estrategias de resolución pacífica de conflictos como la mediación, considerándola como política social que incida en la transformación positiva de los conflictos. La herramienta idónea, el diálogo y los valores: tolerancia, cooperación, participación activa de la sociedad, solidaridad y el acercamiento de la justicia a la ciudadanía, serán los elementos indispensables para solucionar de manera efectiva, pronta, económica y equitativa los conflictos de la sociedad del siglo XXI. / This research aims to contribute to strengthening a culture of peace, proposing to implement strategies of peaceful conflict resolution such as mediation, considering it as a social policy that affects the positive transformation of conflicts. The right tool, dialogue and values: tolerance, cooperation, active participation of society, solidarity and justice closer to citizens, will be indispensable to solve effectively, timely, and equitable economic conflicts of the XXI century.

La supervisión en Trabajo Social es el análisis de la práctica de sus profesionales. Es un metatrabajo que se sitúa en la interfaz entre la formación y el apoyo profesional, conducida por un consultor externo a la organización. La supervisión es un proceso y una relación que tiene el objetivo de revisar el quehacer profesional y los sentimientos que lo acompañan, así como contrastar los marcos teóricos con la praxis cotidiana de los profesionales.El objeto de la tesis es estudiar como la supervisión puede contribuir a la calidad asistencial y al bienestar de los profesionales de la intervención social en sus diferentes ámbitos de actuación. Profundiza en las condiciones en que se realiza y se analizan diferentes prácticas y percepciones que sobre la supervisión tienen los implicados, supervisores, supervisados y contratantes. También se integran diferentes orientaciones teóricas y se identifican principios, esquemas y perspectivas que estructuran su práctica. / In social work, supervision is the analysis of professional practice. It is a meta-task located in the interface between training and professional support, performed by a consultant external to the organization. The aim of supervision as a process and as a relationship is to review professional behavior and the feelings associated with it, and to compare conceptual and theoretical frameworks with everyday practice. The aim of this thesis is to study the ways in which supervision may contribute to the quality of the services provided, and to the wellbeing of social work professionals in different aspects of their work. Special attention is paid to the conditions in which supervision is carried out. Different supervision practices are analyzed, as well as perceptions of these practices by supervisors, those supervised, and those who contract for supervision services. Various theoretical approaches are explored, and principles, frameworks and perspectives that structure supervision are identified.

Se analiza el Tercer Sector de atención a las personas con discapacidad intelectual en su función de provisión de servicios sociales de responsabilidad pública junto al Estado y el mercado.A partir de la dialéctica entre Estado y Sociedad Civil se analiza como el resurgimiento de la sociedad civil en el proceso de democratización de las sociedades modernas, representa la recuperación de su dimensión pública. Dimensión que entronca con la de la sociedad política que ha sido sustraída del Estado en el proceso de asimilación de este al aparato de gobierno.Una aproximación etnográfica en el análisis de la trayectoria de las entidades en tres etapas: carismática, profesionalización y generación de valor. Se analiza la estructura organizativa, los servicios y las relaciones en la búsqueda del equilibrio entre dos lógicas de gestión que las conduce a un doble isomorfismo institucional: con la administración pública y con la empresa mercantil. / This doctoral thesis analyzes third-sector care of the intellectually handicapped and the sector's function of providing social services that are public responsibility in conjunction with the state and the market.On the basis of the relationship between state and civil society, an analysis is made of how the resurgence of civil society in the process of democratizing modern societies represents the recuperation of their public dimension. This dimension is connected to that of political society which was removed from the state during the process in which the state was assimilated to the apparatus of government.An ethnographic approach was used to analyze three stages in the history of these entities: charisma, professionalization and generation of value. The organizational structure, services and relations are analyzed in search of the balance between two management logics that generates a double institutional isomorphism: public administration and commercial company.

Denna studie undersöker hur svenska börsnoterade företag implementerar redovisningsstandarden IAS 36 i praktiken. Standarden är utfärdad av regulatorn IASB och behandlar hur nedskrivningsprövning av förvärvad goodwill ska utföras för börsnoterade företag. Denna standard är sedan 2005 obligatorisk inom EU. Denna standard ses som ett steg mot en harmonisering av redovisningen då den syftar till att öka jämförbarheten mellan företag och länder. Vidare undersöks även om det råder några skillnader i implementeringen vilka är härledbara till företagens storlek. Forskning inom området pekar på att mindre företag finner det svårare att tillämpa denna standard eftersom den förutsätter mer komplexa värderingar av tillgångar. Studien har mot bakgrund av denna forskning avgränsats till att samla information från företag inom Small Cap och Large Cap på Stockholmsbörsen med hjälp av en enkätundersökning. Undersökningens insamlade data visar, i linje med tidigare forskning, att det råder vissa svårigheter i hur företagen tolkar och använder IAS 36. Detta innebär i sin tur att en stor andel företag avviker från denna standard. Författarna argumenterar för att den främsta anledningen till att dessa avvikelser uppstår kan vara på grund av standardens principbaserade utformning. Slutligen finner författarna inga indikationer på att mindre bolag har svårare att implementera denna standard än de större företagen.

