The purpose of my dissertation is to study the discovery of the Castilian landscape as the nucleus of Spanish national identity at the end of the nineteenth century since this landscape perceived as the backbone of the Spanish identity was a principal inspiration for writers and artists of the time. / text

This thesis analyzes the life and power politics of Pazvandoglu Osman, Ayan of Vidin, in the 18th century with references to the changes in the Ottoman provincial administration experienced between the 17th and 18th centuries. Osman&rsquo / s relations with the Ottoman central government and the policy that the latter followed towards him will also be given to show the Ottoman methods of coping with the oppositional groups in the provinces in the case of Pazvandoglu Osman in the 18th and 19th centuries. Moreover his relations with the people of Vidin as well as with the neighboring ayans will be displayed to examine how an ayan ruled and represented people and also how important an ayan was in the development of a city. In addition a description of the Ottoman Balkans in general and Vidin in particular will also be analyzed from the point of view of their contributions to the rise of Pazvandoglu Osman within the context of cause and effect relations.

This thesis deals with Bulgaria under the Ottoman rule in the second and third quarters of the 19th century. The sources used in this study are the works of 18 French travelers who have explored this region in that period. In this work the data collected by the French travelers, their impressions on the people and the region are evaluated. The thesis analyses Bulgaria under the last days of the Ottoman rule and assesses the outlook of Bulgaria regarding its demographic situation, the characteristics of its peoples, religous communities, and with the developments in agriculture, industry and trade through the French traveler&#039 / s outlook.

Bibliography: leaves 133-152. / xi, 152 leaves : ill. (some col.), col. map ; 30 cm. / Title page, contents and abstract only. The complete thesis in print form is available from the University Library. / Studies biological relatedness of strains of tomato leaf curl virus and cross-interaction with the replication-associated protein requireed for DNA replication. / Thesis (Ph.D.)--University of Adelaide, Dept. of Crop Protection, 1997

For many years, most IT departments used the same software development methodology called waterfall. This methodology outlines distinct phases for project completion; each phase needing to be completed prior to the start of the next. The primary accounting standard for allocating costs for software development is written in the language of waterfall. Costs are either capitalized or expensed depending on the type of activity that was performed. IT departments have been moving toward a new group of software development methodologies called agile. These methodologies do not follow the phases of waterfall. This makes the current accounting standard for software development difficult to interpret and determine the appropriate transaction. This further hinders IT organizations attempts to better quantify business value of software projects. To examine this issue, a new construct called accounting clarity is introduced in this research. Accounting clarity is an agreement between IT and accounting regarding the treatment of software development costs. This study shows that it is essential for both IT and accounting to work together to determine a solution. The accounting clarity construct is developed from the “ilities” of software quality models and the Capability Maturity Model (CMM) Level 3 key process area (KPA) of intergroup coordination. Intergroup coordination provides the concepts for accounting clarity as the two groups must coordinate to determine the appropriate accounting treatment. The “ilities” are characteristics that should be followed and measured throughout a software development project to ensure long term maintainability of software. This study proposes that accounting clarity should be one of the "ilities" in the software quality model. A portion of the study of accounting clarity examines the relationship between accounting clarity and project control, proposing a positive relationship between the two variables. Then the study examines factors that help to increase accounting clarity. These factors were derived from teamwork and coordination literature. To test the hypothesized relationships, a survey methodology was used. Individuals working on agile software development projects were participants in the survey. This study contributes to both the IT and accounting literature. The research provides a framework to examine other contexts in which the current accounting standards are unclear. As changes happen more frequently in business, this is more likely to occur on a frequent basis. The study has practical implication for software development as it highlights the importance of understanding the accounting implications prior to the project and continuously throughout the lifespan of the software. Adding accounting clarity to the “ilities” of software quality helps software development teams include this in project plans with any software development methodology.

The purpose of the study is to find out how the respondents, think, feel and practice curriculum assignment Objectivity and comprehensiveness in their role as preschool teachers. With this as a starting point I made the choice to do the survey through a qualitative approach. As a research method I used structured focus group interviews with a total of 10 pre-school teachers with different backgrounds, in two different units. They felt that they highlight differences but they are not actively working to lift the beliefs or ceremonies linked to other beliefs than the beliefs in the majority society. The study relies on a developmental theory based on the American developmental psychologist Urie Bronfenbrenner (1979). The theory describes how the individual interacts with the environment at different levels and how it affects the child’s development and in his or hers identity building. The result showed that the majority of the interviewed preschool teachers consider it difficult to work on the basis of a comprehensive assignment focusing on beliefs and celebrations. The local governing body is clear that versatility and integrity are to be implemented. I want this study to achieve a greater awareness of the importance and understanding of the pre-school teacher's role in a child's positive identity development and its impact on his or hers role in the Swedish society.

