Syfte: Analysera och diskutera huruvida teori om kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem för fysiska företag beaktas i e-handelsföretag. Identifiera framgångsfaktorer för implementeringen av affärssystem i e-handelsföretag. Forskningsfråga: Beaktas samma kritiska framgångsfaktorer vid implementering av ett affärssystem i stora fysiska företag som små e-handelsföretag? Metod: En kvalitativ metod antogs vilket innebar att en fallstudie genomförts som omfattat två respondenter. En vetenskaplig förhållningssätt som var influerad av positivism men framförallt hermeneutisk. Slutligen har studien en deduktiv karaktär. Teori: Inledningsvis redogörs för vad affärssystem är och vad som skiljer i e-handelsföretag följt av en möjlig process för en implementering. Därefter har totalt nio kritiska framgångsfaktorer sammanställts: Skapa tydlig strategi och vision, Ha en väl kompetent och sammansatt projektgrupp, Skapa tydligt stöd från högsta ledningen, Effektiv kommunikation, Bra möjligheter till utbildning och träning, Bra projekthantering, Processförändring och Integrering av olika system & minimal anpassning. Empiri: Svar från två respondenter har presenteras under respektive kritisk framgångsfaktor och kompletterats med respondenternas egna kommentarer. Slutsats: Endast två av de kritiska framgångsfaktorerna har beaktats i fallföretagen enligt författare. Ytterligare tre har delvis beaktats medan fyra inte alls beaktats i något av fallföretagen. / Purpose: Analyse and discuss whether theories about critical success factors when implementing enterprise resource planning system in physical companies are used in e-commerce companies. Identify success factors when implementing enterprise resource planning systems in e-commerce companies. Question: Are the same critical success factors for big physical companies regarded in small e-commerce companies when implementing enterprise resource planning system? Method: A qualitative method was used which lead to a case study with two respondents. The study was influenced by positivism but mostly hermeneutics and has a deductive characteristic. Theory: First off a short presentation of what enterprise resource planning system is and what differs in e-commerce companies followed by one possible process of implementing it. Then nine critical success factors was established: Create clear strategy and vision, Have a well competent and composed project group, Create clear support from the highest management, Effective communication, Good possibilities for education and training, Good project management, Process change and Integration of different systems and minimal adjustment. Empirical foundation: Answers from two respondents has been presented for each critical success factor and complemented with their own comments. Conclusion: Only two of the critical success factors were regarded in the case companies according to the author. Another three were partly regarded while four were not regarded at all in any of the case companies.

I ett samhälle med snabb teknikutveckling har ny teknik möjliggjort att man kan bli mer flexibel i sin vardag. Något som också blir vanligare är att företag använder olika tekniska hjälpmedel för att optimera verksamheten och därigenom kan de bland annat bli effektivare i sitt arbetssätt.   Studiens syfte var att studera och analysera hur mobila enheter integrerade med ett företags affärssystem används som stöd i verksamheten och vilka effekter det haft för de som på något vis kommer i kontakt med fenomenet vare sig det gäller informationsbehandling eller direkt användning av den mobila enheten.   För att utifrån syftet besvara de uppställda frågeställningarna har vi samlat in empiriskt material genom intervjuer med tre olika företag som helt eller delvis arbetar med service. Genom att kartlägga arbets- och informationsflöden har vi kunnat se vilka upplevda effekter företagen haft och om det finns någon nämnvärd skillnad mellan företagen avseende de upplevda effekterna efter att man integrerat mobila enheter mot företagens affärssystem.   Studien påvisade bland annat effekter så som snabbare informationsbehandling, högre kvalitet på informationen och minskade felkällor. Den påvisade även att företagen i många fall upplevt liknande effekter men också att mer branschspecifika effekter fanns. Det man kan säga är att de tre företagen gemensamt var väldigt nöjda med investeringen och menade att verksamheten blivit mycket mer effektiv på många plan.   Vi hoppas därmed att vi på något vis har bidragit till att skapa förståelse för att en integration mellan ett företags affärssystem och mobila enheter skapar värde för ett företag på flera plan.