Den 1 januari år 2005 blev det obligatoriskt för EU-medlemmarnas börsnoterade bolag att redovisa enligt IASB:s redovisningsstandard IFRS. Införandet innebar genom IAS 36 att en årlig nedskrivningsprövning av goodwill ersatte årliga avskrivningar av goodwill. I praktiken har IAS 36 gett företagen möjlighet att tolka och därmed tillämpa IAS 36 på olika sätt; en neutral respektive subjektiv användning. Vid en neutral användning sker nedskrivningen av goodwill vid en faktisk värdeminskning av företagets goodwill, medan den subjektiva användningen utgår från företagsledningens egenintresse. Tidigare studier har visat att företagsledningen kommer att utnyttja sin handlingsfrihet om det finns agentbaserade motiv till det. Företagsledningens incitament att agera utifrån sitt egenintresse har förklarats genom agentteorin som beskriver hur separationen mellan företagsledningen och ägarna ger företagsledningen ett informationsövertag och därmed incitament att agera utifrån agentbaserade motiv. Denna studie har därmed undersökt om tre agentbaserade motiv kan förklara nedskrivningar av goodwill enligt IAS 36; (1) andelen goodwill i företaget, (2) resultatets påverkan samt (3) tillträdandet av en ny VD. Denna studie har haft en kvantitativ longitudinell forskningsdesign och har undersökt företag som var noterade på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2005-2010 och som skrivit ned goodwill. Kvantitativa data har inhämtats från företagens årsredovisningar och använts för att beräkna de variabler som testat hypotesernas förklaringsvärde. Resultaten för hypotes 1 visade att goodwillintensiva företag tenderade att undvika en nedskrivning av goodwill under år 2005. Det sambandet kunde inte visas under senare år. Det samband som visades mellan ett negativt resultat och goodwillnedskrivning i enlighet med hypotes 2 under åren 2005-2007 bör tolkas med försiktighet till följd av få antal observationer. Resultatet för år 2008, då fler observationer fanns att tillgå, överensstämde även med hypotesen. Sambandet kunde dock inte visas för senare år. För hypotes 3 och tillträdandet av en ny VD kunde ett samband utläsas för några år. Däremot kunde inte hela tidsperioden bekräfta ett samband mellan en ny VD och större nedskrivningar av goodwill. De resultat som gavs av hypotes 1 kan möjligtvis förklaras med att aktiemarknaden inte reagerar lika starkt på företagets nedskrivningar av goodwill efter införandet av IAS 36 i och med att verkliga värden är mindre tillförlitliga än historiska värden. Resultaten för hypotes 2 gav inte argument för att ett negativt resultat ger företagsledningen motiv att skriva ned goodwill som en del av big bath accounting. Resultaten i sin helhet indikerar även att finanskrisen inte haft en avgörande effekt på företagens nedskrivningar av goodwill vid ett negativt resultat. Till följd av resultaten i hypotes 3 ifrågasätter denna studie hållbarheten i teorin big bath accounting vid nedskrivningar av goodwill i svenska börsnoterade företag.

Since 2005 all companies listed on a regulated stock exchange within the European Union are required to present their financial reports in accordance with International Financial Reporting Standards (IFRS) and International Accounting Standards (IAS). The purposes of these standards are to accomplish international harmonization of accounting rules to make financial reports more comparable. However, recent research has shown that some firms tend to use goodwill strategically in a business combination by manipulating the acquired assets and consciously allocate the intangible assets to goodwill to reduce the depreciation in the income and decrease costs. This phenomenon may reduce the comparability between financial reports and thus has an opposite effect on the purpose of IFRS and IAS.The aim of this study is to show how the companies involved in this study allocate goodwill strategically. Furthermore, the introduction of the new standards has contributed to that goodwill now is a subject for impairment test, therefore we want to show whether this affected the comparability of the companies in this study.An empirical study was conducted, based on interviews with four Swedish managers. The empirical findings are discussed in the light of the IASB Conceptual Framework, IAS 36 impairment test, allocation of goodwill and the comparability between companies. Our study reveals that three of four companies has a strategy for allocating goodwill. It is also clear that comparability has been reduced by the introduction of IAS 36; all respondents agree and highlight the problem of subjectivity of the management.

