Se a música brasileira em muitas de suas manifestações é reconhecida pela sua excelência, o mesmo não se pode dizer dos instrumentos musicais produzidos em território nacional. Em relação aos instrumentos eletrônicos que começaram a surgir na década de 1960, isso leva a crer que não houve nenhuma iniciativa dentro do Brasil que pudesse mudar esse quadro. No entanto, isto está longe de ser verdade, como esta pesquisa pretende mostrar. Mesmo assim, até hoje a confecção de instrumentos eletrônicos é dominada pela indústria estrangeira, sugerindo uma maior investigação e reflexão dos fatores que levaram a esta situação. Como será visto, isto não tem a ver somente com a qualidade (ou falta dela) dos projetos descritos ao longo desta pesquisa, mas com outros fatores que vão para além de problemas meramente tecnológicos ou musicais. / If Brazilian music in its various manifestations is recognized as excellent, it cant be said the same about the musical instruments made in the country. Regarding the electronic musical instruments that began to be made about the 1960s onwards, this lead to the believing that nothing was made inside the country to change that scene. But it is far from true, and that is the point of this text. Otherwise, the making of electronic musical instruments is dominated by a foreign industry, suggesting a broader investigation and reflection about the facts that led to this situation. As it will be seen, this has nothing to do with the quality (or the lackof it) of the projects described along this text, but with other reasons going beyond questions simply put as technological or musical.

Vilket instrument använder sig låtskrivare av - när de skriver musik? På vilka sätt reflekterar det resultatet? Kan man se en flagrant likhet mellan instrument och låt? Jag har i detta arbete fördjupat mig i om man kan höra skillnad på hur låtskrivandet ter sig beroende på vilket instrument man väljer att skriva på. Jag har aldrig sett mig som en musiker med allenast ett instrument. Jag har således alltid skrivit musik på olika instrument på olika sätt och har därför forskat om man kan höra några skiljaktigheter. Jag har använt mig av piano, gitarr och synthesizer. Jag tyckte att det var lättast att skriva på gitarr eftersom det har jag gjort mest av. Det är lätt att komma på ackordsföljder som man har spelat innan. På piano och synthesizer kommer man på ett ackompanjemang och spelar in i Logic. Därefter loopar man och sedan är det svårt att hitta på något nytt.

Fractures for Clarinet and Computer is a piece for live interactive performance using custom software designed in Max/MSP. the work explores musical borrowing and transformation of music from works such as Tchaikovsky’s Fifth Symphony, Gershwin’s Rhapsody in Blue, and several fragments from synthesizer recordings of the late 1960’s and early 1970’s. the dissertation focuses on both the musical aesthetics that informed the creation of the work and the software programming that enables live sampling and harmonization systems as well as flexible control of global parameters.

Syftet med det här arbetet är att undersöka min process då jag skapar alla ljud till tre produktioner av olika genrer med enbart syntes. Genom att undersöka hur syntljud av olika karaktär har skapats tidigare får jag några tekniker jag kan använda mig av då jag skapar ljud som ska fylla specifika funktioner. Arbetet resulterade i tre klingande instrumentella produktioner och en skriftlig dokumentation av min process.

No description available.

Syftet med detta arbete är att fördjupa min kunskap om hur datorn kan användas som musikaliskt instrument. Datorer kan reproducera och simulera akustiska instrument men likväl kan den även skapa elektroakustiska ljud genom synthesizer och samplers. Inom det moderna musikskapandet är datorn ett ytterst viktigt instrument där den bland annat fungerar som dokumentationsmaskin, det vill säga vår tids bandspelare. Andra användningsområden av datorn i dagens musiklandskap är i ”live-framträdanden”. Med detta arbete vill jag praktisera och fördjupa mina kunskaper om hur datorn kan användas som instrument i mitt eget musicerande. Genom dokumentation i form av loggbok, video och ljudinspelningar kommer jag att analysera min process med avstamp inom det sociokulturella perspektivet. / The purpose of this work is to deepen my knowledge of how the computer can be used as a musical instrument. Computers can reproduce and simulate acoustic instruments but still they can also create electroacoustic sounds through synthesizers and samplers. In modern music creation, the computer is an extremely important instrument where, among other things, it serves as a tape-machine, the tape recorder of our time. Other uses of the computer in today's music landscape are in "live performances".   With this work I want to practice and deepen my knowledge of how the computer can be used as an instrument in my own music making. Through documentation in the form of logbook, video and audio recordings, I will analyze my process with an starting point in the socio-cultural perspective.