<p>En trend på marknaden för affärssystem är att utveckla branschspecifika affärssystem, det vill säga system som är anpassade till affärsprocesserna inom en viss bransch. Eftersom det är affärsprocesserna i en verksamhet som affärssystemet ska stödja är det vid utveckling av affärssystem viktigt att kartlägga dessa processer.</p><p>Detta arbete syftar till att undersöka vilka problem som kan uppstå i samband med processkartläggning vid utveckling av branschspecifika affärssystem. Vidare är arbetet begränsat till att endast behandla problem vad det gäller val, uppdelning och benämning av affärsprocesser. Arbetet har genomförts dels genom en fallstudie, dels genom intervjuer av leverantörer av affärssystem.</p><p>Resultatet av detta arbete visar på problem med att avgöra hur många och vilka affärsprocesser som ska innefattas av affärssystemet. Vidare kan problem uppstå bland annat vad det gäller identifiering av huvudprocesser och antalet processnivåer som ska tillämpas. Problemen kring benämning av affärsprocesser visade sig vara av mindre omfattning, dock kan det finnas risk att benämningen avspeglar avdelningar inom verksamheter istället för affärsprocesser.</p>

<p>Det är viktigt för kunder och leverantörer inom IT-branschen att påvisa att en IT-investering leder till kundnytta. Detta arbete syftar därför till att se vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när kundnytta värderas vid ett systembyte.</p><p>Resultatet visar att olika typer av nyttofaktorer uppkommer i olika situationer. Genom att utföra litteraturstudier, intervjuer och enkäter har det framkommit några viktiga aspekter som påverkar vilka nyttofaktorer som uppstår i en verksamhet vid ett systembyte. Dessa aspekter är vilken nivå i verksamheten som systemet är tänkt att stödja, vilken typ av system som ska anskaffas, hur långt organisationen kommit i sin IT-utveckling och vilken målsättning som finns med investeringen.</p><p>Som ett resultat i detta arbete har också ett ramverk utformats, för att underlätta för organisationer att identifiera och värdera olika nyttofaktorer. Dessutom föreslås några lämpliga metoder som kan användas som hjälpmedel i processen att identifiera och värdera olika nyttofaktorer.</p>

<p>Vid affärssystembyten väljs ibland standardsystem framför egenutvecklade system. En orsak är att egenutvecklade system är dyra och komplicerade att bygga. Flera företag tycker också att det är smidigare att implementera standardsystem då dessa är utformade som en paketlösning där samtliga moduler är integrerade.</p><p>Ett problem för företag är att välja "rätt" standardsystem. Ett arbetsmål i denna uppsats är att ta reda på i hur stor utsträckning företag använder sig av en metod i anskaffningsprocessen. Huvudfokus är att ta reda på vad företag tycker är viktigast att anpassa - verksamhet eller system? Ett annat delmål är att titta på hur företagskulturen förändras vid ett standardsysteminförande.</p><p>I undersökningen görs sex företagsintervjuer hos företag som alla har anskaffat standardsystem. Utifrån uppsatsens resultat har ingen av dessa företag använt sig av en metod i anskaffningsprocessen. Fem av sex företag har gjort anpassningar både i verksamheten och i systemet. Sammanfattningsvis påverkas också företagskulturen vid ett standardsysteminförande.</p>

<p>Processorienterat synsätt präglar utvecklingen i verksamheter under 1990-talet. Denna utveckling återfinns även bland affärssystem som ska stödja verksamheten. Processorienterade affärssystem har blivit en alltmer viktig del av företagets verksamhet.</p><p>Syftet med detta arbete var att ta reda på vilka faktorer affärssystemleverantörer anser vara viktiga för att kvalificera en kund. Undersökningen baseras på sju intervjuer hos fyra affärssystemsleverantörer.</p><p>De faktorer som framkom kan delas in i tre olika typer av faktorer. Finansiella faktorer, relationsfaktorer och kundspecifika faktorer. Ytterligare ett resultat som framkom från det insamlade materialet var vilken påverkan en upphandlingskonsult har på dessa faktorer.</p>

<p>Dagens företag är i stort behov av information och därmed ett fungerande informationssystem. I samband med framtagande av ett informationssystem talas det ofta om egenutveckling eller anskaffning av ett standardsystem. Det uppstår dock situationer då företag väljer att uppgradera sitt befintliga affärssystem till en nyare version, och därmed slipper att egenutveckla eller nyanskaffa.</p><p>Detta arbete syftar till att undersöka vilka faktorer en organisation fokuserar på vid versionsbyte. För att kunna besvara rapportens problemställning har intervjuer genomförts med fem olika företag som alla har erfarenhet av versionsbyte. Utifrån det material som samlats in i samband med intervjuerna anser författaren att ett tillfredsställande resultat nåtts. Det framtagna resultatet bidrar till att god kunskap nås om vilka faktorer det fokuseras på vid versionsbyte. I enighet med det förväntade resultatet har ett antal faktorer kunnat exemplifierats.</p>