Categories titled simple plots, loose plots, no plots, and parallel plots are used within this thesis to organize and contrast sixteen novels by Spanish author Pio Baroja.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning av hur lärarstudenter har upplevt och reflekterat över den pågående skolreformen samt hur detta kan komma att påverka dem i deras framtida yrke. För att få svar på detta har fyra frågeställningar legat som grund, där såväl revisionen av förskolans läroplan som lärarutbildningens förändring nämns. Den litteratur som presenteras i uppsatsen är bland annat rapporter från skolverket och forskningsöversikter som berör implementeringen av förskolans första läroplan. Även forskning om hur lärarstudenter upplever den första tiden som yrkesverksamma och hur lärarutbildningen förändrats genom tiderna nämns. Vidare har läroplanerna för förskolan granskats och jämförts, för att få svar på vilka skillnaderna mellan de båda styrdokumenten är. Resultatet av uppsatsen är kortfattat att respondenterna inte upplevt att förändringarna i skolvärlden påverkat dem nämnvärt, men att det är en förändring mot det positiva. Respondenterna upplever att läroplanen för förskolan har fått tydligare ramar och ett mer reglerat innehåll, vilket upplevs som positivt då det blir lättare att applicera läroplanens innehåll i verksamheten. De studenter som har arbetat i förskola tidigare känner sig lugna inför det kommande arbetet med den reviderade läroplanen och nämner att den påtalade skillnaden inte är nämnvärt stor. Däremot upplever studenterna, utan erfarenhet inom yrket, att de ämneskunskaper som utbildningen har genererat inte är tillräckliga för att klara av att förse barn i förskolan med tillräckliga kunskaper.

AbstractGrönberg, Mattias (2008). Förskolans allra minsta läroplan – en fallstudie om läroplanen och arbetet med 1-åringar. Lärarutbildningen: Malmö högskola.Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är grunden för arbetet i förskolan. Den här undersökningen utgår från en konflikt på en småbarnsavdelning som handlade om läroplanen skulle användas eller inte. Syftet är att undersöka hur Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) används i den dagliga verksamheten med barn i åldrarna 1–1,5 år. För att uppnå syftet har undersökningen utformats som en kvalitativ fallstudie. En småbarnsavdelning har undersökts genom intervjuer med personalen och observationer av verksamheten. Resultatet visar att personalen är väl medvetna om läroplanens betydelse men att de också uppfattar det som svårt att utgå från läroplanen i arbetet med 1-åringar. Svårigheterna handlar främst om läroplanens synsätt angående lärande. Undersökningen visar att det finns en tendens till att 1-åringarna hamnar utanför det planerade lärandet och att deras lärande istället kopplas till den vardagliga omsorgen. Undersökningen visar också att personalen anser att läroplanen för förskolan är bristfällig för arbete med 1-åringar.

Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. Lärarutbildningen Malmö Högskola.Vi har valt dokumentation i förskolan som ämne för vårt examensarbete då vi menar att det är ett bra redskap för vårt arbete i förskolan. Dokumentation kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Ämnet har även aktualiserats i och med den reviderade läroplanen för förskolan som fastslår att ”förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras” (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I läroplanen har också förskollärarnas ansvar för dokumentation förtydligats. Syftet med vårt arbete är att belysa hur förskollärare på fem olika förskolor arbetar med och resonerar kring dokumentation av verksamheten. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer i vår studie. Våra frågeställningar är: Hur planerar och genomför förskollärarna dokumentation av verksamheten? Hur resonerar förskollärare kring de etiska aspekterna av dokumentationsarbetet? Hur reflekterar förskollärarna kring det nya uppdraget om ”Uppföljning, utvärdering och utveckling” i läroplanen och det ansvar de fått?Vår slutsats visar att förskollärarna är positiva till dokumentation och till det nya förtydligade ansvaret. Däremot vill de ha mer tid för reflektion och mer kunskap om dokumentation. De etiska aspekterna av dokumentation diskuteras inte på de förskolor vi har undersökt.