Den viktigaste aspekten av ett rum är onekligen den rymd det rymmer. Denna aspekt är osynlig, men hörbar. Det som syns är rummets ytor, det som hörs är rummets djup. Så det bästa sättet att utforska ett rum är kanske genom att lyssna snarare än att titta. Och tänk om musik, komponerad i ett utrymme, var lyktan som belyste dess rymd. Detta projekt, vid namn Det osynliga rummet, handlar om att undersöka relationen mellan rum, ljud och musik. Forskningsfrågorna är– på vilket sätt kan rummet bli en del av instrumentet och kompositionen? och – vad kan musiken berätta om rummet? För att undersöka detta använde jag en modulär, analog synthesizer, skapade och spelade in över åtta timmar minimalistisk och repetitiv musik i S:t Johannes kyrka i Malmö. Över en månads tid gjorde jag tolv besök i kyrkan och använde aktionsforskning som metod för att dokumentera och guida processen. Jag upptäckte att rummet är mycket mer än bara en förskönande effekt – det ger musiken rymd, filtrerar den och adderar liv genom ljudlandskapet, både från omgivningen och interiören. Men det är inte en enkelriktad relation – rummet och musiken ger båda varandra en adderad dimension av djup och musiken och ljudlandskapet färgar varandra. / The most important aspect of a room is arguably the space it contains. This aspect is invisible, but audible. What is seen is only the surfaces of a room, what is heard is its depths. So perhaps the best way to explore a space is by listening rather than looking. And what if music, composed in the room, were the torch with which the space was illuminated? This thesis project, called The invisible room, is centered around the relationship between sound, music and space. The questions are – in what way can the space become part of the instrument and the composition? And – what can the music say about the space? To research this I used a modular synthesizer, created and recorded over eight hours of minimalistic and repetitive music in S:t Johns church in Malmö. Over a months time I made twelve visits to the church, using the method of action research to document and guide the process. I found that the audible room is much more than just an embellishing effect – the space makes the music spacious, filters it and adds life through the soundscape, both from the surroundings and the interior of the room.  But it’s not a one way street – the space and the music both give each other an added dimension of depth and the soundscape and the music colors each other. / <p>Till arbetet hör 26 ljudbilagor som alla är smakprov från längre inspelingar.</p>

In use today are ‘normal’ DC-DC switching regulators with considerable switching noise and ringing, which is bad for noise-sensitive applications. This project involves a solution based on ‘Silent Switchers’ to prove its effectiveness in reducing noise. This idea is then coupled into identifying the susceptibility of a PLL synthesizer to ensure we understand the sensitivity of this type of component and if this can be used with a silent switcher. A particular PLL synthesizer evaluation board is currently powered by linear regulators, which is used as a basis for comparing results. A new board involving silent switchers is designed and manufactured. Phase noise measurements are done to evaluate if silent switchers are a suitable alternative for power supply. / Idag används ’vanliga’ DC-DC switching regulatorer med betydande kopplingsbrus och ringningar, vilket är dåligt för bruskänsliga applikationer. Detta projekt innefattar en lösning baserad på Silent Switchersför att bevisa dess effektivitet när det gäller att minska bruset från dessa regulatorer. Denna lösning används sedan till att identifiera känsligheten hos en PLL-synthesizer för att se till att vi förstår känsligheten hos denna typ av component och om den kan användas med en Silent Switcher". Som referens för studien används ett särskilt PLL-synthesizer- utvärderingskort, drivet av linjära regulatorer. Ett nytt kort med Silent Switchers"istället för linjära regulatorer har konstruerats och tillverkats. Fasbrusmätningar görs på båda korten för att utvärdera om Silent Switchers"är ett lämpligt alternativ för denna applikation.

No description available.

Today&amp / #8217 / s analog modulators and upconverters are inadequate to synthesize and modulate signals with high &amp / #8216 / Spurious Free Dynamic Range&amp / #8217 / (SFDR). Thus, the main objective of this thesis is to design and implement a &amp / #8216 / Digital Signal Synthesizer&amp / #8217 / (DSS) that is capable of synthesizing signals between 50-100 MHz with 60dB SFDR and to modulate them variable symbol rates and modulation techniques with very high phase/frequency resolution and switching speed while keeping the amplitude modulation occurring during a modulated symbol duration as small as possible. In this thesis, digital words of the desired signals are first synthesized in a &amp / #8216 / Field Programmable Gate Array&amp / #8217 / (FPGA) using &amp / #8216 / Direct Digital Synthesizer&amp / #8217 / (DDS) fundamentals and then converted to analog signals with a high speed &amp / #8216 / Digital to Analog Converter&amp / #8217 / (DAC). In order to attain the analog requirements, the system variables such as DAC analog performance, nonlinearities, sample and hold affects, DDS parameters, system clock, bandwidth requirements of analog filters and how they effect the output performance are studied. FPGA blocks that are capable of modulating and synthesizing desired signals are designed and programmed on a FPGA. Finally, single tone and modulated signals are synthesized with this DSS implementation and measured in order to verify this system&amp / #8217 / s performance and capabilities.