<p>Dagens företag och organisationer blir alltmer beroende av informations- och kommunikationsteknologi. Att använda IT-stöd är ett måste för att klara av den hårda konkurrens som råder på marknaden. IT är för de allra flesta företag ett viktigt hjälpmedel. IT är av stor betydelse vid lagerstyrning, leverantörsanalyser, beställningssystem, produktionsstyrning, orderbehandling, datorstödd konstruktion, ruttplanering och projektplanering. I och med införsel av IT ökar sårbarheten på företaget och organisationer avsevärt. Därmed blir företag och organisationer alltmer sårbara vid driftstopp i dessa IT-stöd.</p><p>Organisationer och företag vet oftast vad som händer och vilka avdelningar som påverkas vid ett driftstopp men inte hur de ska mäta konsekvenserna, exempelvis förluster i tid eller pengar.</p><p>Detta arbete bygger på en undersökning som gjorts genom en fallstudie där intervjuer använts som teknik för att samla information. Totalt femton intervjuer har genomförts på två företag. Resultatet av undersökningen visar en framtagen metod som stöd vid mätning av konsekvenser vid driftstopp i ett företags eller organisations kritiska IT-system. Sammanfattningsvis innebär den framtagna metoden nya möjligheter inte bara för att mäta konsekvenser av driftstopp utan även möjligheten att kunna följa upp förändringar som görs i system, kunna jämföra olika system sinsemellan eller att kunna föra statistik på frekvensen kring antalet driftstopp samt kunna se hur allvarliga driftstoppen är grafiskt. Genom att göra schablonmässiga mallar för olika konsekvenser t.ex. olika typer av kostnader går dessa att integrera i metoden för att få fram olika typer av kostnader.</p>

<p>För ett företag eller en organisation kan det vara av stor vikt att kunna utvärdera en IT-investering då denna kan leda till nytta för organisationen. Ur kundens perspektiv är det viktigt att välja den investering som passar just deras organisation och därför är det viktigt med rätt information så att valet blir rätt. Därför är det viktigt att kunna identifiera de kriterier som företaget anser att en IT-investering ska uppfylla. Detta arbete inriktas därför till att undersöka vilka kriterier en IT-investering ska uppfylla för att skapa nytta för organisationen.</p><p>Resultatet visar något olika kriterier uppkommit från de olika företagen som har undersökts. Genom att utföra litteraturstudier och enkätundersökning har det kunnat göras en jämförelse mellan de rådande åsikterna på företagen och det som litteraturen säger. Resultatet visar också att det finns ett antal anledningar till att byta/införa ett nytt affärssystem som är ganska lika mellan respondenterna. Vidare är de förväntningar som som finns på ett nytt affärssystem också relativt lika mellan de olika företagen som ingick i enkätundersökningen.</p><p>Vidare i detta arbete ges en detaljerad beskrivning av en existerande modell som kan användas för att värdera nyttan av en IT-investering – PENG. Som resultat av detta arbete har de kriterier/mått som framkommit även kopplats till PENG-modellen, efter en jämförelse med litteratur.</p>

<p>För att kunna leda och styra ett tillverkande företag krävs det att man mäter rätt saker för att skapa sig ett gediget beslutsunderlag. Vad som är rätt att mäta är dock ingen självklarhet. Många företag vet inte alltid varför de mäter just det de mäter och vissa mätningar görs av ren tradition. I vissa specifika situationer, till exempel vid en stor investering i exempelvis produktionen, är det intressant att mäta innan investeringen genomförs och sedan jämföra detta med tidpunkt efter att investeringen tagits i bruk för att identifiera förbättringar till följd av investeringen.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att ta fram övergripande faktorer och specifika mätetal som ett tillverkande företag bör följa upp beroende på vissa inre och yttre omständigheter kring företaget. Inre omständigheter syftar till olika tillverkningsegenskaper och produktegenskaper, och de yttre omständigheterna syftar till bland annat konkurrensfaktorer. Vi har utifrån detta skapat ett ramverk ur vilket man identifierar företagens inre och yttre omständigheter samt kopplar dessa till företagets mål vilket resulterar i specifika mätetal som passar just det aktuella företaget.</p><p>För att kunna ta fram ramverket har vi i examensarbetet genomfört litteraturstudier, förintervjuer med tre tillverkande företag och telefonintervjuer med cirka 30 tillverkande företag. Vi har studerat befintliga prestationsmätningsmodeller ur vilka vi har kunnat sammanställa viktiga mätetal indelade i strukturerade grupper. Med hjälp av litteraturstudien och förintervjuerna kunde en hypotes med förväntat resultat av telefonintervjuerna formuleras. Resultatet av telefonintervjuerna diskuterades sedan tillsammans med hypotesen vilket resulterade i tabeller med mätetal för de framtagna faktorerna vilka ramverket slutligen bygger på.</p>