Till grund för denna uppsats ligger datamaterial från LSH-studien -Livsvillkor, Stress och Hälsa, som har genomförts av forskare vid Hälsouniversitetet vid Linköpings universitet. Med studien undersöker forskarna hur människors livsvillkor kan ge upphov till stress och hur stress i sin tur kan påverka hälsan. Datamaterialet är insamlat år 2003, det omfattar tio vårdcentraler runt om i Östergötland och består av drygt 1000 individer i åldern 45-69 år jämnt fördelade över ålder och kön mellan vårdcentralerna. Syftet med denna uppsats är att identifiera och försöka justera variationer i resultaten mellan de tio medverkande vårdcentralerna i LSH-studien. Den statistiska analysen är genomförd i tre steg. I steg ett har ett stort antal variabler valts ut från ursprungsmaterialet. Därefter har skillnader identifierats med Chi2-tester och variansanalys för några av variablerna rörande självskattad hälsa, stress, psykosociala faktorer samt traditionella riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. I steg två har vi med bakgrundsfaktorer försökt justera dessa skillnader. Av de 19 variabler som har analyserats med linjär eller logistisk regression är det fem där bakgrundsfaktorerna förklarar skillnaderna mellan vårdcentralerna. Frapperande är att samtliga fem variabler har med den psykiska hälsan att göra, ingen av variablerna angående fysisk hälsa eller riskfaktorer har justerats. Efter justering för bakgrundsfaktorerna kvarstår skillnader för fyra variabler om psykisk hälsa, dessa är Tillit, Upplevelse av stress, Upplevelse av sömnkvalitet, Psykiskt välbefinnande. Även för samtliga tio riskfaktorer och mätvärden kvarstår skillnader, dessa är Puls, P-LDL-Kolesterol, Systoliskt blodtryck logaritmerad, Systoliskt blodtryck utan uteliggare, Diagnostiserad diabetes, Medicin för blodtryck de senaste två veckorna, Alkohol riskgrupper, Motion totalt, B-Hemoglobin, P-Glukos logaritmerad. Orsaker till dessa skillnader kan vi inte fastställa, men för mätdata kan mätfel vara en tänkbar anledning. I sista steget, steg tre, har vi tagit upp analysen ett plan till vårdcentralsnivå. Genom ekologisk korrelation har vi undersökt samband mellan inkomst och betaskattningar för vårdcentralerna när justeringar har gjorts för bakgrundsfaktorer. För variabeln Tillit har vi funnit ett positivt samband, där högre inkomst i ett område innebär generellt mer tillit. Dock avviker vårdcentralen i Ödeshög där man istället har en hög grad av tillit trots relativt låg inkomst.

The advance of technology brings the flourish and vigor in economy to global market. It also changes the way we do business. Every company is struggle to gain the competitive advantage. Peter Drucker (1999), a management master, points out that in the 21st century, the most valuable assets of an organization are knowledge workers and the productivity of knowledge workers. Last ten years, high-tech industries become the main force in Taiwan. However, there are some attributes under this industry that make employees hard to differentiate between work and life, for example, short period of product life cycle, nonstop product line and so on. The researches from Fassel(1990), Schaef & Fassel(1988) indicate that some companies are workaholics itself. Schneider(1987) thought that people will stay in a company suitable to himself/herself longer due to attraction-selection-attrition theory. Many researches pointed out that workaholics are more involved in work than other workers.(Fassel, 1990; Scott et al., 1997; Spence & Robbins, 1992). Therefore, maximizing the efforts from workaholics is an challenge. In this study, workaholism is defined as an independent variable. Other variables like health, work-family conflict and job performance are as independent variables. Besides, personal attributes and job characteristics are defined as antecedents. This study will take 136 engineers in high-tech industry to examine the effect of workaholism on other dependent variables, like health, work-family conflict and job performance. The findings in this study are as follows: 1. After using factor analysis to examine three dimensions of wokaholism from Spence & Robbins(1992), the result points out that job involvement is an unstable factor, but work enjoyment and driveness are applicable to this study. 2. The hypothesis that there is a significant effect of health on work enjoyment and driveness is partly supported. Driveness is a risk factor related to health because it has a negativ effect on general health, social function and mental health. Besides, work enjoyment has a positive effect to general health, vitality, social function and mental health. 3. The hypothesis that there is a significant effect of work-family conflict on work enjoyment and driveness is supported. Work enjoyment has a negative effect on work-family conflict. However, driveness has a positive effect on work-family conflict. 4. The hypothesis that there is a significant effect of job performance on work enjoyment and driveness is partly supported. Work enjoyment has a positive effect on task and contextual performance. However, driveness has a positive effect on contextual performance. 5. The hypothesis that there are significant differences in work enjoyment and driveness among personal attributes is partly supported. No significant difference was found in work enjoyment among personal attributes. In addition, there is a significant difference for marital status in driveness. The married workers experience a higher level of driveness than unmarried workers. 6. The hypothesis that there is a significant effect of job characteristics in work enjoyment and driveness is partly supported. The result indicates that time control is positively related to work enjoyment. Monitoring demand and product responsibility are positively related to driveness. Method control is negatively related to driveness. 7. After using cluster analysis, three types of workaholics are identified in this study. They are enthusiastic workers, disenchanted workers and relaxed workers.¡@Among three types of workaholics, enthusiastic workers have a better health condition, job performance and a lower level in work-family conflict than other two types of workaholics. Furthermore, enthusiastic workers have a higher level in time control and method control than disenchanted workers.